Kategori: Livet

Man hittar mycket när man städar. Mina döttrar ville byta sängplatser med varandra så det blev flytt ut rån det ena rummet och in i det andra. Samtidigt som det gjordes så sorterade jag bland mina saker och fann en hel hög med A4 papper fulla med skitsnack. Samtliga handlade om mig. Jag kunde inte låta bli att sätta mig ner och läsa dom. Det var bloggar, mail och gästboksinlägg. Det var från människor som egentligen inte kände mig och det var från människor som tror sig känna mig. Man ska egentligen inte läsa igenom sådant så här lång tid efter men jag kunde inte låta bli. Det var många minnen som kom tillbaka. Inga roliga sådana då alltså.

Jag ska inte säga att jag var oskyldig i det hela. Jag svarade med samma mynt och det var fel det med. ju mer sårad jag blev ju mer sårad ville jag att de andra skulle bli. Tänk så mycket tid och energi man la ner på något som inte var värt det. Det som gjorde mig mest ledsen var att läsa hur dessa människor såg mig. Mitt arbete är att ligga på rygg och sära på benen. Det är ord som jag har fått höra i många år och det allt för att jag har så många barn och att jag inte har samma pappa till dom. Jag manipulerade och satt enbart vid datorn. Mina barn kom i andra hand och jag hjärntvättade andra. Tänk så ser jag inte på mig själv.

Jag har alltid gjort allt för mina barn. Det jag inte har kunnat göra eller ge mina barn har jag sökt hjälp för. Jag har varit mestadels ensamstående med mina fem första barn. Jag gjorde vad jag kunde för dom. Jag försökte även få lite egentid för att orka med, men jag var inte värd det. Under denna tid så dök jag ner i en mycket djup depression men jag försökte ändå sköta om mina barn. Till sist gick det inte utan jag blev inlagd  psyk. Folk trodde att det var för att jag skulle få sjukbidrag. Det har jag aldrig haft i mitt liv så vart de fick det ifrån vet jag inte. Jag arbetade heltid innan jag fick tvillingarna.

Jag skämdes under en lång tid över att jag hade varit inlagd på psyk och att ha fått diagnosen deprimerad. Jag kände mig mer än värdelös. Men hur värdelös jag än kände mig så kontaktade jag soc och fick hjälp av dom i form av en assistent. Jag orkade inte ge mina barn det de behövde. Det var bara att erkänna. Jag älskar mina barn fr mycket för att låta dom lida för något som de inte själva kan göra något åt.

Vissa människor har trott att jag har trott att jag r en perfekt mamma. Jag förstår inte vart de har fått det ifrån för det tycker jag absolut inte. Jag trodde till och med att mina barn hade det bättre utan mig. Hade jag trott att jag var en perfekt mamma som inte gjorde några fel så hade jag aldrig trott att de hade det bättre utan mig. Det är intressant hur andra människor ser på en. Något som jag har lärt mig genom åren är att inte lita på någon. Tyvärr så är det så. Jag har väldigt svårt att lita på folk. Jag tänker alltid först att de har någon baktanke. På så sätt blir jag inte besviken om det skulle uppdagas att någon var falsk mot mig. Dock så får jag dåligt samvete under tiden och speciellt om det skulle visa sig att det inte var så.

Jag var hos min samtalskontakt häromdagen och vi pratade om mobbingen som jag fick uthärda i skolan. Hon frågade hur mobbingen gick till och det var ju olika. Det som tog hårdast var väl alla hemska ord och smeknamn man fick. Det som jag alltid har fått höra under alla år är att jag kallades för hora  Jag förstod aldrig varför jag kallades för det, men många trodde att jag låg med äldre män bara för att jag dansade gammeldans som 14-åring. Efter det jag fick mina barn så var jag en hora för att jag inte hade samma pappa till mina barn.

När jag läste igenom dessa A4 papper så försökte jag läsa det som att det skulle handla om en person som jag inte känner och hade jag inte visst att det var om mig som detta skrevs om så hade jag trott att denna person var en psykopat. Jag är kanske mycket men en psykopat är jag inte. Jag skulle vara manipulativ och jag lurade både kommuner och människor i min omgivning. Jag vet att de drog efter halmstrån men det var ändå jobbigt att läsa. Mer jobbigt idag än då.

Nej man ska försöka lämna det förflutna till det förflutna men det är inte lätt för det är det förflutna som präglat mitt liv. Det är det förflutna som har gjort mig till den jag är idag och det är det förflutna som är orsaken till all ångest som jag bär på. Det förflutna försvann inte bara för att jag blev äldre och fick fina barn och en underbar familj. Jag blir påmind ibland. Det räcker med en doft, en smak eller en bildfrekvens från en film. Det finns små små korn i vardagen som lätt spricker upp och blommar ut i full ångest utan att jag kan göra något åt det.

Jag är inte mer än en människa, men jag vet att jag inte är felfri. jag har aldrig påstått något annat. Det är det som är så ironisk för är det någon som har klandrat sig själv till att vara en dålig mor så är det jag själv. Men men...så är det och så blir det. Nu ska jag natta min kudde. Var bara tvungen att få ur mig mina tankar och funderingar. I morgon är en ny dag ocg det är inte vilken dag som helst utan det är Fredriks 45-årsdag 🙂 Ha en fin kväll.

Sitter här och är så tröt. Allt som händer och har hänt tar på krafterna. Man är inte mer än människa och man klarar inte bära allt. Det är bara så. Saknaden efter min son är stor. Men det är bara att acceptera hur det är. Jag försöker göra det och tar dagarna som den kommer.

Jag har fått påhopp om att jag inte är en bra mamma. Jag kan inte ta hand om mina barn mm mm. Igår var det så skönt när jag var på utvecklingssamtalet med Pontus fröken. Han är så duktig i skolan. Han vet vad han är bra på och kan säga det och han vet vad han vill göra i framtiden. Det är så skönt att höra allt det där för det visar att han har bra självförtroende och har ett barn det så har dom det bra.

Jag vet att jag är en bra mamma men när man är låg en dag och inte mår så bra så då kommer naturligtvis allt sådant krypande till en. Jag har gjort vad jag har kunnat med mina barn och under långa perioder så var jag ensamstående, först med 1 barn, sen med 3 barn och till sist med 5 barn. Jag var inte så gammal själv då och med de förutsättningar jag hade så gjorde jag allt jag kunde och lyckades bra. Jag har fina barn och jag älskar dom över allt annat. Det är något som aldrig kommer att ändras oavsett vad som händer.

Nu till något som verkligen oroar mig. Drogen Spice är inte så ofarlig som många tror. Man hör att alkohol dödar men inte Spice. En överdos kan orsaka en hel del så Spice är inte å ofarlig ändå trots allt. En 40-årig man från Gävle hade fått åka till sjukhuset på grund av överdos, sannolikt av Spice. Tillstånden för mannen var kritiskt men nu är läget stabilt. En lek med döden är det att ta Spice. Två tonåringar åkte in på sjukhuset på grund av Spice och de var inte de enda.

Citat aftonbladet

Kan tappa medvetandet

Spice är en syntetisk drog som vanligtvis röks i pipa eller cigarettpapper. Den säljs i många varianter via internet, och kan till exempel orsaka vanföreställningar, aggressivt beteende eller slå ut njurarna

Det är ju så här att när någon röker på så försvinner deras omdöme samt deras förstånd. Det kan orsaka mycket som i vanliga fall kanske inte hade hänt.

Så här står det i Aftonbladet

”En lek med döden”

Bara under hösten har flera fall rapporterats.

Under två veckor i september fördes minst 15 ungdomar i Oskarshamn till sjukhus efter att ha använt drogen.

– Det är en lek med döden, sa Per Adolf Bergsten, chef vid akuten på Oskarshamns sjukhus, till Aftonbladet då.

I Sundsvall fick fem personer föras till sjukhus efter att ha rökt spice i slutet av augusti. Fyra av dem blev medvetslösa.

Aftonbladet träffade en av de drabbade, en man i 45-årsåldern, kort efter att han lämnade sjukhuset.

Han berättade då att han är missbrukare, men att han aldrig känt något liknande trots att han missbrukat länge.

– Inte på det här viset. Jag har kort svimmat av förut, eller somnat till, men absolut inte så här. Det här är dödens drog.

 

Ja naturligtvis är jag orolig då jag känner personer som röker denna farliga drog. Jag har försökt att få dom att förstå hur farlig den är men det kommer ursäkter hela tiden. Speciellt en ursäkt har jag fått höra: Alkohol är farligare och den brukar flera. Om det nu är så. Tänk er då de som både dricker och röker på? Hur blir det då?

God middag. Förmiddagen har gått och nu är den ett minne blott. Jag sitter här med en kopp kaffe och planerar att bara ta dagen som den kommer. Jag har sovit som en stock. Jag var så trött igår så jag missade slutet på idol. Jag såg aldrig vem som åkte ut men fick höra att det var Rolf. Jag tyckte att Philip skulle åka. Rolf var så gullig och charmig och framför allt rolig.

När jag vaknade i morse så såg jag att någon hade ringt mig 00:57 i natt. Jag sov som skönast just då så jag hörde inte telefonen. Idag när jag gick upp så kollade jag upp det för jag tänkte att det kanske var något viktigt. När jag såg vem som har det telefonnumret så blev jag väldigt förvånad. Hade inte situationen varit som den är så hade jag kunnat tro att det var min son men det var det inte utan förmodligen så var det hans flickvän som fick deras gemensamma kompis att ringa.

Jag har ingen kontakt med dessa ungdomar idag på grund av vissa orsaker. Jag har även sagt att ska jag bara få skit, kränkningar, påhopp eller annat tråkigt så kan det lika bra vara så. Frågan jag ställer är naturligtvis: Vad ville hon? Varför ringa mig kl 00:57?

När jag satte mig vid datorn nu så kollade jag mina mail och surfade runt lite. Jag såg att jag hade fått en fråga på ask där denne person ville jag skulle kolla flickvännens och sonens ask vilket jag då gjorde. Hos flickvännen så stod det att hon önskade mig död och hoppades på att jag skulle bli överkörd av ett tåg. SÅ...vad ville hon mig kl 00:57? Ja inte var det för att säga hej i alla fall.

Inne på ask så tror hon att det är jag som ställer frågor till henne. Varför i himlens namn skulle jag göra det? Jag vill inte ha med människan att göra. Hon finns inte i min vardag. Det finns inget mindre här i världen som jag bryr mig minst om än henne. Jag gav henne allt jag kunde och fick bara lögner, stölder och skit tillbaka.

När ska vederbörande förstå att jag inte lägger ner någon tid på henne? Mer än just nu i skrivande stund alltså. Jag skriver inte till henne, jag ringer inte till henne och jag tänker i normala fall inte på henne.

Det hon utsatte mina barn för var inte okej. Jag har mindre barn i huset som hon inte tog någon notis om utan hon såg bara efter sina egna behov. Jag tillåter inte droger och supande här hemma. Så enkelt är det. Varför skulle jag lägga ner någon tid på en sådan människa som tycker att det är Okej att röka en joint eller lite harsh då och då och då hemma i vår trädgård och helst i småbarnens lekstuga? Nej det är INTE OKEJ!

Jag hoppas bara att en viss person kommer på bättre tankar. Denna person spelar så oskyldig till allt. Den har inte varit inblandad i olika händelser och det är så synd om denne person hela tiden. I alla fall så är det var den själv tycker. Den personen är lika skyldig som den andra! Jag hoppas som sagt att den andra personen kommer få upp ögonen för falskheten själv. Mer kan jag inte göra.!

Så det var lite om det. Nu lägger jag det åt sidan. Idag ska Pontus leka med sin bästa kompis. Han kommer hit och de har alltid så roligt när de leker ihop. Visst kan de ryka ihop i skolan ibland och bli väldigt sura och arga på varandra men fem minuter efter så är de lika goda vänner igen. Ludwig är ju bara så söt med 🙂

Stéphanie är på Gymnasiemässa i Kalmar med en av sina bästa vänner. Erika och hon har varit kompisar sedan ettan. Hon är en i familjen här och hon kommer ibland hem här när Stéphanie inte är hemma och tar en kopp kaffe med mig. Hon är för go lilla Erika.

På min agenda idag står det städning. Jag brukar ta en städningstur på lördagarna. Det är så skönt att sätta sig på kvällen sedan framför TV:n och titta på en film. Gärna en film med barnen. Jag hoppas på fint väder i morgon för jag skulle vilja åka upp till Trollskogen och gå där med familjen. Ta lite foto och bara njuta av alla vackra färger som vår fina natur bjuder på nu när det är höst.

Nu ska jag dricka upp mitt kaffe och börja min städning. Ni får ha en fin lördag 🙂

Jag har sovit som en stock i natt. Vad jag vet så har jag inte vaknat en enda gång. Jag var rätt så trött igår kväll så det var kanske inte så konstigt. Däremot så vaknade jag med ont i min axel som gick ner till skulderbladet. Förmodligen så var det priset jag fick betala för att jag kramade ur potatisen, men det var värt det. kroppkakor är så gott!

 

När ska det ta slut?

Jag har fått några frågor på ask. Nja...frågor och frågor, mer påstående om att jag inte kan ta hand om mina barn, de har det svårt och jag förstör dom. Det sägs att jag är en hora med tanke på antalet barn och jag är en häxa.

Jag vet inte hur denna människa som påstår detta mår egentligen. Den kan inte må bra i alla fall då den hela tiden lägger ner så mycket tid och energi på mig, den person den påstår sig hata.

Jag är en bra mamma. Det kan ingen annan människa säga något annat om. Sen hur man tänker hur en bra mamma är det är ju upp till var och en. För mig är en bra mamma en person som ställer upp för sitt barn. Finns där i vått och torr och ger barnet allt  man bara kan ge. Det man inte kan ge men vet att den behöver det skaffar en bra mamma till sitt barn.

Jag har fått lämna bort ett barn. Jag kan erkänna det men det var inte för att jag inte ville ha barnet, tvärtom. Jag älskade det barnet för mycket för att inte ge honom det han behövde. Ska jag som mamma vara så egoistisk och slåss för att behålla barnet när jag visste att jag inte kunde ge honom den hjälp han behövde? Visst har jag gråtit och mått fruktansvärt dåligt över att inte ha barnet hos mig men jag visste att han fick hjälp och det tröstade mig.

Barnet hade jag hos mig tills han skulle fylla 13 år. Sedan gick det inte längre. Jag kom till en punkt här i livet där jag var tvungen att se sanningen i vitögat. Jag kunde inte ge honom den hjälp han behövde. Jag kunde inte ge honom det han krävde och för att få ett bra liv framöver så var det en bön till myndigheterna så att de kunde ge honom det jag inte kunde. Pojken behövde professionell hjälp!

 

Är jag en dålig mamma för det?

Ja det finns dom som tycker det. Jag ser det inte så utan jag ser det som att jag gjorde  min plikt som mamma. Han fick hjälp och kom långt, men sen att han valde att gå sin egen väg i vuxen ålder gör inte mig till en dålig mamma.

Under alla åren så hade jag kontakt med mitt barn. Jag ringde och jag hälsade på. Varje möte som var spikade var jag på förutom ett för då var jag sjuk. Jag har slagits för sonens rättigheter och jag har i stort sett fläkt upp mig själv för sonens skull. Så jag är ingen dålig mamma!

Mina övriga sex barn har jag hemma och de får var de behöver. Jag finns där för dom också och jag gör så gott jag kan. Mina barn förstår att de måste hjälpa till hemma för att allt ska fungera. Men de vet också hur de ska klara sig den dagen de flyttar hemifrån. Då kan de det där med ansvar, tvätt och matlagning. De har lärt sig att respektera andra människor och de är trevliga och artiga.

Visst gör jag fel i många situationer. Jag kan säga saker jag djupt ångrar och jag ber om ursäkt och förklarar varför det blev som det blev. Detsamma får jag av barnen om det är tvärtom. Man är inte mer än en människa.

När man har kämpat för en sak i 16 år och man ser att det sakta men säkert går framåt så är man rädd om det. När man sedan inser att allt kommer rasa på fem sekunder så blir  man rädd. Inte för en själv utan för den person som är på väg att göra sitt livs största misstag.

Sen har jag 7 barn. Jag har inte samma pappa till alla barnen och då med en gång så ska jag vara en hora för som en person skrev: med tanke på alla barnen. Vad då med tanke på alla barnen? Jag må ha sju barn som inte har samma pappa men jag vet vem som är pappa till mina barn. Det är inte alla som vet det!

Jag har fått höra det i alla åren. Det börjar bli lite tjatigt nu faktiskt. Folk ser bara antalet barn och sedan har de sina förutfattade meningar. Det finns doms om har ett barn som har haft 50 karlar i sitt liv. Sedan jag som haft 9 förhållanden ska sota för att det kom till 7 barn med några av dom? Jag valde att föda mina barn för de är en del av mig.

 

Allt man gör får konsekvenser

På grund av att jag hade det barn som behövde så mycket så blev ett av mina andra barn lidande för jag hade inte ork rent ut sagt att kunna ge honom det han behövde. Är jag en dålig mamma nu? Nej det tycker jag inte. Som sagt jag är inte mer än en människa jag heller. Min son var hos en kontaktfamilj först varannan helg men sedan fick det bli på heltid. Jag träffade mitt barn så ofta det fanns möjlighet till.

Jag mådde dåligt över att inte själv kunna finnas där bredvid honom men det fanns ingen tid. Nu ställer nog många frågan: Varför skaffa så många barn då? Man har inget facit. Man vet aldrig hur det ska bli och man vet aldrig vad ett barn kräver förrän man står där en vacker dag. Det hjälper inte att säga: Hade jag visst då vad jag vet nu...

Min son bodde hos sin kontaktfamilj i två år, sedan kom han hem igen.

Jag ångrar inte mina barn. Jag älskar dom över allt annat. Nu sedan ett år tillbaka så har jag min ena son hemma igen. Jag tog hem honom när jag inte kunde göra mer för det andra barnet. Nu har jag kraft, tid och energi att lägga ner på samtliga barn.

Många som läser detta kanske virrar på huvudet och tycker att jag inte borde skaffat barn för det har jag också fått höra. Många vill trampa på mig och några vill att jag ska komma ner under ytan rejält men så kommer det inte att bli. Idag är jag stark och jag har gett och tänker fortsäta att ge allt till mina hemmavarande barn. Det är dom jag måste prioritera!

Vilken lång dag det har varit. Tiden har stått stilla känns det som. Har suttit och tittat på Historien bakom låtarna som var om Johnny Cash. Mycket intressant. Tyvärr så har jag missat de första fem programmen. Jag hoppas det kommer en repris på dom.

Loggade in på facebook. Brukar mestadels få uppdateringarna via mobil och oftast så missar jag en hel del från andra. Jag får inte upp allt via mobilen. Är det bara jag eller gäller det alla? I alla fall så fick jag se en uppdatering som jag blev lite fundersam till.

Jag har ansökt om kontaktförbud mot en viss person och det gjorde inte jag för att vara elak utan jag vill inte att denna person skriver mer för sin egen del. Sedan har jag barn som indirekt blir inblandad och det är inte rätt. Sen anser jag att jag blir psykiskt misshandlad då kommentarerna oftast handlar om mitt forna liv och det var ingen dans på rosor precis.

Jag hade önskat att vi hade kunnat ha kontakt men jag vill inte bli kränkt. Jag vet att jag har sagt saker som var olämpliga. Jag har ingen ursäkt för det mer än att jag var fruktansvärt förtvivlad, rädd och orolig. Jag har bett om ursäkt, mer kan jag inte göra. De kommentarer jag fick har inte kommit i en sådan situation utan de har skrivits för att jag ska bli sårad. Det är skillnad på att göra något medvetet och inte medvetet.

Tycker det är synd att denna person bara ser det jag råkade göra vid ETT tillfälle i stället för alla dom gånger jag faktiskt har stått bakom och stöttat. Jag har ALLTID funnits där för den personen men det glöms bort.

Men men...nu är det som det är och jag försöker göra det bästa av situationen.

Idag har jag dammsugit och vikt tvätt. Fick hjälp av Maria med att vika tvätten. Min axel har visat att den lever. Fy farao vad jag har haft ont. Levt på värktabletter känns det som. Det blir Voltaren och Ibumetin innan jag lägger mig för natten. Jag hoppas d snart går över. Tycker dock att d tär lite konstigt att jag känner av smärtan fast jag har Alvedon och Ibumetin i kroppen.

Var och fixade i ordning på pappas grav med idag. Tog bort ogräs, tvättade av gravstenen och duvan som han har på stenen. Satte dit två Alster som gjorde sig fint där. Passade på att lägga lite ny jord med. Det blev jättefint nu.

Nu ska jag njuta av stunden som är kvar tillsammans med mina småkillar. Klockan börjar bli mycket och de ska snart lägga sig. Ni får ha en fin lördagskväll och sköt om er.