web analytics
Gå till innehåll

Då var det ny vecka. Vi är inne på andra halvan av september månad och vi närmar oss jul med stormsteg. Tiden springer verkligen iväg.

Barnen är i skolan, förutom Pontus som inte mådde bra i morse. Han hade huvudvärk stackaren. Det är nackdelen med hösten. När sommaren är slut och de kalla vindarna kommer så blir man lätt sjuk.

Fredrik har börjat sitt nya arbete och trivs så bra. Han har fina arbetskamrater och det är superviktigt. Äntligen så har han hamnat på ett ställe där hans chef värdesätter honom.

Idag ska jag försöka ta tag i hemmet. Sedan mina två vuxna barn flyttade hemifrån så har vi fixat och donat med de rum vi har. Det är mer jobb än vad man tror ibland men det är värt det i slutändan.

Jag hoppas att ni alla har det gott. Kram på er!

Idag är det din dag. Ett stort GRATTIS till dig. I normala fall, så som det borde fått varit så hade jag ringt till dig och gratulerat dig på din dag. Skickat ett sms men några väl valda ord. Skickat en bild, ett hjärta. Ja något som skulle visat hur mycket jag tänker på dig och på hur mycket du betyder för mig.

Jag hoppas du har det bra i din himmel. Idag var jag och Stéphanie på kyrkogården här i Nybro och satte en vacker bukett till dig i minneslunden. Jag tror du skulle tyckt om dom.

Saknaden är mycket stor Carina. Jag känner mig halv. En bit av mitt hjärta är sönder men vetenskapen om att du inte lider idag och har ont lindrar lite grann. Dock så hade jag gett allt, precis allt jag äger och har för att få höra fin röst ännu en gång.

Jag hoppas du har det bra och att du kan röra dig obehindrat. Dansa bland molnen Carina och känn friheten i din själ. Du är älskad, du är saknad ❤

Grattis än en gång min älskling ❤

Det är höst, det märks. Blåsten har kommit med sina starka vindar och regnet slår mot rutan ibland. Med hösten så kommer mörkret. Det mörker som försöker dra ner mig i det djupa svarta hålet. Varje höst och vinter så kämpar jag med att vara glad, känna glädjeöver sådant som jag i vanliga fall tycker är roligt. Det som är en självklarhet under den ljusa perioden är inte så självklart under höst och vinter.

Jag skulle vilja göra som björnen, gå i ide och vakna upp till våren. Vissa dagar är så otroligt långa. Jag vaknar tidigt ibland och har så svårt att ta mig upp på morgonen. Jag gör det men gudarna ska veta att det tar så mycket energi av mig.

Jag ser ändå fram emot julen. Den mysigaste högtiden på året. Jag brukar fira med mina barn. Så otroligt mysigt. Vi spelar spel och ser på julfilm. Skrattar och har det allmänt roligt. Men innan jul så är det många dagar som jag först måste ta mig igenom.

Ha det gott mina vänner ❤

2

Det är bara lite mer än tre månader till jul. Jag är långt ifrån en vintermänniska men jag älskar julen. Att ge presenter är bland det bästa jag vet. Tänk då att få ge bort julklappar till dom man älskar som mest samtidigt att få umgås med dom. Det är underbart.

Jag och mina döttrar samt pojkvännen till min ena åkte till Ullared. Stéphanie har precis flyttat hemifrån och då hon älskar inredning så är ju Gekås paradiset för henne.

Gekås har redan börjat och sätta ut sina änglar, tomtar och troll. Julporslinet stod så fint på sin hylla. Naturligtvis så kunde jag inte motstå deras kaffemuggar med julmotiv.

Nu röjer det nog innan det blir Gekås i Ullared igen 🤗

Idag så har min son med barn samt min dotter flyttat hemifrån. Stéphanie flyttade ihop med sin pojkvän. Robin är ensamstående pappa. De har fina lägenheter i en fin omgivning. De bor inte så långt ifrån varandra.

Nellie ville ha med sin farmor ut på lekplatsen. Det är roligt att se dom små liven leka. Det påminner mig om min egen pappa som älskade att se sina barnbarn leka.

Nellie gungar för fullt
Sebastian leker för fullt

Innan vi åkte hem så kom Nellie och ville ha em puss och kram. Hon Bille sitta i mitt knä vilket hon fick så klart. Hon var ledsen. Det tar ett tag innan hon vänjer sig med att de bor själva nu. Hon ville vara hos farmor så hon. Tårarna rann. Jag vill att du kommer i morgon så hon.

Det är klart att det känns för henne med. Hon har alltid varit farmors flicka sedan födseln...och det är hon ju då fortfarande 🤗 Jag lovade att vi skulle prata ofta i telefon o att vi snart kommer träffas igen.

Hon kröp upp i sin pappas famn sen. Härligt och se. Känns då skönt för jag vet att barnen har det bra hos sonen och han gör ett fantastiskt arbete. Det märks på dom båda barnen att de har det bra med Robin

Nellie och jag

Snart börjar vi ett nytt kapitel i livet. Vi kommer få fler utflugna barn. André har ju flyttat sedan en tid tillbaka och nu så är det dags för min andra son med barn samt min dotter.

Det känns konstigt att bli en mindre familj i hemmet. Vi kommer bli sex kvar. En halv familj på hemmaplan. Dock så är det roligt med. Det kommer bli annat när man väl träffas sen.

Dock så kommer jag sakna de små barnafötterna. Nellie och Sebastian har ju funnits hos mig alltid. Nellie i fyra år och Sebastian i två. Det blir med dom som med Alizia. Facetime är en suverän uppfinning.

Saknar Alizia med. Ja hela familjen så klart. Vi försöker lägga undan lite pengar så att vi kan åka till Gotland. Bara båten kostar ett ex antal tusenlappar. Det är det värt men man måste ju samla ihop det först ☺

Just nu sitter jag med Stéphanie utanför ÖoB och väntar på Jonatan. Han hämtar nyckeln till deras första gemensamma hem. De är något glada 🤗

Ha det gott och sköt om er ❤

I fredags bjöd Stéphanie familjen på Lammet & Grisen. Supergod mat. Jag äter inte lamm men fläskkött gör jag och det fanns en del att njuta av. Salladsbordet är suveränt God. Helt underbart.

Nellie och Sebastian var med och de åt som bara den. Sebastian är ju för rolig. Han är alltid först till bordet och går sist därifrån. Lugn som en filbunke är han. Där kan man verkligen säga att han njuter av sin mat.

Barnen har börjat skolorna nu. Sommarlovet är slut. Inte en enda gång har jag badat i år. Det får bli badhus i höst istället.

Det är skönt att komma in i rutiner igen. Man behöver det. Har en del att göra på hemmaplan. Har barn som ska flytta och med det ska vi göra rum för övriga barn. Det kommer bli fruktansvärt tomt men jag är glad för deras skull.

Jag hoppas att ni alla har det bra. Sköt om er ❤

Jag, Fredrik,Beatrice och hennes kille Pelle åkte till Tyskland i onsdags förra veckan. En tripp som jag verkligen såg fram emot. För det första så skulle jag få spendera lite tid med Beatrice och sedan så blev det Europas största cirkus som skulle ha premiär i Kiel och den skulle vi då gå på. Sedan på hemvägen så firade jag och Fredrik 5 år som gifta. Ja så det skulle bli en minnesrik tripp...och det blev det verkligen. Så mycket som vi hann med dessa dagar har vi aldrig gjort förr...Tack och lov hahaha...

Vi satt i bilen på väg från Borgholm till Tyskland. Resan gick bra. Vi hade dock inte kunnat fixa boende men det finns alltid någonstans tänkte vi. Bed and breakfast, vandrarhem med mera. Jag och svärsonen Pelle försökte hitta boende vis mobilen. Booking.com brukar ha bra erbjudande.

Vi hittade ett hotell. Dock inte i Kiel utan i Hamburg. Vi kikade igenom bilderna på hotellet och det såg så mysigt och fint ut. Det komiska var att Pelle fick bättre erbjudande på samma hotell än vad jag fick.
- Det är ju billigt. Lite över 2800 för två rum för fyra personer inklusive frukost.
- boka det! Säger jag
-betalar vi nu så får vi 200kr i rabatt.
-Ska vi ta det? Frågar jag Fredrik och vi alla säger Ja!

Vi åker igenom Kiel och kom till Hamburg. Vi såg fina hus och bygga det som sakta men säkert blev mindre fina.
-Porr!? Säger jag. Det står PORR med stora svarta bokstäver på väggen.
- Det betyder kanske inte samma där som i Sverige?
Vi åker vidare. De fina husen blir klottrigare och klottrigare. Sopsäckar ligger slängda i högar på trottoaren. Fulla människor ligger utslagna. En del är fortfarande vakna. Dricker och röker.
Jag tittar närmare på gatan vi har stannat på. Graffiti på väggarna. En byggnad där det står Jesus lebt (Jesus lever). Det finns biografer. Inte vilka som helst utan sex-bio, gay-bio.

Vi går av bilen och går mot hotellet. Det ser bra ut när man kommer till ingången.
-Ja men det här blir nog bra ändå tänker jag
Vi checkar in och får nycklarna
- Det är den dörren upp säger killen i receptionen. Han såg att att vara intryckt i ett bås. Platsen var inte större än så.
Vi öppnar dörren och ser trappor. På väggen så finns det siffror som visar att det är de rumsnummer som står på väggen.

Vi går uppåt. Vi fortsätter att gå. Ännu en våning. När vi kom till den åttonde våningen var vi framme. Rätt så färdig kan jag säga. Hur kan man ha ett hotell med så många våningar utan hiss???

Vi ska sätta nyckeln i låset mes ser att dörren är öppen. Vi går in. Rummet är tomt!
-Var är sängen??? Ska vi inte få någon säng???
Ja med tanke på hur läget var så skulle det inte förvåna mig.
Men Fredrik hittade ingången till vård rum. Vi förstod rätt så snart att vi skulle få dela toalett och dusch med flera andra. Det tomma rummet hade dom gjort till en nödutgång.

Rummet i sig var kanske inte så dåligt men det kändes som att man bodde i en bunker. Utsikten var ett annat hotell och en gay-bio och den "fina kyrkan" som det stod Jesus lebt på.
Men men, sängen verkade i alla fall skön. Toaletten var liten. Duschen likaså. Jag var i denna stund lite besviken, men det var bara att bita i det sura äpplet.

Vi ville se hur området såg ut så vi gick ut för att se oss omkring. Hamburg ska ju vara fint sägs det. Vi kom ut på gatan och hamnade i slummen. Ju längre ut på gatan vi kom ju mer slum blev det. Bordeller, sex-shoppar, sex-bio samt gubbar fanns det gott om. Utanför låg människor och sov, en del drack och rökte.
-Vart har Jag tagit min dotter???
Vi gick in i en affär. En helt vanlig matbutik. Fy sjutton som det luktade där. Beatrice höll på att gå in i en anställd och hon bad om ursäkt. Mannen som var lite mer än medelålders tittade efter Beatrice. Jag såg hur han tittade på hennes bakdel.
-Äckel! Ge fan i och titta på min dotter!!! ville jag skrika men bet mig i tungan. Vi köpte det vi skulle ha och gick tillbaka till vårt sunkiga hotell. Upp 8 våningar. 60 trappsteg senare så låg jag på sängen. Totalt slut.

Vi var ju trots allt tvungna att ha något i magen så vi fick vackert gå ut igen för att leta upp en restaurang. Vi gick ner alla trappor och kom ut på gatan. Vi fick gå runt och leta lite innan vi hittade något lämpligt ställe. Vi gick förbi en restaurang. Det såg ut som att de bara hade slängt ut stolar och bord. Sopsäckar med sopor låg runt hörnan. Mitt emot låg en restaurang som såg fin ut., Gick dit men tyckte inte att den var så fin ändå trots allt. Mitt emot gatan lite längre upp såg vi bord stå prydligt och en man stod välklädd och tog emot sina gäster. Dit gick vi. Beställde in pizza. Det var inte så prisvärt. Knappt någon botten på pizzan och jag som knappt orkar äta en halv pizza åt upp nästan hela. Vi skulle betala och det visade sig då att han tog bara kontanter. Men han hänvisade till en automat runt hörnan. Tog ut pengar och fick betala 100 kr i avgift. Det blev väldigt dyra pizzor. Vi gick tillbaka till hotellet. Tog en dusch och sedan blev det sängen.

Torsdag

Vi vaknade efter en god natts sömn. Hotellets läge var ingen höjdare men de hade en skön säng i alla fall. Vi gick upp och gjorde oss i ordning för hotellets frukost. Det finns inget godare än en riktig frukost på ett hotell. Sätta sig ner och få njuta av goda mackor, pålägg och färdiglagat kaffe.

Vi går ner alla våningarna. Öppnar dörren och får gå igenom hotellets kontorsavdelning. Ja det var kanske att överdriva förresten. Kontorsavdelningen bestod av ett kontor till höger och receptionen till vänster. Vi fortsatte att gå. Hamnade i ett litet litet kaffe som var ett så kallat kök. Igenom det som var max 70 cm bred och kanske en meter lång. Sedan såg man några bord med stolar. Sammanlagt 12 sittplatser. Det fanns bröd, ost, korv och skinka. Frallor och grovt bröd. Ljummen dryck i form av juice och mjölk. Lite flingor. Kaffe fanns men det såg ut som diskvatten och smakade inte gott. Äggen var inte ätbara. De var ljumma när jag tog ett och tänkte att det ska bli gott. Men det såg mindre aptitligt ut kan jag säga.

Vi åt fort. Något besvikna gick vi därifrån. Går upp alla våningarna. Jag slänger mig död på sängen. Tar en paus och tar det vi ska ha med oss och går ner. Förhoppningsvis så står bilen kvar. Utanför hotellet stod en bil med hänglås. En man står och fotograferar invändigt. Han får syn på mig och vänder sig om. Låtsas som han inget gjort. Vi ser vår bil och sätter oss fort i den o kör iväg mot Kiel.

Ju längre ifrån vår gata vi kommer ju finare blir det. Vi kom in till Kiel. Parkerade bilen och gick mot shoppingcentret. Två timmar fick vi hålla så vi hade lite tid att gå omkring där inne. Stället var stort och rörigt. Inte alls som våra shoppingcenter som vi har här i Sverige. Det första vi gjorde var att leta upp ett fik i alla fall. Jag var tvungen att ha kaffe. Vi fikade och kaffet smakade ljuvligt. Sedan var vi pigga för lite shopping. Vi hittade lite fynd jag och Beatrice.

Jag tyckte att två timmar lät lite för shopping när vi parkerade men det visade sig att det var precis lagom. I alla fall för den första ronden hahaha. Vi går ut nöjda och går mot parkeringen. Vår bil stod inte där. Vi frågade och konstaterade att det var där vi satte vår bil. Bilen var verkligen borta. Vi hittade tre poliser som stod vid tunnelbanan som var på torget där vi parkerade. När vi berättade att vi hade parkerat där så sa den ena polisen att det var inte bra att parkera där då det finns tjuvar som stryker omkring där. - NEJ! var min första tanke som jag skrek i mitt huvud. Vår bil har blivit stulen!!!

Pelle ringde polisen men samtalet bröts och då hjälpte den andra polisen oss. De ringde från sin telefon och pratade. Sedan berättade dom att bilen hade blivit bortsläpad för att vi hade råkat ställa oss på en parkeringsplats för rullstolar.

Fattades bara det tänkte jag. Stället de hade släpat bort vår bil på låg 49 minuter därifrån. Det var bara att börja gå med andra ord. Vi försökte se det hela med humor. Jag och Beatrice gick och fotograferade lite medan vi gick. Skrattade och sa att hade inte detta hänt så hade vi ju inte fått se den delen av staden.

Vi hittade stället där vår bil stod. Betalade 1250 kronor för att de var så snälla och bogserade bort den. Körde tillbaka till köpcentret men parkerade denna gången i parkeringshuset som låg runt hörnan. Tänk om vi hade sett den lite tidigare?! Vi gick in i köpcentret igen och fortsatte att shoppa.

Det blev en dag i Kiel. Det var där som cirkusen var så vi tyckte det var lika bra att stanna där inne. Åt på en mysig restaurang. Trevlig personal och jättegod mat. N'r kvällen kom så gick vi bort till cirkusen. VI skojade med att säga att hur dålig nu än cirkusen kommer vara så lär det ju bli höjdpunkten för resan ändå trots allt...hahaha...men någon besvikelse blev det inte. Jag har sett flera olika cirkusföreställningar men denna lär vara den bästa någonsin. Så professionella dom var. De gjorde allt till underhållning. Två timmar gick väldigt fort. De avslutade med tigrar och lejon. Vi hade mycket bra platser. Satt två meter ifrån och såg allt på väldigt nära håll. SÅ mäktigt det var att sitta så nära dessa ståtliga djur. Vi gick därifrån väldigt nöjda.

Vi åkte tillbaka till Hamburg. Inget som lockade men det var ju ett måste. Vi lade oss nöjda över dagen trots böter och allt. Nu var det bara en natt kvar tills vi skulle åka hem till Sverige igen. Jag längtade hahaha. Denna gången parkerade vi ett parkeringshus som låg lite längre bort. Kostade 150 kr per natt men det var värt det. Allt för att ha en bil med sig hem.

Fredag

Vi vaknade tidigt, packade ihop våra saker och gick ner för att njuta av deras frukost. Ja njuta och njuta. Men det känns skönt ibland och vara lite ironisk. Frukosten denna fredag var densamma som tidigare. Vi åt. Gick upp för att hämta våra saker och sedan checkade vi ut.

Tog bilen och körde därifrån-. Denna gata kommer jag aldrig att passera fler gånger. Förmodligen kommer jag aldrig att besöka Hamburg igen. Skulle jag göra det så är det för att försöka och se de finare delarna av Hamburg, för visst måste det väl finnas?!

Det blev som sagt en mycket händelserik vistelse. Vi tog det som det kom och som det var. Fanns inte så mycket annat och göra. Vi hade det trots allt trevligt de stunder som det var lugnt hahaha...

Det blev dagar med både roliga saker och tråkiga saker. Oavsett så blev resan mycket minnesrik i alla fall hahahaha...

Idag för 5 år sedan blev jag fru Andersson. Efter mitt förra äktenskap alltid sagt ALDRIG MER så blev det ett JA när Fredrik friade nyårsnatten.

Jag gjorde allting från grunden med lite hjälp av mina döttrar. Jag gjorde inbjudningskorten och kuverten själv. De små välkomspresenterna som innehöll en fjäril av trä. Fjäril för mig består av allt vackert du bara kan tänka dig. Jag hade lagt i en chokladbit samt en hemmagjord skyddsängel. Ett hänge som gästen kunde ha i armband, halsband eller i en dragkedja till exempel.

Jag letade efter kläder både till barnen, Fredrik och mig själv. Kavaj, skjorta och byxor till killarna samt klänningar till flickorna. Skor söktes och fann. Det blev en figursydda bröllopsklänning till mig.

Buketten satte jag ihop själv samt barnens och Fredriks som de skulle ha. Maten handlades in och gästernas sittplatser pusslades ihop. Det blev ett mycket annorlunda bröllop denna gången. Första gången så ville jag egentligen inte ens gifta mig så jag sa inget till de gäster som kom. Det kom som en överraskning på min 30-års fest. Allt i hopp om att något skulle komma emellan så bröllopet inte skulle kunna bli av.

Efter det att Fredrik och jag sa Ja till varandra så tog jag och mitt följe limousinen till slottsruinen där vi blev fotograferade. Sedan åkte vi till festlokalen där våra 86 gäster väntade. Komiskt att vi blev så många för vi ville ha ett litet bröllop men efter vi hade skrivit ner närstående släktingar så blev vi en del och sedan några vänner på det.

Bröllopet var vackert för det fanns så mycket kärlek i luften. Det blev en dag som jag alltid kommer bära med mig i hjärtat. Det var den gången som min bästa vän Carina för första gången var hos oss, tyvärr den sista med. Helen, en annan vän kom för första gången med två av sina döttrar. Det var roligt och så mysigt att ha två av sina bästa vänner en helg hemma hos mig när det var en sådan viktig helg.

Idag har det gått fem år. Tänk att 8 månaders förberedelser var över för en kväll?! Men samtidigt så har vi levt för denna dag i dessa fem år som gått.

Nedan så ser ni några bilder på oss denna underbara dag ❤

Det blev ett stor följe. André förde fram mig, Robin höll ringen. Flickorna var brudnäbbar och pojkarna gick ett följe efter Fredrik.

Sjubarnsmamman
Fredrik och jag när vi kom till festlikalen

Min blombukett som jag gjorde

Gjorde även de små buketterna

Jag och min äldsta son André. Han förde mig genom altargången. Tyvärr så fanns inte min pappa i livet så det blev min äldsta son i stället.

Stéphanie min äldsta dotter

Benjamin, min tvillingkille

Beatrice min tvillingflicka

Hampus min näst yngsta son

Pontus min yngsta son

Några av gästerna

Tyvärr så har jag ingen bra bild till hands på min näst äldsta son Robin men han finns med i bilden där vi alla är samlade utanför kyrkan.

André och Robin var superduktiga. De serverade gästerna, såg till så att det fanns både mat och dryck tillgängligt. Eva, Stéphanies storasyster hjälpte också till. De var så duktiga.

Ja det blev en dag att minnas. Grattis Fredrik på bröllopsdagen ❤

Den meningen så en god vän till mig. -Lisa, du har hittat hem.Jag har aldrig känt det så förut men de senaste åren så har det känts allt mer rätt.

Jag har varit med om mycket i mitt liv. En ryggsäck som väger en hel del. Psykisk och fysisk misshandel, sexuella övergrepp, mobbning mm. Jag kände mig aldrig trygg, varken som barn eller som ungdom. Jag var rädd för att somna på kvällen och rädd för att vakna på morgonen. De känslor som man bar då kan komma tillbaka än idag men det är färre mellan gångerna tack och lov.

Jag har gått in på vägar genom livet som jag inte önskar någon men gudarna ska veta (missförstå mig rätt nu) att nu med facit i min hand så hade jag gått samma väg idag för idag har jag vetenskapen om vad det är jag har. Hade jag inte valt de vägar jag gått så hade jag inte suttit här med en man som älskar mig för den jag är. Jag har sju underbara barn och tre ljuvliga barnbarn.

Jag har äntligen hittat hem och här kommer jag att stanna. Dock så kan jag tycka synd om min man många gånger för på grund av det man vatit med om så blir man ibland misstänksam, rädd och fundersam. Man hamnar i situationer som man har svårt för att tolka. De som inte varit med om det jag har varit med om kan inte förstå känslorna som dyker upp, men vi andra förstår. Det är jag helt säker på.Trots att det är så längesedan som jag var tillsammans med min dåvarande man till exempel så kan tankar och känslor dyka upp. Det blir flashback. Bilder som kommer upp till ytan. En doft, en sak eller till och med bilar. Det kan ge mig ångest och min hjärna kan spela mig ett spratt.

Jag har svårt att ta emot komplimanger för i min hjärna så är den intalad att jag är precis tvärtom än vad som sägs. Att få höra att man är vacker och intelligent till exempel är för mig främmande. Jag känner mig inte vacker och att vara intelligent känns konstigt att höra då man ofta fått höra hur dum man är.

Jag är en djuptänkande person. Att analysera är något som jag nästan alltid gör. Det är många gånger som jag får säga till mig själv att bara ta till mig det som sägs eller görs. Det är inte alltid det finns baktankar. Att vara jag är inte alltid så lätt men jag skulle ändå inte vilja byta med någon annan. Jag har äntligen funnit mitt liv och det släpper jag inte.

%d bloggare gillar detta: