web analytics
Gå till innehåll

Om Lisa

Sjubarnsmamman som bloggar om livet. Har fibromyalgi och diabetes. Jag har några ljus I livet. 7 barn och 5 barnbarn ❤ Att skriva, fotografera, läsa böcker och pyssla är några av mina intressen.

Det är strålande sol ute. Helt underbart. Jag hoppas även att ni får solstrålar mot ert ansikte. Värmen mot min hud får mig att känna lugn inombords.

Det här med känslor vägleder oss ibland. Ena stunden känner man sig si och i nästa stund så. Det borde vara enkelt att veta vad man känner men det är inte alltid så. Det finns stunder som får mig att känna något, men vad? Oftast "vågar" jag inte känna efter. Varför? Jag vet inte. En orsak är att jag vill inte ta tag i känslan för då måste jag ju erkänna att känslan finns där av en orsak. En känsla som andra tvingat mig på. En orsak som inte borde finnas.

Under dagens övning på terapin så insåg jag att känslorna går hand i hand. Den ena känslan kan ge den andra. Jag försöker ta in att det inte är så konstigt att känslorna finns. Försöker tillmötesgå dom på bästa sätt. Det går inte så bra för det första jag gör är att mota bort den.

Min terapeut frågade mig när första gången var som jag kommer ihåg då jag kände mig arg. Jag sa i tonåren, men ju mer jag funderar över det så inser jag att även i varje känsla så finns det en grad så att säga. Känslan har funnits där tidigare men inte i den grad som det var vid den specifika dagen då jag kände att nu är det för mycket. Många känslor som slogs ihop och det var där jag kände en explosion av känslor på en och samma gång.

Jag pratade om att inte synas. Hur skönt det skulle vara. Varför frågade min terapeut. Ja, och vad svarar man på det?! Syns man inte så kan ingen göra en illa.

Idag var det mycket prat men det var väldigt intressant. Det är nog en session som jag kommer reflektera mycket över den kommande veckan. Jag ska försöka möta upp känslorna som kommer. Försöka bena ut de känslor som kommer. Var härstammar den ifrån? Hur möter jag upp den? Framförallt, vad är det för känsla?

Det är så otroligt jobbigt ibland att försöka sortera ut det man känner då man helt enkelt inte vet vad det är för känsla. Den ställer dock till en del i min vardag så jag måste ta itu med dom.

Min terapeut brukar säga att jag ska validera känslan och även det är svårt ibland. Det är som ett erkännande. Jag vet att det är så men det är konflikt mellan hjärta och hjärna där.

Ja det blir en del arbete i veckan. Jag ska lyssna på dagens session, lyssna på återberättandet och göra mina exponeringar när det häller fika och att blunda.

Jag har en helt underbar terapeut. Hon lyssnar och vägleder. Hon snappar upp allt man säger. Sådant som man själv inte tänker på när man har sagt det. Jag har verkligen haft tur som fått en terapeut som verkligen bra. Det är inte alla som får det tyvärr.

I terapin så har vi gjort en övning som heter Trygg plats. Här har jag min trygga plats. Det var denna bilden som dök upp i mitt huvud. Jag försöker få lite färg i teckningen. Färg i livet i allmänhet. Vi får väl se hur den kommer se ut när den är klar. Jag är ingen hejare på att teckna men det är roligt.

Jag önskar er alla en fin dag 🌞😊❤

Vackra dagar i trädgården. Vi har suttit ute den mesta tiden. Jag har fått ha mina barn och barnbarn i min närhet. Så underbart. Mina hundar har älskat dessa dagar då de har kunnat vara ute. Sally har solat i skuggan, Cindy har lagt sig i sin favoritgrop. Mimmi och Corall har gjort det som de har vigt sina liv åt att göra, att busa 😊

I morgon är det åter måndag och det är dags för ännu mer ångest. Det är dags för min terapi med andra ord. Näst sista gången innan min terapeut går på semester. Jag skulle också behöva lite semester. Åka till en öde ö. Sitta i gräset och lyssna på tystnaden. Känna vinden leka med mitt hår, solstrålarna som värmer min hud.

Jag har funderat på att börja meditera. Men då måste man kanske blunda. Jag har svårt för att slapna av då. Man ser saker som man inte alltid vill då. Bilder som alltid finns där men som blir så mycket mer tydliga nät man blundar. Men det kan vara värt det. I alla fall om man kan få ett litet avbrott från vardagen. Har även funderat på yoga. Tror att det kan vara bra för både kropp och själ.

Nu börjar klockan bli mycket. Ska upp tidigt i morgon så jag säger godnatt och sov gott!

Igår tog mina tvillingar studenten. De sprang ut vid middagstid med sina betyg i sin hand. De var glada över att ha klarat av tre års gymnasietid. De hade tur ,ed vädret. Strålande sol under hela utspringet. Härligt. De var jättefina.

Ett stort Grattis till Benjamin och Beatrice som går mot nya mål i livet!

Dom gick på en liten skola såp det var inte så många i varje klass som gick ut. Det var inte som när jag tog studenten. Vi var en rätt så stor skola med flera klasser. Vi gick i parad genom Eslöv med två orkestrar som spelade på vägen. Men det har egentligen ingen betydelse hur stor skola det är. Lyckan för avslut på skoltiden är densamma hägring oavsett skola och antalet elever.

Jag var glad över att ha slutat min skola. Jag blev misshandlad av en annan elev på skolan under skoltid och det orsakade en hel del lidande. Jag fick problem med min rygg och bröstkorg. Min dröm som dansare grusades med en och samma gång som det första slaget och den första sparken utdelades. Men...jag tror på att allt som händer har en mening. Det måste det ha. I detta fallet så är jag helt hundra på att hade inte denna misshandel skett så hade jag inte haft mina barn idag. Jag har hellre dom än en karriär som dansare!

Idag så går solen i moll emellanåt. Det är fortfarande varmt men det blåser lite. Skönt. Har suttit ute en stund i trädgården innan. Har även passat på att frisera mina hundar lite. De tyckte det var skönt. Vi får väl se hur resten av helgen kommer att se ut. Jag hoppas på som idag, för idag är det riktigt skönt.

Ha en fin dag alla.

2

Vilka varma dagar vi har fått ha. Jag har försökt att ta tillvara på dom. Det har blivit lite slapp i solen, men jag har svårt att sitta still så det blir mycket spring. Försöker dock att ta det lugnt.

Igår så trodde jag att det var torsdag. Tyckte att det var flera dagar sedan jag var på terapin. Ändå var det bara dagen innan. Kanske så är mina dagar väldigt långa. Just nu så befinner jag mig hos min son. Det är roligt att få umgås med honom och mina barnbarn.

Terapin går framåt. Sakta men säkert. Ska gå två veckor till sedan har min terapeut semester. Det kan hon behöva. Själv tar jag ingen semester utan jag ska jobba vidare med mina hemuppgifter. Jag ska promenera till stan. Ta en fika någonstans. Sedan ska jag lyssna på sessionen där jag pratar om den specifika händelsen/övergreppet som hände för ett X antal år sedan.

Jag ska även träna på att blunda. Enkelt att göra tycker en del men när jag blundar så känns det som att jag mister kontrollen och minnesbilder blir lite tydligare. Jag vill inte ha honom närmare än vad jag redan har honom. Jag har svårt för att somna. För att somna måste jag blunda. Det slog mig när jag för första gången skulle blunda på terapin.

Ja jag har att göra. Det skapar ångest och oro i kroppen. Det lockar fram känslor som jag gjort allt för att begrava men trots allt det så är det ändå skönt för jag vet att det hjälper. Allt jag gör går sakta men säkert framåt och på sikt kommer jag må bättre.

Nu ska jag ta mitt kaffe och försöka njuta av det i soffan. Önskar er alla en fin dag!

Skiner solen hos er? Det gör den här i Kalmar. Vi har haft helt underbara dagar med strålande sol. Har suttit ute i trädgården och solat. Hundarna har njutit dom med.

Har haft tre möten inbokade. Först ut var min terapi. Idag blev det en timme då min terapeut skulle på handledning. Tog bussen hem för att ha möte på socialförvaltningen angående min son. Skolan har gjort en orosanmälan för att sonen har mått dåligt i skolan och varit ledsen.

Det kom fram idag att han blir mobbad i skolan. Vilket vi visste om....vilket vi har tagit med mentor och rektor men inget görs. Istället för att ta tag i problemet så gör dom en orosanmälan. Fick bekräftelse från kvinnan på socialförvaltningen att problemet ligger på skolan. Ingen utredning kommer göras om oss föräldrar då hon såg att vi faktiskt stöttar vårt barn och hjälper honom.

Detta är inte första barnet som har/haft stora problem på Slottsskolan här i Borgholm. En dotter blev hotad till livet, misshandlad och utfryst. En son blev utfryst och kränkt. Dåvarande rektor var helt underbar. Hon hjälpte och stöttade. Tänk om nuvarande rektor var likadan?

Jag ser inte att skolan gör sitt jobb. Jag står bakom min son och gör allt för att skydda honom. Som det ser ut just nu då är det skolan jag behöver beskydda honom ifrån!!! Vi föräldrar får ingen respons från varken lärare eller rektor. Pojken mår dåligt I skolan, börjar gråta. Problemet ligger i skolan men de får för sig att det är hemmet som är orsaken till sonens mående. Tack och lov så var kvinnan på socialförvaltningen inte det minsta orolig över vår roll som föräldrar.

Min man har ringt både mentor och rektor. Tror ni dom svarar? Tror ni att dom ringer tillbaka? Nej och åter nej. Det kommer bli en anmälan till skolonspektionen!!!

Ja det var möte nummer två. Nummer tre var möte på sjukhuset. Hampus har under sin utveckling under tonåren fått ett snett ansikte. Ena sidan av ansiktet har inte vuxit likadant som den andra sidan. Det visade sig att det inte var en så vanlig "åkomma". Det heter hemimandibular hyperplasia och på ren svenska så är det att dem ena käken växer medan den andra inte gör det. Nu ska han göra en skiktröntgen, träffa en specialisttandläkare och sedan blir det förmodligen operation.

Tre viktiga möten på en och samma dag. Jag har inte hunnit landa än men det kommer nog. Vi avslutade med en fika vid hamnen.

Jag hoppas ni alla har en fin dag med strålande sol.

Kram kram

Är man ute och fikar så gör man det ordentligt 😊

Kvinnan på socialförvaltningen pratade med Hampus och kom fram till följande. Han känner sig ledsen och orolig. Vad är positivt och vad är negativt. Vad ska hända för att det ska gå bra?

Jag hoppas att ni har strålande sol som vi har här i Kalmar. Låg faktiskt och solade på balkongen. Just nu befinner jag mig i Robins lägenhet. Har varit här i några dagar nu. Skönt att slippa alla krav som man har i sitt eget hem.

Tog även en promenad med hundarna. Tänkte ta en långpromenad men efter två kvarter så ångrade jag mig. Vi tog en annan väg hem men lite kortare tur än vad jag först hade tänkt. Dock så blev det ändå en liten sträcka. Var ute en halvtimme med dom i alla fall.

Idag har det varit bättre med min ångest. Var lite rastlös innan o ville ut på balkongen men tusentals tankar virvlade runt och ångesten kom på ännu ett besök. Tänkte att den jäkla ångesten ska fan i mig inte vinna. Jag tog ett djupt andetag och efter utandningen så tog jag min handduk och gick ut och solade

Det var så klart en skön känsla efteråt. Jag klarade av att liga där i en timme. Dock så var det inte en njutbar timme för rastlösheten blandad med lite ångest tog över min kropp. MEN jag låg kvar ändå. Så jag vann 😊

Vad har ni hittat på med idag då?

Önskar er en fin dag! 🌞

Tycker du om att skriva och rita? Det gör jag. Jag fick hem Metallic Fineliner från Carioca och var inte sen med att testa dom. I paketet så finns det 8 st pennor i olika nyanser. Dom ger en häftig metallic effekt. Du kan råta och skriva på olika färgade underlag. Det behöver inte vara enbart på vita papper utan det funkar lika bra på svarta papper. De har vattenbaserad bläck och är permanenta på porösa ytor.

Dessa pennor finns att köpas hos Jollyroom, Hiko och Shopping4net

,

Idag är ingen bra dag. Har varit mestadels rastlös. Inte fått mycket gjort. Jag ville ta en långpromenad i detta fina väder som vi äntligen har fått men min ångest satte stop för det. Jag ville så gärna men jag fegade ur. Så otroligt jobbigt för det känns som att jag är fast i mig själv. Jag avundas alla er som bara kan öppna ytterdörren och gå dit era fötter leder er. Jag har tagit små promenader med hundarna i alla fall. Alltid något.

Just nu känner jag mig fruktansvärt maktlös. Det händer saker och ting runtomkring mig som jag inte kan styra. Då är det svårt att förändra. Ibland känner jag mig som världens sämsta människa. Jag klarar ju inte av någonting utan att jag ska dala. Dock så dalar jag för att jag har försökt att hålla mig stark för länge. Det är som en stock som man håller ovanför huvudet. Man orkar inte hålla den i evigheter. Armarna blir trötta och stocken faller. Det är väl det som har hänt med mig. Jag har en fallande stock ovanför mig. Gör allt för att ducka.

Ibland hatar jag att vara jag. Trivs inte med mig själv ibland faktiskt. Mycket för att mitt förflutna krockar med min framtid just nu. Att bryta sig loss från tankar som man haft om sig själv och börja tänka annorlunda är inte så enkelt som många tror.

Jag vet att jag tjatar ibland i min blogg men det är så skönt och få ur sig det man tänker.

Jag hoppas att ni alla har fått vackert väder idag. Det är ni värda. Kram kram!

Idag sover jag bättre. Dock vissa nätter som sagt så blir jag hemsökt av mitt förflutna. Många av dom drömmar jag har så flyr jag från någonting eller någon. Jag vet inte. Det har inte visat sig än.

Förr sov jag 2-4 timmar per natt. Idag är det mellan 5-6 timmar. Så det har ju förbättrats. Det är tack vare min behandling för min PTSD. Dock så förstår jag inte varför behandlingen har påverkat min sömn. Ska fråga min terapeut. Är intressant att veta. Ju mer jag lär mig om min hjärna och om PTSD ju bättre är det.

Idag ska jag plocka undan lite. Ta det lugnt och försöka njuta av dagen. Det ser ut som att det blir fint väder. Man får ta vara på de soliga dagarna.

Jag hoppas ni alla får en superfin dag. Kram på er!

Vi älskar att spela spel och lägga puzzel i vår familj. Under tiden man spelar eller lägger pussel så pratar vi med varandra. Det blir en gemenskap som jag vårdar ömt.

Här har vi ett pussel med Lasse-Maja. Den är bara på 200 bitar. Är du kreativ? Eller vill bli det? Börja med detta puzzel 😊

Detta puzzel finns att köpas hos bland annat Jollyroom och pusselbutiken,

%d bloggare gillar detta: