web analytics
Gå till innehåll

Om Lisa

Sjubarnsmamman som bloggar om livet. Har fobromyalgo och diabetes.

14

Idag är det tisdag och ute är det mulet och grått. Så fruktansvärt tråkigt. Hösten kan vara vacker men då ska det inte vara regnigt och grått. Jag saknar redan sommaren! Men med hösten så kommer böckerna fram. Det är mysigt att krypa upp i soffan och ta med sig en mugg med kaffe eller varm choklad och sedan bara läsa och läsa.

Idag händer det inte så mycket egentligen. Inte mer än det vanliga. Mina leder mår inte bra av detta vädret och mina eksem lever sitt egen liv. Har sår på både fingrar och handflator. Jag smörjer och smörjer men det försvinner aldrig helt ändå.

Nu väntar jag spänt på hur vår regering kommer se ut. Ska Stefan Löfven röstas bort? Ska det bli en moderat som får posten som statsminister?

Jag hoppas verkligen att det blir Stefan Löfven som får det förtroendet. Hur kommer landet att se ut om fyra år om en moderat får sitta på tronen och bestämma? Hur mycket ska de få förstöra och rasa det som har byggts upp under de fyra år som gått?

En socialdemokrat satt på tronen och fick upp Sverige lite grann på fötterna. Sedan får en moderat hand om Sverige och skuldsätter oss ännu mer än vad Sverige redan var. De hade åtta år på sig att rasa Sverige ner i skiten. Sedan kommer det en socialdemokrat och får upp Sverige på fötter igen.

Folk gnällde på Stefan och sa att han sänkte Sverige. Han var inte bra som statsminister och ingen bra ledare. Folk ville att han skulle resa upp vårt land på fyra år. Hur skulle det vara möjligt? Att resa upp ett land på fyra år när moderaterna sänkte landet under de åtta år de regerade. Det är nästan omöjligt men Stefan tog upp oss en hel del. Vi är på god väg uppåt och det kommer raseras om en moderat kommer sättas på posten som statsminister!

Min tro och mina åsikter!

Ha en fin dag!

18

Hösten har börjat komma och med den kommer alla funderingar kring livet...i allmänhet. Man vill så mycket med sitt liv men det är inte alltid man vet hur man ska gå till väga. Kanske är man rädd för det okända? För man vet ju inte hur framtiden kommer att se ut, eller hur? Det är kanske det som skrämmer?

Jag tänker på det jag har idag och funderar på hur det kan se ut om 10 år. Mitt yngsta barn är då 20 år och studerar förhoppningsvis i gymnasiet då. Vid den tidpunkten så har jag inga barn som behöver någon tillsyn. Inga barn som kräver sin mammas totala uppmärksamhet.

Det känns lite som att man förlorar lite av sin identitet. Vem är jag då? Ja jag är mamma till mina barn och farmor och mormor till mina barnbarn men vem är jag innerst inne? Det är knappt man vet det idag. Hur kommer det då vara om 10 år?

Ja det är ingen som vet. Det är tiden som får utvisa det men visst skrämmer tanken om att förlora sin identitet en smula.

4

Då var det söndag och vi har bara tagit det lugnt. Tog en tur till Kalmar och besökte Skälby gård. En 4H gård som är så mysigt. Vi såg några getter, kaniner och grisar. Sedan strandade vi på den stora lekplatsen som ligger precis bakom. Barnen lekte. Vi fikade och bara myste på

Det var lite kyligt men ändå skönt. Det är hälsosamt att vara ute lite grann varje dag. Säger jag som inte gärna går ut under höst och vinter. De värsta årstiderna som finns. Men det är bara att försöka greppa om allt positivt som händer och sker i ens vardag.

Nedan ser ni några bilder från dagen. Önskar er en fin kväll. Kram på er!

Skälby gårdSkälby gårdSkälby gård

Skälby gård

6

Jag fick ett sms idag där det stod: Ditt barn har sen ankomst till lektion idag.
Jag mejlade hans mentor: -När? Vilken lektion? Hur länge?
Fick till svar: Hmm, tydligen 3 minuter kl. 10.35 till SO-lektion

Annat var det på min tid! De dagar jag åkte till skolan så satt jag antingen hos sjuksystern, skolvärdinnan eller på en av skolans toaletter och det var hela lektioner det handlade om. Då fanns det varken mejl eller mobiler så det blev lapp med hem till föräldrarna.

Ja om de fick någon lapp vill jag ha osagt. Kommer inte ihåg det, men borta under lektioner var jag. Inget jag är stolt över. Det är rätt så tragiskt egentligen. Om man nu kan kalla det för tragiskt. Jag var mobbad i skolan och det fanns gånger då till och med läraren tyckte att mina klasskamrater gjorde rätt så i stället för att slänga ut den som var dum så åkte jag ut från klassrummet i stället.

Ja ut med den som blir mobbad bara!!!

Dock så var jag inte kvar i skolgången när han behagade komma ut och hämta mig utan jag var förmodligen redan halvvägs hem. Sedan fick mina föräldrar inte dit mig igen!

Jag var inte borta alltid som det kanske låter men tillräckligt ofta ändå. De gånger jag var på lektionerna så gjorde jag inte så mycket. Inte för att jag egentligen inte ville utan för att jag faktiskt var rädd för att säga fel eller göra fel. När jag fick frågan så var det lättast att bara säga: Jag vet inte!

Men nog visste jag.

Min son kom hem. Jag frågade honom om varför han var försenad till lektionen. Han visste inte ens att han var försenad.

??????????

Men skönt det för då har han i alla fall inte gjort det med flit. Sonen trivs i skolan och det är otroligt skönt. Vi får väl se om det kommer komma fler försenade ankomster framöver!

Jag älskar att läsa och så här års brukar jag läsa mer än resten av året.  Denna gången var det Lars Kepler som stod på tur.

KaninjägarenFormat: Inbunden
Språk: Svenska
Serie: Joona Linna (del 6)
Antal sidor: 600
Utgivningsdatum: 2016-10-24
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Medarbetare: Hummingbirds (form)
Dimensioner: 220 x 150 x 40 mm
Vikt: 699 g
SAB: Hc
ISBN: 9789100136772

 

Bokens handling

I två år har Jonna Linna suttit på Kumla, vilket är en sluten anstalt.  En dag förs han till ett rum där en mäktig man väntar. Ett hemligt möte äger rum. Inget som sägs innanför dörren får komma ut. En gåtfull mördare går lös och han/hon går under namnet Kaninmannen. Det finns bara en enda länk som gör att polisen vet att det är samma mördare som har mördat samtliga offer och det är att innan mordet sker så spelas en ramsa upp som handlar om kaniner. Jonna Linna ska samarbeta med Saga Bauer ännu en gång och de ska i hemlighet försöka finna mördaren innan det är försent.

Mitt omdöme

Jag älskar Lars Keplers sätt att skriva, men det blir lite tjatigt om att höra hur vacker denna Saga Bauer är. Har man läst en till två böcker så är det väl okej men när man är inne på sjätte boken så kan jag inte låta bli att ställa mig frågorna: Varför tjata? Är det verkligen så viktigt att veta att Saga Bauer ska vara så vacker? Tillför det något i historien?

Det finns bara ett svar och det är NEJ!

Men utöver det så är boken bra. Den är spännande och den tar med läsaren på en spännande resa. Följ Jonna Linnas arbete i det tysta. Tänk om vi hade sådana poliser som han i det verkliga livet?! Då hade vi inte haft många mördare som gått lösa! Säga vad man vill om Lars Kepler så det författaren/författarna hur de ska bygga upp en mordhistoria där håller sina läsare på sträckbänken!

Boken finns att köpas på bland annat adlibris och Bokus

48

Ett stort GRATTIS på födelsedagen min älskling. Må änglarna sjunga för dig där uppe ovan molnen. Jag är otroligt glad över att du har det bra där du är nu, men gudarna ska veta att jag saknar dig så det gör ont.

Då jag inte kan ringa dig så har jag tänt ett ljus för dig här hemma. Det står vid presenten som jag och Fredrik fick av dig på vårt bröllop: Ovan molnen finns det alltid en sol. Du är min sol på himlen Carina. Saknar och älskar dig <3

Ovan molnen finns det alltid en sol

Livet är inte rättvist. Jag vet att det inte är det men ibland önskar man att det var det mer än vad det är. Det finns människor som glider runt på en räkmacka hela livet och gör hemska saker med andra människor och djur. De lever och mår gott, men de människor som har haft det jobbigt med sig själv eller har sjukdomar som de inte kan besegra, de ska ryckas bort.

24

Då var man uppe med tuppen idag med. Har varit vaken sedan 04:00 och kunde inte somna om. Det kommer bli en lång dag. Det är värdelöst att vakna så tidigt för man kan inte göra någonting. Risken är ju att man väcker resten av befolkningen här hemma och alla sover så gott. Ja jag är lite avundsjuk kan jag säga hahahaha.

Igår var jag i Kalmar med stora dottern. Min näst äldsta son ringde och frågade vart jag var. Han var i Kommen till Kalmar. Han har ju varit i Uppsala och jobbat i några veckor. Det blev en stor kram när han kom. Man saknar ju ungarna när de inte är hemma. Vi lunchade tillsammans på Ikea. Det var mysigt.

På kvällen var det dags för föräldramöte på tvillingarnas skola. Vi delade upp oss jag och Fredrik. Han gick med min sons lärare och jag gick med Beatrice lärare. Vi var rätt många föräldrar faktiskt. Runt 15 stycken var vi nog. Det tog en timme först då alla lärarna presenterade sig, sedan tog det cirka en timme enbart med mentorerna. Jag fick vänta på Fredrik. Han kom cirka 20-30 minuter senare. Jag frågade hur många föräldrar de var i klassrummet. Tänkte att de kanske var fler än vi som ställde en massa frågor. Men de var bara fyra stycken. Hmmmm.....det måste varit lärare som pratade på hahahaha.

Det känns bra i alla fall. Jag kände ju till Beatrice mentor för min äldsta dotter hade henne när hon gick på skolan. Det är ingen stor skola och det tycker jag är positivt. Det känns bra i alla fall.

Ikväll är det dags för nästa föräldramöte. Men det blir här i Borgholm. Det är Pontus skola denna gång. I morgon är det Hampus skola. Sedan är det klart för denna gång. Sedan väntar vi bara in utvecklingssamtalen 🙂

Jag önskar er en fin dag mina vänner!

16

Då var det en ny vecka med nya möjligheter. Så hur kommer denna dagen se ut då? Jo jag ska in till Kalmar med äldsta dottern och göra staden lite osäker. Sedan blir det föräldramöte på näst äldsta dotterns skola. Jag kommer inte ihåg om mina två andra barn som gick på samma gymnasium hade föräldramöte, men mitt minne är ju inte det bästa i heller ibland.

Sitter här och lyssnar på musik. Det är avkopplande och det får en att hålla tankarna samlade. Det kan behövas ibland det med. Förr lyssnade jag mest på dansband men numera är det country som gäller. Men sen o andra sidan så går det att dansa till countrymusiken med. Det är en annan klang bara i musiken.

Mina drömma när jag var yngre var att jag skulle bli dansare fast då inom pop, men den drömmen gick i kras när jag gick i gymnasiet då jag blev grovt misshandlad på skolgården. Min rygg höll inte för dans efter den misshandeln. Tråkigt för jag var faktiskt rätt så duktig om jag får säga det själv. Det kan bero på att jag la ner hela min själ i dansen.

Det var i dansen jag flydde till när jag började må dåligt. När jag nosade depressionen i svansen. Det var ett sätt som jag tog mig till när tankarna började leva sitt eget liv.

Jag älskar dans men idag men tyvärr så älskar inte min kropp dansen lika mycket som min själ. Den håller inte kan jag säga.

Men för att se det positiva i det hela: Hade inte allt det tråkiga hänt så hade jag förmodligen inte suttit där jag sitter idag. Med 7 underbara barn och 3 små älsklingar till barnbarn.

Nu ska jag ta en kopp kaffe och fortsätta att njuta av det jag har idag. Kram på er och ha en fin dag!

8

I natt sov jag någorlunda bra. Vaknade bara en gång. Dock hade jag svårt att somna om igen men det var bara en gång ändå. Övriga nätter har det varit minst 3 ggr per natt. Känner mig lite piggare nu i alla fall. Jag hoppas få bättre nätter framöver.

Jag pratade med min samtalskontakt häromdagen. Det var skönt. Man vet aldrig vad man bär på förrän man kommer dit. Jo man vet så klart men det är inget man går och pratar annars om. Det bara finns där i ens vardag ändå. Tyvärr så blir det så vanligt att man själv ibland ser det som så pass vardagligt så man inte alltid ser problemet med det.

Man jämför mot hur det har varit ibland och har det då varit värre så intalar man sig själv med att det inte är så farligt. Det är dumt att göra så för det är bättre att se det som det är. Dock så tycker man att det jag tycker inte är något värt alltid.

Det börjar bli höst och jag märker av depressionen redan. Jag har så svårt för att se allt positivt under höst och vinter. Det hjälper inte i heller att jag oftast har mer ont i kroppen under denna tiden. Allt går hand i hand.

Men nu ska jag inte gnälla mer om det. Livet är som det är.

Idag är det söndag och en ny vecka börjar i morgon. Men idag så har min son suttit i fängelset i 6 månader-. Har vi tur så kommer han ut om 6 månader. Han fick ju 18 månader men han har skött sig och allt går framåt. Han jobbar hårt med sig själv. Pratade med hans flickvän igår i telefonen. Det är roligt att vi har den kontakten vi har. Vi pratar väldigt ofta och jag kan följa mitt barnbarns framsteg fast jag inte är där och ser det på nära håll.

Jag tänker på henne varje dag och jag hoppas att hon förstår att jag älskar henne lika mycket som jag älskar mina andra två barnbarn. Dessa tre hjärtan är mitt allt!

Ni får ha det så gott mina vänner. Sköt om er!

24

Klockan är nu 05:16 i skrivande stund och jag har varit uppe i två timmar. Jag kunde inte sova så jag gick upp. Det är värdelöst att ligga kvar i sängen när man ändå inte kan somna om.Det kommer bli en lång lördag!

Jag ska ta hand om tvätten i helgen tänkte jag. Tvätta, vika och in med det i skåpen. Jag hoppas min kropp orkar för det. Den vill inte som jag vill och den har levt sitt eget liv nu i flera dagar.

Just nu känns det ändå bättre i kroppen. Dock är jag lite stel i lederna men det tillhör kylan. Sitter just nu med ullstrumpor på mig. Det är ju bara så skönt! Jag har så dålig blodcirkulation så det är skönt med riktigt varma strumpor.

Jag var hos min samtalskontakt i torsdags. Det är rätt så skönt att prata med henne. Tyvärr så går hon i pension nästa år 🙁

Jag pratade om min saknad efter Carina. Tänker på henne varje dag och har så svårt att acceptera att hon inte längre finns med bland oss. Saknar hennes röst. Hon var en pusselbit i mitt liv och jag kan aldrig mer känna mig hel för det finns ett stort tomrum efter henne. Den kan aldrig fyllas. Dock så kan man lära sig att leva med den men hur?

Bara tanken på henne får mina ögon att tåras. Det är snart 8 månader sedan hon dog och det är 8 månader av stor saknad! Jag är en person som ofta försöker se på saker och ting som lärorikt och jag vill tro att allt som händer har en mening men gudarna ska veta att  jag börjar inse att det inte alls är så. För vilken mening skulle det vara med att ta en 46-årings liv?

Det kommer man aldrig få svar på!

Nu ska jag dricka lite kaffe och läsa lite nyheter. Ha en fin lördag mina vänner. Sköt om er!

%d bloggare gillar detta: