Kategori: Livet

Vad hade du gjort om du hade hittat filmade barnvåldtäkter i din sambos dator? Tack och lov så är det skillnad på att vilja göra och på vad man gör. Jag skulle velat slå ihjäl han men jag hade anmält honom. Sen hade jag spytt av hur äcklad jag hade känt mig. Kanske hade jag sparkat till kräket med. Pedofili är något av det värsta jag vet. Det är superäckligt! Hur funtade är dessa människor? De kan inte ha mycket mellan öronen. Det är kränkande mot svinen och kalla dessa människor det.

Jag läste att några blev inspirerade av att filma dessa våldtäkter. Hur sjukt är inte det??? Jag låter kanske hård i vissas ron men dessa människor är inte värda att gå på denna jord! Det finns även sidor på internet där folk kan diskutera sina övergrepp. Ja det blir sjukare och sjukare. Jag äcklas och känner mig spyfärdig!

Det är inte bara dessa handlingar som skrämmer mig utan även siffrorna som visar verkligheten kring dessa brott. Enligt aftonbladet så laddas det ner 15000 filer medan enbart 119 st döms. Är det klokt???

Det är skönt att det finns normala människor! Alla är inte svin!

God middag. Allt bra med er alla hoppas jag. Här är det rätt så bra förutom min onda kropp som inte tål denna kyla. Men annars är det bra. Det har snöat en hel del och det har blåst. Idag så vilar vinden tack och lov. Det ser ut att vara rätt så skönt ute men jag kommer ändå att förbli inomhus. Jag hade tänkt att g till pulkabacken med barnen. Det har jag gjort hela helgen men det har inte blivit av och det blir det inte idag i heller. Kanske i morgon. Hoppas på det. Ikväll är det bio i alla fall. Skönheten i allt med Will Smith.

Vi hade vattenbrist i somras, men det har vi inte längre. För några dagar sedan hade vi översvämning nere vid Sjöstugan i Eslöv. Vattnet hade höjt sig upp mot parkeringarna. Inte illa men det blåste som bara den så det var inte så konstigt kanske.

Jag har blivit sugen på att åka till Gotland i sommar. Vi åkte dit för första gången i augusti månad år 2011. Samma år som pappa gick bort. Vi åkte dit efter han dog. Jag behövde verkligen få lite lugn och ro och få ladda batterierna efter den sorg jag fick efter pappas bortgång. Den veckan där var så skön och vi tog hand om varandra i familjen. När jag tänker på Gotland så tänker jag på just det. Lugn och ro och bara få rå om familjen. Jag vill dit i år. Känner att det är dags. Jag blev förälskad i Visby. Ringmuren och dess små gator innanför. Kyrkan som vi tände ljus i för pappa och alla andra förlorade familjemedlemmar. Får se om det blir av i år.

Jag skulle vilja ta barnen till High Chaparall i år. De hade älskat det. Får se om vi kan få till det med. Jag lovar inte barnen någonting för det finns inte något hemskare än att lova barnen något som man sedan inte kan hålla. Jag vill inte att de ska se fram emot något som inte blir av. Jag hoppas det kan bli av i alla fall.

Har ni läst om branden som utlöstes i ett bostadsområde i Eslöv? Så hemskt. En av mina värsta mardrömmar är att huset ska börja brinna. Jag vet inte vad jag hade gjort om jag hade bott där. hur jag hade mått efteråt. Att få lämna allt. Visst är det viktigaste att få komma undan oskadd men jag kan tänka mig att man tänker ändå med det där OM:et. Tänk om, tänk om och tänk om. Dessa två ord som kan ställa till det så otroligt mycket i livet!

Jag hoppas att det ska bli bra för dom som blev berörda för denna brand. Jag hoppas ingen kom till någon skada och jag önskar av hela mitt hjärta att det inte satte några men för livet för dom.

Läs mer om branden i expressen och skd

Jag hoppas i alla får en fin söndag. Sköt om er!

Att vara älskad och att känna sig älskad är två skilda saker. Kärlek kan visas på många sätt, men även att inte älska någon kan visas på många sätt. För mig kan kärlek visas genom beröring, att hjälpa och att vara närvarande. En man kan befinna sig i samma rum men det betyder inte att man umgås för det. Är personen inte närvarande så befinner den sig inte på samma yta ändå.

Jag plockar undan, städar och försöker få det att se hemtrevligt ut. När ingen märker någon skillnad utan säger inget och sätter sig ner och gör det som de alltid brukar göra: Surfa på mobilen eller sitt vid datorn så känns det väldigt otacksamt. Det känns som att det är det jag är till för, att städa och få mat på bordet.

Ibland kan jag tänka på hur jag skulle vilja ha det. Att hjälpas åt och vara närvarande. Fråga hur dagen har gått. Hur det är med resten av familjen och verkligen få mig att känna att de bryr sig. De frågar inte bara för att utan de bryr sig verkligen.

Jag kan ibland känna mig som att jag kommer sist. Först är det jobbet, sen är det jobbet igen och återigen jobbet. Sen kommer förening och till sist familjen. Jag skulle vilja ha det tvärtom.

Jag förstår att jobb är viktigt att ha men det jag menar är att när personen faktiskt har slutat jobbet och är hemma så skulle jag vilja att personen var mer närvarande.

Ja jag gnäller. Det är en gnälldag, jag vet, men så är det ibland. Igår så la jag mig med tårarna i ögonen. Jag kände mig så fruktansvärt ensam och då hade jag ändå familjen i huset. Inte alla men en del. Jag saknar någon att prata med. Någon som förstår. Jag har min samtalskontakt och jag skulle varit där i torsdags men jag fick lämna återbud. Hade en sjuk pojke hemma.

Jag undrar när jag ska kunna sluta och gå och samtala. Jag har gått och pratat nu i 15 år. Det började med kvinnojouren, sedan med psykolog och nu hos en sjuksköterska. 15 år. Det är en lång tid. Jag har en hel del i bagaget så det är klart att det tar sin tid men frågan är om jag någonsin kommer att kunna känna mig hel igen.

Ärligt talat så fasar jag lite för hur barnen växer och blir större. Ju äldre de blir ju mindre behöver de mig. Vad ska jag göra när barnen växt upp? Det är ju dom som varit mitt liv. ÄR mitt liv. Det är dom jag lever för. Nu har jag barnbarn med som jag lever för.

Jag och min näst äldsta son pratade om döden igår. Jag är rädd för döden. Rädd för att inte veta hur jag kommer att dö. Kanske tur det men samtidigt så vill jag veta för jag vill inte lida. Jag förstår inte varför vi föds till en värld som vår för att sedan dö.

Mörka tankar men det är just det dom är...tankar. Många br på dom men jag skriver ner dom...ibland. Mest för att få ur mig det jag tänker på och känner. Det var ändå ett tag sedan som jag öppnade upp mitt inre rum.

Nu ska jag ta mig en kopp kaffe och försöka göra lite nytta. Ha en bra dag!

Jag har precis satt mig ner för att ta en paus från städandet. Skåpen har blivit städade, Sorterat bort och ställt i ordning. Bakat pepparkakor och 6 st bröd. Jag tog disken men vasken är full igen efter middagen. Som jag inte ens har ätit. Väntar på att diskmaskinen ska bli klar.

Jag har så ont i min rygg just nu så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag har satt mig i fåtöljen och kommer sitta här ett bra tag. Ska bara hämta kaffet först när det är klart.

Har haft ångest större delen av dagen men trotsade det och gick till vårdcentralen för att hämta mitt sjukintyg och sedan tog jag en tur till jobbet och tog en kopp kaffe. Det var roligt och träffa dom igen. Sedan åkte jag med min son in till Kalmar. Han skulle på möte så jag passade på att lämna in mitt sjukintyg till försäkringskassan. Nu sitter jag här trött men nöjd. Det är jobbigt att trotsa men det känns skönt efteråt. Känner mig lite bättre men längtar tills jag ska lägga mig. Det betyder lugn och ro. Förhoppningsvis i alla fall.

Jag har tvättat några maskiner tvätt med. Får vika det i morgon bara för det har jag inte hunnit med idag. Tiden räcker inte alltid till helt enkelt. Det närmar sig jul och jag är långt ifrån klar med julklapparna. Det brukar jag vara vid denna tiden i normala fall. Men inte i år. Granen har inte kommit upp i heller men ska försöka få upp den i veckan.

Hur går det med ert planerande till julen? Ska ni fira hemma eller åker ni bort? Själv ska vi fira hemma med bara familjen! Nu ska jag ta mig en kopp kaffe, sedan blir det sängen. Ha en fin kväll!

Stolt mamma! För 1 1/2 år sedan blev jag farmor för första gången. En liten Nellie blev det. Från första stund som jag fick veta att min son skulle bli pappa blev jag lycklig. Ett barn är livet själv! Nellie är en del av mig och framför allt en del av sina föräldrar. Det där talesättet att barnbarnen är livets efterrätt har jag äntligen förstått innebörden på. Det är en fröjd att få följa Nellie. Hon är helt underbar. Idag fick jag veta att min äldsta son ska bli pappa. Om allt går som det ska. Ännu en liten pärla. Så härligt.

Det är nu man märker att man själv har gått upp en generation. Innan var jag bara förälder. Nu är jag farmor med, men det är jag med en ära. Det är roligt att få vara en del av deras liv.

För 2 veckor sedan så fick min näst äldsta son sitt körkort. Det var efterlängtat av honom. Han påbörjade sitt körkort när han blev 18 år men så fick han sin dotter och la körkortet på is lite grann för att han ville sätta sin tid och pengar på sin dotter i stället. Nu har han tagit det och han var mycket duktig. Jag var med när han fick det. Han kör bra så jag var inte orolig.

Idag har jag haft ont i mina leder. Jag skröt igår i bloggen att jag kunde dricka kaffe sent och ändå kunna sova. Det skulle jag aldrig gjort för det fick jag äta upp. Jag hade svårt att somna och sedan vaknade jag flera ggr i natt. Dock så tror jag inte att det var för kaffet utan för mina onda leder. Hoppas på en bättre natt inatt med andra ord.

Idag fyller min mor år. Ett stort grattis till henne. Hoppas hon fick en fin dag.

 

Idag för 23 år sedan blev jag mamma för första gången. Då visste jag inte hur livet skulle bli. Att bli mamma var stort men även lite skrämmande. Jag var ensamstående då pappan till min son stack en vecka tidigare. Min son kom 4 veckor för tidigt så jag var även nervös och rädd. Tänk om det inte skulle gå bra? Tänk om jag inte skulle klara av det? Tänk om barnet inte skulle vara välskapt? Ja det var en massa Tänk om.

Vattnet gick på natten. Inte allt på en gång utan det kom lite då och då. Det visste jag inte då men barnmorskan sa till mig att det var dags att åka in. Jag fick inte in i huvudet att jag snart skulle föda för det var ju 4 veckor till. Mamma och pappa körde mig in och jag blev inlagd. De skulle se om mina värkar kom igång av sig själv.Jag fick något som jag kunde sova på och sedan satte de igång mig dagen efter. Kl 11:45 började dom och det dröjde bara 4 1/2 timme tills jag födde mitt första barn. En liten gosse på 44 cm lång och vägde 2400 gram. En liten en med andra ord.

Förlossningen gick bra. Jag hade dock kramp i båda mina ben från höft till tå under hela förlossningsarbetet men det gick bra. Jag var en mycket stolt mamma till detta underverk. Vi fick stanna kvar på BB i 3 dagar. Sen fick vi åka hem. Jag kunde bara sitta och titta på detta lilla barn och jag kände att hela jag fylldes med kärlek.

Idag fyller denna lille gosse 23 år. Ja han är ju inte så liten längre men för mig kommer han alltid att vara ett barn. Mitt barn som jag älskar över allt annat. Han fick lite godis, en stock snus, strumpor och handskar nu till vintern. Samt så fick han spel till datorn som han ville ha. Ja du ser. han är inte så stor trots allt 😉

Vi sjöng för honom i morse. En frukostbricka fick han med en ros på. Sedan blev det en gemensam frukost i köket. Tacos önskade han sig till middag så det blev det.

Ja min son öppnade den stora porten till livet. Det var inte lätt att bli ensamstående mamma vid 21 års ålderna men det var det bästa som hänt mig. Ja att bli mamma alltså. Det är något som är en ära att få vara!

Ett stort GRATTIS till dig André! Jag hoppas du har haft en fin dag! Älskar dig <3

Idag är det en speciell dag. Det är min pappas födelsedag. Han skulle blivit 82 år idag. Det är 8 år sedan han tog sina saker och flyttade till Öland. Det har blivit många fina minnen sedan dess.

Älskade pappa. Jag hoppas du har det bra. Vi saknar dig enormt mycket. Vissa dagar går det bra men vissa så smyger saknaden på lite extra. Idag stod Stéphanie med lilla Nellie i famnen och frågade henne var gammelmorfar var. Då pekar hon på ett foto där du var med. Hon pekade på dig. Jag blev så rörd. Tänk att hon visste vem du var och ni som aldrig har träffats. Men du finns med oss varje dag.

Idag så fikade vi på en god pajtårta. Vårt blåa ljus tände vi just för dig. Du har funnits med oss i våra tankar hela dagen. Så som du alltid är. Vi åkte upp på din grav. Satte 10 rosor och tände ett ljus.

Grattis på födelsedagen pappa!Må änglarna sjunga för dig ❤ Älskar dig ❤

Söndag och det går mot kväll. Dagen har gått fort. Jag följde med tvillingarna till kyrkan. De ska ju gå i kyrkan vissa veckor innan de konfirmerar sig. Idag pratade dom om en stad som Gud hade skickat ner till jorden. Vad hände med det åttonde budordet Du skall icke ljuga? När har en stad kunnat komma från ingenstans i rymden bara så där? Det pratades om vin. Dela vin med sin nästa. Jag förstår inte att kyrkan rekommenderar att pimpla vin som är alkohol. Ja det finns även alkoholfritt men jag tror att de flesta väljer med n viss % i faktiskt.

Men men...så är det. Vi alla tänker och tycker olika. Vi gick hem efteråt. Struntade i kyrkkaffet för tvillingarna skulle göra sin läxa. De skulle göra pizza som de skulle bjuda familjen på. De var duktiga och klarade det galant.

Sen började jag att städa här hemma. Packade undan det som vi inte behöver nu inför julen. Sen hjälpte jag till lite på folkan. Flickorna var med och gjorde en hel del där. Nu är jag hemma och tar mig en kopp kaffe. Ska till folkan igen sen för de ska köra en ny film ikväll.

Ha en fin kväll. Sköt om er!

Jag skulle varit hos min samtalskontakt igår och pratat lite, men jag åkte inte in. Har svårt ibland med att vara ute bland folk speciellt när jag mår dåligt. Gick med ångest större delen av gårdagen. Det är när man mår som sämst som man verkligen behöver den där timmen hos samtalskontakten men vad gör man när man inte kan? Jag orkade helt enkelt inte. Det var dock fint väder igår men det hjälpte inte. Gnistan har gömt sig.

Jag ska försöka ta mig i kragen oh ringa min doktor. Måste höra hur det blir efter den sista november. Min sjukskrivning går ut då. Jag har inte varit sjukskriven på flera år, men är det ett måste så är det.

Jag har de två minste hemma idag. Det är skönt att det är helg för då missar de inte så mycket. Det går mycket förkylningar nu men det är ju dessa tiderna nu. Själv vaknade jag snuvig och febrig. Två alvedon senare så känns det lite bättre men jag går med min ångest ändå.

Jag måste börja sortera bort i mitt liv Sortera bort allt och alla som inte är bra för  mig. Jag måste, men jag vet inte hur bara. Det är så lätt för andra att säga att det är något man gör bara. Det kan inte vara så svårt?! Jo jag tycker det! Det är lättare sagt än gjort.

Nu ska jag göra mig i ordning. Kan inte gå i pyjamas hela dagen. Ha det gott!