När jag träffade min före detta man så fanns det många hemligheter som låg och grodde i det mörka. Inte av mig utan av min dåvarande man. Det var lögner och svek. Vissa saker kan man lägga bakom sig men vissa saker gör att man blir påmind om det som var och det är ju inte alltid lika roligt.
Att man blev misstänksam var inte så konstigt. När han satt vid datorn och jag gick förbi så slog han igen locket. Första gångerna så tänkte jag inte så mycket på det men efter några gånger så kunde man inte låta bli och undra på varför han gjorde så. Sen fann jag en sida där han fanns medlem på. Han var sambo med mig men stod som ensamstående och singel på sidan.
Jag tog upp det och fick till svar att det var en gammal sida. Jag köpte det svaret. Vi gifte oss. Ärligt talat så var det inte för att jag ville gifta mig. Jag kände mig mer tvungen till det. Men jag gjorde det iaf. Efter det så kom det fram ännu en sida där det stod att han var singel. Jag tg upp det med honom. Hans förklaring var att det var en gammal sida och han visste inte lösenordet till den och kunde inte ändra det.
Hmmm...dock så hade han glömt att se att man kunde se tid och datum för senaste inloggningen och det var samma dag bara minuter innan jag ringde. Sidan försvann rätt så fort. Konstigt med tanke på att han inte visste lösenordet...hmmm...
Jag kan inte med lögner. För mig så kan en liten lögn bli så fruktansvärt stor och det känns som att jag ska spricka.Om han nu ville leka runt med andra så kunde han ha sagt det. jag hade blivit överlycklig om han hade lämnat mig ifred. Nu undrar säkert många varför jag kände så och ändå gifte mig med honom....och det är svårt att förklara, men ett av svaren är att jag kände mig pressad. Det var lite enklare att bara göra det. Kanske så skulle jag få det lättare framöver...men det blev inte så.
Dom som har levt i ett destruktivt förhållande förstår vad jag pratar om.
Jag har kommit långt idag. Denna man lyckades nästan med att förstöra den självkänsla jag hade kvar. Jag fick hjälp av kvinnojouren och har fortfarande samtalskontakt. Det är skönt och ha kan jag säga. Jag känner mig tryggare och självsäkrare idag, men fast jag gör det å är det som sagt saker och ting som får mig att undra varför människor gör vissa saker. Vad som ligger bakom vissa beslut. Framför allt varför personerna inte har kunnat vara ärliga från början. För visst är det enklare att bara säga som det är från första stund?
Ibland undrar jag om det är bara på en själv som man kan lita 100 % på.