web analytics
Gå till innehåll

En hård nöt att knäcka

Jag har haft två söner som fyllt år. Först ut var Robin som blev 22 år den 20:e och Pontus som blev 11 den 27:e. Vi firade dom båda med paket och god mat som de själva valde. Robin fick sina paket och tårta på sin dag men vi tog maten i söndags. Han ville ha smörgåstårta och Pontus ville ha enchiladas så det blev lite blandad mat, men alla blev nöjda.

Det var en trevlig dag. Pontus fick pengar av sin mormor och Lasse, pengar av mig och Fredrik samt en stor musmatta till sin dator som han hade önskat sig och ett stort paket med vingummi. Han har hål i örat så han hade önskat sig örhänge med som ska beställas. Av Stéphanie och Jonatan fick han en stegräknare som han hade önskat sig, En Fortnite tidning och lite andra saker som jag i skrivande stund inte kommer ihåg. Men han blev nöjd med sin dag.

Hans farmor uteblev. Tråkigt med tanke på att vi bara har 4 km mellan våra adresser. Fast hon inte tycker om mig så tycker jag att hon borde bortse från vad jag än må tycka och tänka om henne. Skrev ett långt sms till henne och sa att Pontus blir besviken på att hon inte vill träffa honom och hans bror. Att ge dom paket känns som att hon köper deras kärlek sa en av dessa pojkar. Tragiskt att de ska behöva känna det så faktiskt så jag skrev ett sms som sagt. Skrev till henne och frågade om barnen ska behöva komma ihåg henne som en tant som lämnade paket till deras pappa i stället för en farmor som faktiskt älskar sina barnbarn.

Detta är något som mina barn får bära med sig resten av sina liv och det är inte rättvist! Men i brist på respekt till mina barn så lämnades paket till Fredrik på hans arbetsplats ändå och Pontus blev besviken. Han sa inte att han var det men jag vet att han blev det. Barnen känner sig inte älskade. En handling säger mer än tusen ord och hon valde än en gång att inte visa sig. Jag kunde inte låta bli att skriva till henne. Jag skrev att Pontus blev besviken övber att hon inte kunde överlämna sitt paket själv till honom. Jag blev lite förvånad över att jag fick ett svar tillbaka. Men jag blev inte förvånad över det hon skrev.

Hon ville inte riskera sitt liv med mitt hat skrev hon. Jag vet inte vad hon menar. Hur skulle hon riskera sitt liv genom mitt hat? Det hat hon tror att jag har alltså. Vad skulle jag göra? Snacka ihjäl henne eller? Nej en dålig ursäkt i mina öron. Det minsta jag kunde göra var att be henne om ursäkt skrev hon. Be om ursäkt för vad? Även hon borde förstå att bägaren kan rinna över vilket den gjorde den dagen på Fredriks födelsedag. Hon respekterade varken sin son, mig, mina barn eller barnbarn samt sina egna barnbarn. Hon kränkte oss alla i ett enda svep. Mig har hon varit på under alla mina år med Fredrik. Jag har aldrig varit fin nog för hennes son. Hon har kallat mig för en det ena och än det andra. Mina barn är oäktingar och ouppfostrade (enligt henne)

Jag fick veta att jag har en giftig tunga, och det kan jag ha. Men jag säger bara sådant jag kan stå för. Sanningen är alltid illa hörd. Jag försvarar mina barn, min familj och mig själv. Under flera års tysthet så sa jag ifrån och det var inte populärt. Jag får skulden för att ha kallat henne för saker som jag inte har tagit i min mun. Det pratas om mig och mina oäktingar till ungar på eftermiddagsfikat.

Jag träffade Fredrik för snart 14 år sedan och jag hade med mig fem barn till det som skulle komma bli vårt gemensamma bo. Ja jag accepterades inte. Visst blev vi ditbjudna på fika och mat ibland men det var inte gratis precis. Det kostade inte pengar men det kostade ibland dåligt mående. Kommentarer om mina barn om mig. Men det är sådant som hon inte förstått har sårat. För hon har inte gjort något fel säger hon. Det är hon (läs jag) som enbart har gjort fel. Ja är det fel att skydda sin familj så har jag gjort grova fel, men jag anser inte det. Jag har sagt saker. Jag har bett hon fara åt helvete rent ut sagt men det har varit när det har blivit för mycket. Senast så gick hon på en höggravid kvinna. Min svärdotter var gravid och hon fick veta att hon och mina äldsta barn inte var välkomna att bo här hemma för henne. Vad hon nu har med det att göra!

Jag har förbisett mina känslor för henne och låtit mina barn åka och hälsa på henne med Fredrik. Det var till och med mitt eget förslag till Fredrik att ta med dom dit. Men hon kan inte förbise mig och hälsa på sina barnbarn. Det är för mig tragiskt! Men alla barnbarn är tydligen inte lika mycket värda och det märker även mina barn så klart! Man försöker släta över det för att dämpa deras känslor men frågan är om man gör rätt. Varför ska vi ursäkta hennes uppförande egentligen? Men ska barnen verkligen känna att de inte duger för henne? Ja det blir en hård nöt att knäcka!

Nu ska jag ta mig en kopp kaffe och sedan fortsätta min dag här hemma. Ha en fin dag!

47 reaktioner på ”En hård nöt att knäcka

  1. Jennysvardag

    Låter som en god blandning av mat ni åt. Smörgåstårta är ju så gott. Vad tråkigt att barnens farmor beter sig så. Jag vet inte vad som är bäst och göra. Hoppas att Ni löser det på något bra sätt

    Svara
  2. Jenny

    Men fyyyy faaaaan vilken kärring rent ut sagt!!!
    Och stackars Pontus... barn är smarta och de känner om kärleken är äkta eller om den är fejk.

    Förstår att du inte tål henne.
    Jag hade blivit vansinnig om någon pratade så om mina barn, oäktingar... kommer hon från 1700-talet... finns för fasiken inga oäkta barn nu förtiden.

    Usch... ni har det bättre utan henne 🙁

    Kram kram

    Svara
    1. Lisa

      Visst känner barn av det och det har ju mina pojkar gjort. Tycker synd om dom bara. Men det är hennes förlust i slutändan.
      Kram kram

      Svara
  3. Pärla

    Så tråkigt, vi har samma problem i vår familj, vissa kommer inte för att de har något emot någon. Så himla tråkigt att det går ut över barnen

    Svara
  4. Michelle

    Va tråkigt det ska behöva så att man inte kommer bara för att man inte gillar någon o då drabbar det barnen . Aja det e väl hennes förlust . Tycker man ör lite ego o ändå kan ställa upp 💕men bra ATG ni hade det bra ialf 🙂

    Svara
  5. Mirre

    Meeen vad tråkigt att det ska vara sådär, vad tråkigt att man inte kan få accepteras, folk kan vara så elaka och just sådana ggr blir det ju extra känsligt

    Svara
  6. Moa Larsson

    Hur mycket man än må bråka med svärföräldrar så tycker jag att det är förbannat tråkigt att det ska gå ut över barnen. Man kan ju tycka att man kan svälja sin stolthet, bete sig som en vuxen och anstränga sig lite. Men, vissa människor verkar inte vara så pass stora att de klarar av att svälja någon sorts "stolthet" de vill ha. Kram!

    Svara
  7. Johanna

    Fy vad hemskt att hon inte kan ställa upp för sitt barnbarn. Nu vet inte jag hela historien och har egentligen inte så mycket att säga till om, men är glad över att jag aldrig behövt vara i denna sits och hoppas att jag aldrig behöver det heller. Kram

    Svara
  8. olga

    Oj det låter som en komplicerad relation, hon låter inte heller särskilt empatisk den där kvinnan. Hoppas att ni kan sluta lite fred för barnens skull så att hon kan börja dyka upp på födelsedagar iaf

    Svara
  9. Kamilla

    Så jobbigt när det tråkiga mellan dig och svärmor går ut över barnen och de själva känner av det. Supersvårt att hantera tycker jag. Lycka till och hoppas det löser si bra.

    Svara
  10. Josefine

    Usch jag vet inte vad jag ska skriva mer än att barnen alltid ska komma i första hand. Aldrig låta tex tjafs komma emellan så barn inte får träffa släktningen/familjemedlemmen. Hoppas ni löser det i framtiden.

    Svara
  11. Anna

    Så tråkigt att läsa att relationen inte fungerar och att det går ut så över barnen. Härligt att de verkade få bra firande i alla fall 🙂

    Svara
  12. Chanelle

    Vad tråkigt att det ska vara agg i familjen.. Låter som en sån tant som vill att ens söner ska vara mammas pojkar, för för såna duger ingen för deras barn.. Är alla dina barn med Fredrik eller har vissa en annan farmor? Förstod inte riktigt om det var bådas eller enas farmor bara.. Oavsett så är det sjukt respektlöst och elakt att göra så. Fine om hon inte vill komma på fika hos er, men då borde hon ju bjuda hem sina barnbarn och fika ensam med dem och fira dem bara hon och dem!
    Man ska stå upp för sina barn och familj, så tycker inte du gör fel i att fräsa ifrån! <3

    Svara
    1. Lisa

      Du slog huvudet på spiken 🙂
      Hon är bara farmor till mina två yngsta barn, men sedan min man adopterade två av mina andra barn så är hon numera även farmor till dom. <3

      Svara
  13. Lisa

    Vilken oerhört jobbig situation Det är så tragiskt att hon inte förstår att det blir hennes största förlust hon någonsin kommer uppleva. Du gör rätt som står på dig och gör det som är bäst för din familj. Fortsätt kämpa! Kram.

    Svara
  14. Lexochlogan

    Så tråkigt att hon väljer bort barnen så, vissa saker tycker jah man borde bortse för barnens skull. Mem det straffar väl mest henne hoppas jag, hon som missar den tiden med killarna. Men förstår att de blir besvikna. Jag är så glad att min manns föräldrar och jag går ihop och han med mina, tom hand skilda föräldrar kommer alltid på alla kalas. Så vi har nog haft lite tur

    Svara
  15. Hannas krypin

    Men fy vad tråkigt att läsa att barnens födelsedag blev firad på det sättet av sin farmor. Tråkigt också att läsa om hur illa hon behandlar dig. Jag har också en gifitig tunga men jag säger bara det som måste sägas. Jag är hellre obekväm på det sättet än att jag inte säger vad jag tycker och då ses som snäll och vän. Stå på dig iallafall! Kram

    Svara
    1. Lisa

      Ja ibland så blir det för mycket och då måste man säga ifrån. Det är när jag glör det som det blir så här. Tredje gången på snart 14 år. Tråkigt!

      Svara
  16. Amanda

    Det är tråkigt och jobbigt när en familjemedlem inte kan respektera någon. Kan relatera till vissa av dessa saker du skriver om och ja det är synd om barnen att det ska behöva vara såhär :/

    Svara
  17. Madde

    Jag blir verkligen galen av att särbehandla barn på det sättet. Hon behöver verkligen inte älska dig, men visst går det att lösa att hon träffar sitt barnbarn ändå kan jag tycka.

    Svara
  18. Sandra

    Det är hemskt 😔
    Min far är ju lika, allt är mitt fel och han kan inte ens ringa och gratta dem. Han sa att det var mitt fel för att jag var sur på han. Nu har de egna telefoner och min bror har meddelat han nummret, men han hör inte av sig ändå till dem 😔 men det är hans förlust tycker jag 😔

    Svara

Lämna ett svar till Sandra Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: