En sorgens dag

Det har varit en mycket lång dag idag och denna dagen är just en sådan dag som jag kommer att bära med mig i mitt hjärta så länge jag lever. Idag den 5 augusti så begravdes min pappa. Ja inte bara min pappa utan han hade flera barn. Alla barn var samlade men tyvärr inte i en samlad trupp.  Men mig gjorde inte det något egentligen för denna dagen var min pappas dag och ingen annans.

Morgonen var underbart vacker. Vi började med att promenera till S:t Elavi kapell här i Borgholm. VI var några stycken. Jag och Fredrik samt André, Robin, Stéphanie och Benjamin. Mina brödrar Peter och Peter med familjer, Jenni, Markus och Erik samt Anneli och Sara. Min syster Diana och min mamma med hennes sambo Lars-Erik var också med. Mina två minste barn valde jag och Fredrik att inte ta med oss för att vi tyckte det var bättre att de mindes sin älskade morfar så glad fredagen den 22 juli. Två dagar innan han dog. Beatrice ville inte och det respekterar jag. Framför allt så förstår jag det.

Vi var framme vid kapellet redan 09:10 och vi hann inte stå många minuter där ute förrän begravningsentreprenören sa att vi kunde gå in om vi ville vilket vi gjorde. Det var en underbar stund som vi fick där inne tillsammans. Jag kände att jag behövde den stunden för att samla mig för det har varit många dagar som varit mycket långa och jobbiga. Det är mycket som ska ordnas och det är mycket man ska gå igenom med sig själv en stund som denna.

Det var fler som kom innan det var dags för klockorna att slå och klockorna ljöd kl 10:00 och strax efter klockringningen så tände jag de tre ljusen som stod på kistan. Prästen heter Birgitta Friberg, en äldre kvinna som talade från hjärtat. Jag tyckte hon sa många fina ord. Framför allt sanna ord som stämmer så bra. Speciellt dom orden: Man har ett eget ansvar.

Det är så lätt att lägga det ansvaret på någon annan och framför allt att lägga skulden på någon annan.

Begravningen öppnade med Öppna landskap. en helt underbar låt med en mycket vacker text. Efter det så pratade prästen. Tre psalmer hade vi med och det var Blott en dag, Amacing Grace (fast på svenska) och Härlig är jorden. Kantorn sjöng även en solosång som var mycket vacker. Den hette Jag har hört om en stad ovan molnen.

Det var en mycket vacker begravning och det hela gick i ett tema som stod pappa varmt om hjärtat. De som kände pappa visste att han älskade djur och natur. Varma vindar och hav. Hans favoritfärg var blått och han älskade musik. Speciellt country och dansband. Patsy Cline var en stor favorit.

Jag valde en blå kista med handtag. Jag tyckte den var mycket fin och det var en färg som pappa tyckte om. En urna i samma färg valdes med för pappa ska brännas vilket han själv önskade. Vita blommor med tre vita ljus blev vald för att pryda den blå kistan.

I detta kapell så finns det två stora fönster som går mot havet. Det är en mycket vacker tavla och idag så var havet verkligen vacker. Havet mötte himlen medan fåglarna flög fritt i skyn.

Han fick underbart fina blommor som de sedan lade på hans gravplats.

Mina barn hade ritat en teckning och de hade skrivit en hälsning till sin morfar. Några av dom skrev brev. Själv skrev jag ett personligt brev till pappa och jag skrev ut ett kort där jag och barnen samt Fredrik står runt pappa. Det kortet är taget i julen förra året. Det kortet skrev vi ut som sagt och det kortet tillsammans med de personliga breven lade vi ner i kistan hos pappa. Vi lade även ner en kudde som är formad som ett hjärta och så står det Världens bästa morfar på det. Pappa köpte en riktig cowboy hatt på High Chaparall för många år sen som han tyckte mycket om. Han brukade ha den på sig när han kom hem till oss eller om han åkte ner till stan. Den hatten lade vi oxå ner i kistan till honom. Allt det fick han med sig på sin sista resa. Vi följer med pappa hela vägen och han är aldrig ensam.

Detta har varit en underbar dag men mycket sorglig. Det har verkligen varit en sorgens dag, men jag vet att pappa har det bra idag men jag kan ändå inte förstå att han inte finns kvar hos oss längre, kroppsligt. Jag har ingen att ringa till och jag har ingen som ringer till mig. Jo det finns det men ingen pappa som vill prata bort en stund eller som vill ha lite sällskap.

Sov gott älskade pappa. Du ska veta att du är saknad. Du är så mycket saknad så det gör ont.
Puss och en stor varm kram. Jag älskar dig, nu och för alltid.

Intressant? Tycker du om det du har läst? Tryck på gilla knappen 😀 eller pusha vidare

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

4 Comments

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *