web analytics
Gå till innehåll

En stor saknad

Älskade pappa. Sitter och tänker på dig och på allt vi pratade om. Tänker tillbaka till tiden innan du beslöt dig att flytta till ön på din 74-årsdag. På hur det var innan du flyttade hit och hur det blev efteråt. När du kom hit så blev du bättre och bättre och det var så skönt för innan så levde man i ovisshet om du skulle överleva den ena infektionen efter den andra.

Det gick inte en dag som du inte var ensam. Vi gick upp till dig varje dag. Vi pratade, vi satt tysta och bara umgicks. Du tittade på barnen medan de lekte. Vi fikade, gick en runda på stan, köpte glass och satt hemma i vår trädgård. Du var glad och lycklig och framförallt inte ensam.

Idag är det fyra år sedan du tog ditt sista andetag. Den dagen kommer jag ihåg hur det var än idag. Jag kommer ihåg varenda en minut av den. Jag var rätt så trött för jag hade suttit hos dig sedan den 22 kl 07:25. Ja jag kommer ihåg klockslagen. Du somnade in i min famn kl 14:42. Då hade jag vakat över dig i 33 timmar.

Det kändes som om jag klev in i ett vakuum.  Jag satt i en luftbubbla där livet passerades utanför och jag bara hängde med. Det kändes så overkligt. 

Istället för att komma upp o hälsa på dig så skulle din begravning planeras. Dina saker skulle packas och köras bort. Ditt rum skulle städas och jag levde fortfarande i denna luftbubbla.  Jag väntade en dag innan jag gick ner till begravningsbyrån. Jag ville ge övriga syskon en chans att komma med sina önskemål men ingen hörde av sig. Ingen kom och hjälpte till med att städa ur rummen förutom min bror Peter. Alla kom till ceremonin men nästan ingen av dom ville vara med och betala för begravning eller gravsten. Jag begärde inte fem öre men är mycket tacksam för de få av 10 syskon som ville ge dig en värdig begravning och en fin gravsten. Du var och är värd det bästa.

Under dessa år så är det bara jag och två syskon som varit vid din grav. En bror till mig har skickat pengar så jag kan köpa blommor eller ljus, men det finns dom som struntar blankt i att åka upp och hälsa på dig. Så fruktansvärt sorgligt. Men de kom ju inte ens när du levde. Du hade rätt i allt du sa. Du visste det skulle bli så här men jag önskade att det skulle vara annorlunda.  Du har funnits där för oss, även för de barn som inte var dina biologiska.

Några av syskonen ville inte ens att din sista önskan skulle bli uppfylld. Du ville begravas här i Borgholm men några av syskonen ville ta ner dig till Skåne och lägga dig hos din bror eller mor. Du skulle inte få en egen plats. Jag vet inte om det var för att jävlas eller om det var för att du inte skulle få en egen gravplats.

Jag skrev ett brev till min advokat men väntade över helgen innan jag tänkte skicka det. Dock så behövde jag inte skicka det för syskonen backade. Kanske var det kostnaden på 10 000 kr som fick dom att inte fortsätta att bestrida.

Du har fått ditt första barnbarnsbarn. Jag vet att du hade varit stolt. Hon är en fin flicka som är mycket älskad.

Saknaden är stor efter dig. Du var en fin pappa och en underbar morfar till mina barn. Älskar dig <3

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: