Fattar du vad jag kunde ha gjort med 225000??
Så varför skaffade ni mig om det är så hemskt att betala skrev sonen till sin pappa. Svaret blev: Som om jag hade nått val??
Dessa rader skrev pappan till en av mina söner. Han har inte brytt sig så mycket under årens gång och de gånger han verkar ha brytt sig så har min son blivit kränkt i stället. En gång hämtade han sonen och det första han fick göra när han kom in genom dörren var att säga åt honom att bada. Sedan klagade han på sonens kläder och tyckte att man skulle ha skinnjacka när man gick ut. Sonen ville inte ha någon skinnjacka.
För något år sedan så fyllde sonen år och hans pappa kom med en dator. När han lyfte av den från bilen sa han till sonen att han kunde lika bra få den, annars hade han slängt den på soptippen. När vi testade datorn så fungerade den inte.
Sonen har blivit gratulerad ett fåtal gånger och några jular har han fått en julklapp. Sonen är snart myndig så det har inte varit mycket som denna pappa har funnits vid sin sons sida. Det enda min son ville var en bekräftelse på att han faktiskt var en son till honom som han älskade med hjärtat.
Pappan har betalt underhållsstöd till sonen och det är det han menar på att han har betalt 225 000 kr på. Det som jag tycker är hemskt är sättet han uttalar allt på. Mellan raderna så kan jag i alla fall läsa att pappan hade hellre haft pengarna själv än att spendera dom på sin son. Jag har aldrig krävt en enda krona av pappan och det har jag sagt till honom men då fick jag samma svar, att han betalar underhåll.
Ja barn kostar. Ville han inte ha barn så kunde väl han ha tänkt på skydd. Sonen var inte planerad men när jag blev gravid och bestämde mig för att föda honom så var sonen välkommen och mycket älskad.
Pappan och jag träffades under en sommar. Till min son sa han att vi träffades 4 gånger. Han kan inte räkna med andra ord. Varannan vecka så arbetade han fulla dagar och varannan vecka så var han hemma. Dessa veckor spenderade vi tid tillsammans. Han var nere hos mig i min lägenhet och jag var uppe hos han i hans lägenhet. Vi bodde i samma trappuppgång så det var inte så svårt för oss att träffas.
Medan jag väntade sonen så mådde jag fruktansvärt dåligt. Jag var rädd att denna man skulle göra mig illa så att jag tappade barnet för han ville absolut inte ha det. För mig fanns det inget annat val än att föda det. Sonen var en del av mig. Det var här vi slutade att träffas, när jag blev gravid. Jag visste att jag kunde bli gravid och det visste han med.
Som om jag hade nått val??
Ja det hade han. Han valde att blunda.
Ett barn kostar mer än 1173 kr i månaden. Underhållet ska vara hjälp till kläder och mat. Allt annat får man betala själv. Vem har betalt det? Jo jag och det har jag gjort med glädje. Visst vi har haft det kämpigt och speciellt när jag var ensamstående med fem barn och ingen förälder ville ta ansvar, men vi har klarat oss och jag tycker att jag har lyckats bra med min uppfostran med mina barn.
De sista 8 1/2 åren har jag fått hjälp av min nuvarande sambo som snart ska bli min äkta hälft. Fredrik har funnits där för barnen och han behandlar mina barn som sina egna. Som min son skrev till sin biologiska pappa: Fredrik är min far. Han har gett mig mer på 2 minuter än vad du har get mig på 17 år. Då menar inte sonen pengar utan allt annat som en pappa kan ge sina barn. Något som är gratis och det gör gott för själen. Nämligen att älska!
Jag hade rätt om denna ryggradslösa man. Jag sa till sonen att det är inte han som förlorar på det här utan det är den biologiska pappan. Min son är en stilig ung man som har glimten i ögat. han är rolig och trevlig och framför allt artig. Han är mån om sig själv och andra i sin omgivning. Jag är stolt över att få kalla mig mamma till honom. Jag älskar honom enormt mycket och fan ta den som trycker ner honom. Han är värd så mycket mer än vad hans biologiska pappa ger honom. Tack och lov så får han det av Fredrik.