web analytics
Gå till innehåll

Om Lisa

Sjubarnsmamman som bloggar om livet. Har fibromyalgi och diabetes. Jag har några ljus I livet. 7 barn och 5 barnbarn ❤ Att skriva, fotografera, läsa böcker och pyssla är några av mina intressen.

Det går mot helg. Underbart. Jag känner mig lite slutkörd så jag behöver en lugn helg. Har hjälpt ena sonen att flytta samt hjälpt honom att städa den gamla lägenheten.

Jag skulle behöva en hel helg med bara mig själv känns det som. Stänga av mobilen och internet. Bara få finnas till och bara vara. Det skulle jag behöva.

I morgon blir det inte lugn och ro i alla fall. Vi ska storhandla. Det är skönt o ha både kyl, frys och skafferi fyllda. Ska även köpa nya vårskor. Det behövs. Pojkarna behöver även skor till idrotten.

Min nästyngsta son sa för en tid sedan: Mamma, du skulle haft en dag där du stänger av din telefon. För att få lite lugn och ro.

Visst har jag en klok pojke?! Han vet vad sin mamma behöver!

Det är inte mycket jag kan säga att jag är stolt över, men mina barn!!! Dom är jag stolta över. Älskar dom över allt annat. Mina barnbarn ska vi inte ens snacka om ! Dom är helt underbara. Älskar dom alla så att det gör ont ibland! Jag har fina barn och barnbarn. Jag hoppas att dom vet att jag älskar dom alla av djupet av mitt hjärta! Utan dom är jag ingenting. Absolut ingenting! Frågar folk mig vad jag är för något så blir svaret mamma och fru!

Med dom "tankarna" säger jag: Ha nu en underbar kväll. Sköt om er ❤

Ligger i min säng denna tidiga morgon och kan inte sova. Vaknade av en dröm jag hade. Dessa drömmar går i perioder och som vanligt så dras drömmen sakta ifrån mig och jag kan inte komma ihåg vad dem handlade om men den obehagliga känslan sitter kvar.

Jag var på terapin igår. Jag blev så trött. Att sitta med ångest i 90 minuter är så jobbigt men det ger resultat i slutändan.

Vi pratade om mitt inre barn, den lilla flickan som inte bär skuld till något av det som hände. Men det är svårt att hoppa över det hindret. Skulden som många lade på mina axlar är tungt att bära men jag vet inte hur jag ska släppa taget om det. Min terapeut säger att det är hjälpsamt att ta till mig flickan men det är så svårt ibland.

Att ta till mig flickan och komma över det stora hindret hade förmodligen minskat mina flashbacks, mardrömmar och mitt dåliga mående men det är så svårt. Ibland känns det som att jag har sprungit in i en vägg.

Men men, det blir nog bra. Jag tar det sakta men säkert. Jag lyssnar på min terapeut och tar till mig det hon säger och försöker att göra det som behövs att göra. Allt för en trygg framtid!

Det närmar sig läggdags för mig. Så tidigt frågar sig några kanske. Ja jag är så trött. Inte så mycket kroppsligt som jag är psykiskt. Det har varit så mycket som hänt på hemmaplan och sedan har jag då min terapi ovanpå det.

Det skrivs mycket om kriget mellan Ryssland och Ukraina. Jag tycker så synd om de oskyldiga människorna som drabbas av Putins handlingar. Hur kan en människa vara så ond som han? Ofattbart!

Allt som händer får mig att tänka på mina nära och kära. Tänka på allt som jag tycker är viktigt. Hur skulle jag reagera om det hade hänt här I Sverige? Jag har några barn som bor flera timmars väg härifrån. Tvärs över landet tex. Jag hade inte kunnat skydda dom! Jag hade bara kunnat hoppats på att jag kunde skydda dom jag har under samma tak, och inte ens dom hade jag egentligen kunnat skydda. Jag känner verkligen för alla invånarna i Urkraina. All kärlek och omtanke till dom ❤

Satt och tänkte på Carina innan. Hon var den personen jag kunde vända mig till och prata om allt möjligt. Jag vet inte var jag skulle ha sagt egentligen mer än att jag saknar henne så otroligt mycket. Jag ska försöka ta mig till kyrkogården i morgon och tända lite ljus.

Nu ska jag släcka ner. Jag önskar er alla en fin kväll ❤

Jag har blivit så fruktansvärt dålig på att blogga. Det tillsammans med att dagarna springer iväg är ingen bra kombination. Men det är inte alltid dagarna springer iväg i heller för det finns de dagar där tiden går sakta framåt. Det känns som evigheter mellan morgon till kväll.

Inre stress har jag gått med idag. Eller....idag också ska jag kanske skriva. Jag är så trött i mitt huvud. En dag med lugn och ro hade jag behövt. Koppla bort internet och stänga av mobilen. Det hade varit så skönt.

Så...Varför inte bara göra det då? Ja varför inte bara göra det? Vilken bra fråga. Det är ju bara två knapptryck bort.

Vilka stora problem man har! Eller inte!

Det känns så otroligt futtigt när man läser dagens nyheter. Att vakna upp till nyheten om att Ryssland bombar Ukraina. Det var inget roligt alls. Stackars alla oskyldiga människor som hamnar mitt i striden nu. Känner verkligen med dom. Det är så tragiskt!

Det är så ofattbart att det ens bara händer! Jag finner inga ord faktiskt.

Nu ska jag snart hoppa in i duschen och sedan blir det sängen för mig. Det är ner än min hjärna som behöver vila.

Önskar er alla en fin kväll ❤

Man ska aldrig föra en diskussion via meddelanden. Speciellt inte på messenger.

Person 1 skriver. Person 2 svarar. Person 1 svarar på Person 2 under tiden som Person 2 fortsätter att skriva. I det meddelandet så hinner Person 1 skriva igen och Person 2 har nu hunnit med att svara på flera frågor. Meddelandet skickas. Person 1 svarar, skickar iväg. Person 2 svarar och skickar iväg. Nu har Person 1 svarat på frågor som var frågat för några meddelanden sedan medan person 1 tror att svaren är på den senaste frågan.

Låter det osammanhängande? Ja det är så det blir när man svarar på ett meddelande som var skrivet för flera meddelanden sen och den andra personen läser ett svar som den inte förstår vad man har svarar på. Ja det är väldigt osammanhängande.

Det kan bli så mycket fel när två personer skriver och svarar varandra i samma stund. Sedan känner man att man vill förklara och då kan det bli fel.

Ja det har hänt mig massor med gånger och jag lär mig aldrig. Jag säger till mig själv att vänta med och svara! Gör det i lugn och ro. Det minskar risken med att det blir fel.

Jaja...nog om det. Idag är det lördag och jag hoppas på en lugn dag. Jag vill sitta ner en stund sen och teckna lite. Fick nya akvarellpennor av min dotter när jag fyllde 50 år. Har börjat och teckna lite men gud vad ringrostig jag är. Det märks att det är flera år sedan jag tecknade.

Ja jag har ritat lite de sista månaderna men inte riktigt tecknat. För mig är det skillnad mellan att rita och teckna.

Sist jag tecknade var till min son Robin. Han fyllde 25 år i januari och vi gav honom en jägarexamen. Då tänkte jag att en teckning om Helge passade bra.

Jag känner lugn och ro de gånger jag kan sitta och teckna. Jag gjorde det mycket förr men har haft uppehåll i 35 års tid. Ja man är ringrostig.

Jag hoppas att ni alla får en fin. Det snöade i går men idag är det bara blött på marken och fuktigt i luften.

Kram kram ❤

2

Sitter i personalrummet på förskolan. Jag hjälper till och skolar in lille Liam. Mamma är i skolan och pappa har kurs. Då rycker farmor in 😊

Stod och pratade med en "fröken" som jag känner. Kom in på psykisk ohälsa. Hur det är att få panikångest.

Jag har skrivit om det så många gånger men det tåls att skriva om det igen. Det pratas för lite om psykisk ohälsa. Många har sina åsikter om det men det är inte alla som egentligen förstår hur det är. Jag tror att man måste uppleva det själv för att faktiskt förstå.

Jag älskar till exempel att jobba men jag klarar inte av det. Det finns dom som tycker jag är lat som inte jobbar. I själva verket klarar jag av ett arbete men då orkar jag inte med mig själv och min familj.

Att vara ute bland mycket folk får mig att bli så trött och panikångesten ligger nära till hands. Igår efter inskolningen med Liam var jag helt slut. Det är roligt att få vara delaktig så det är inte det det handlar om.

I måndags när jag satt i väntrummet och väntade på att min terapeut skulle komma så kom det in en man. Han pratade och pratade och jag kände mig så osäker. Jag förstod att han bara ville prata men osäkerheten på vad han skulle kunna göra fanns ju där. Det är jobbigt men jag försöker ändå vara ute bland golk för att inte bli isolerad. Men det är faktiskt kämpigt.

Jag går ibland ner mig i depression. Det kommervockså bara sådär. Det känns då men egentligen är det en process som har pågått. Jag måste lära mig att sakta ner, bromsa in och bara göra det som jag orkar med för att inte falla ner i den mörka hålan. Men det är svårt när man vet att det finns folk som tycker att jag är lat och inte gör någonting. I vanliga fall skiter jag fullständigt i vad folk tycker men när man mår dåligt så mår man sämre när man vet att folk tycker så.

Det är skönt att sitta här i lugnet idag. Det går bra med Liam. Han är så duktig. En "fröken" kom in nu precis och sa att det går så bra. Han äter frukt nu 😊

Jag bloggar just nu via min mobil. Min dator har slutat att fungera. Jag måste köpa en ny. När jag gick in på min blogg via min mobil så kunde jag inte se mina foton som lagt in i ett blogginlägg. Blogginlägget ligger i menyn under rubriken Familjen. Jag har försökt och fixa det och hoppas att man kan se mina foton. Ni får gärna skriva om ni kan se dom...eller om ni inte ser dom.

Det kan kanske bero på om man går in via mobilen. Jag vet inte. Vill gärna veta så jag kan rätta till det. Klicka här för att komma till inlägget.

Önskar er en fin dag ❤

Lille Liam hälsar på hos farmor och farfar ❤

Jag tycker om att titta på dokumentärer. Det är fakta och man får en resa in i en händelse som kan få en att tappa hakan. De dokumentärer som får mig mest att tappa hakan är dom om mördare. Vi såg en serie dokumentärer om seriemördare och jag har så svårt att förstå hur dessa människor tänker. Hur kan de tro att de har rätten att ta någon annans liv?

Dokumentärerna är från USA. I vissa stater där så har de dödsstraff. Hur ställer man sig till det? Ena stunden tänker jag att dödsstraff tar ju ännu ett liv. Är det rätt? I nästa stund tänker jag att de får det dom själva gav.

En del mördar inte bara utan de utför ett sexuellt övergrepp med. Vissa offer är vuxna men det finns även många barn som går samma väg till mötes som många andra mordoffer. Hur kan en människa göra ett sexuellt övergrepp på barn? Hur kan de mörda dom? Ja eller någon annan människa med. Vissa mördare känner ingen ånger alls. För mig är det ofattbart! Just i den stunden när jag får höra att någon har våldtagit och mördat ett barn så tycker jag att de skulle gå samma väg till mötes. Sedan känner jag mig fruktansvärt hemsk som ens har tänkt den tanken.

Ja det finns många händelser här i världen som berör en något så fruktansvärt. Vissa glömmer man aldrig bort.

Ja...Det var lite om mina tankar det.

Jag har varit så lat i flera dagar. Jag har gjort lite varje dag men inte så mycket som jag kanske hade önskat att jag hade gjort. Idag for jag dock på köket. Mitt i städningen där så tänkte jag på vad min terapeut brukar säga: Bromsa in. Ta lite i taget.

Ja...Jag vet ju hur det brukar vara. Jag går på som en ångvält men sedan så ligger jag ju pall i flera dagar därefter. Så...Jag bromsade in. Kände mig ändå lite stolt som faktiskt kunde gå emot mig själv och tänkte på vad som är bäst för mig framöver. Lite i taget! Det var inte enkelt kan jag säga för har jag satt mig för något så går jag all in.

Jag hoppar till och med över matlagningen idag. Det gör min son. Så skönt och slippa det.

Ikväll är det farmen. En ska ut och jag ska sitta där och titta. Jag älskar tävlingar av olika slag.

Nu ska jag invänta maten sedan blir det att fortsätta att ta det lugnt. Boka lite tvätt och ta en kopp kaffe. Gott!

Önskar er alla en fin kväll ❤

I lördags hade jag mina barn och barnbarn samlade. Då mådde jag bra. Vi firade mig. Att fylla 50 år och vara mitt i livet är en ny erfarenhet. Min familj förgyller mina dagar.

Jag fyllde år mitt i veckan så vi tog lördagen istället där vi firade min stora dag. Jag fick många fina presenter. Rent för många och rent för dyra, men jag blev så otroligt glad.

En roddmaskin, en weekendresa till Paris, akvarellepennor (120 pennor) samt 15 kg papper till akvarellmålning, En stor canvastavla 100×100 och ett stativ, vin, lotter och en stor korg med kex, vindruvor och ost. En bok, en korg med en supersöt nalle och halsband med hjärta. I kulan kan man läsa Jag älskar dig på 100 olika språk. I korgen fanns det hårprodukter, tandkräm och tandborstar.

Av mamma, lillebror, lillasyster och storebror samt några vänner fick jag en ångtvätt maskin av. Av min svärmor fick jag pengar, en blir, blomma och en biljett till Ölandsrevyn.

Jag är så glad och tacksam för all uppvaktning här hemma och till alla gratulationer på Facebook. Tack så mycket alla fina ❤

Ja då kom den stora dagen till slut. Jag har gått från "40-talet" till de 50 😉

Jag har ärligt fasat för denna dagen lite. Jag brukar skämtsamt säga att jag är ett år närmare döden. Inte så upplyftande precis Jag vet, men det är lite så. Dock så vet man aldrig när döden inträffar. Det har ju inte med en siffra att göra.

När jag tänker på hur mitt liv har varit så är det ett under att jag har blivit 50 år. Idag är jag glad över att få möjligheten att fylla 50 år för det är inte alla som får göra det.

Jag har haft en underbar dag. Jag har inte kunnat ha alla barnen hemma men till helgen träffas vi ❤

Dagen började med morgonkaffe i sängen och med The Sound Of Music på tv. Kunde inte ha börjat bättre 😉

Min son Benjamin och lille Liam kom. Vi spelade och fikade. Fick en stor canvastavla och ett stativ av honom och Liam. Fredrik kom med röda rosor och några lotter. Sedan kom han med en stor korg med kex, ost och vindruvor. Mer kommer till helgen sa han ❤

Jag vet att jag kommer få dyra saker och jag har sagt att dom inte behöver köpa något. Jag är bara så glad över att gå ha min älskade familj hos mig ❤ Robin, Sarah och barnen ringde och sjöng för mig. Stéphanie och Beatrice har också ringt.

Ja det är många som har gratulerat mig. Av mamma, lillebror, lillasyster, storebror och tre andra vänner la ihop till en ångtvätt som jag önskade mig.

Tack alla fina för allt jag har fått ❤

På Facebook har gratulationerna haglat in. Jag tackar så mycket ❤

Januari bjuder på mycket tårta. Jag har två söner som fyller år. Robin den 20:e och Pontus den 27:e. Robin blev 25 år och Pontus 14 år. Jag har inga småbarn nu och själv har jag kommit ett steg närmare livets mittpunkt. Om några dagar fyller jag 50 år. Jag har alltså levt över hälften av mitt liv. När jag tittar tillbaka så har ju åren sprungit iväg och med tanke på det samt att jag levt mer än hälften av mitt liv så känns framtiden väldigt kort.

Ja när jag tänker på det så tänker jag även att jag vill göra det bästa för mig framöver men vad är det? Hur vill jag ha mina kommande år? Vill jag bo kvar på Öland? Kommer jag sitta ensam och bli deprimerad för att jag är så ensam? Ja mina val idag gör alltså skillnad för min framtid så klart. Det gäller att välja med omsorg.

I veckan så har jag inte bara hälsat på min näst äldsta son utan jag har fått besök av han och hans familj med. Min äldsta dotter kom idag och ska sova här tills i morgon. Då ska Pontus få sin mat som han ville ha, kött, potatis med gräddsås och lingon 😊 Benjamin ska också komma i morgon. Vi har setts mycket nu den sista tiden. Det är så roligt. Han är pratglad och älskar att spela spel och han dricker även kaffe 😉

Just nu spelar vi olika versioner av monopol. Tänk att ett spel kan ha så många olika varianter. Man kan tro att man blir fort uttråkad men så är det inte. Jag älskar att spela spel och bland annat då monopol. När jag var barn och bodde hemma så spelade jag ibland det tillsammans med min pappa och lillasyster. Jag vann nästan aldrig. Tror inte att det hände en enda gång faktiskt, men det gjorde inget. Pappa vann nästan alltid.

Kortspel spelade vi också. Pappa brukade säga att jag var som hans lillebror, född med en kortlek i handen. Jag gick sällan någonstans utan en kortlek. Kanske är det därför dom jag samlar på dom idag? Kortlekar är inte det enda jag samlar på. Den söta lilla apan monchichi som var väldigt populär när jag var barn samlar jag med på. Älskar apor så det är nog därför 🥰

Ja...Det finns några materiella ting som förgyller ens vardag ändå trots allt.

Önskar er alla en fin kväll.