web analytics
Gå till innehåll

Fyra år har gått

Idag för fyra år sedan satt vi i kapellet i Borgholm. Jag tittade ut genom fönstret och såg havet ligga spegelblank och en fågel svävade förbi. Strax därefter så gick en kvinna förbi med sin hund. Jag kommer ihåg att jag ställde frågan tyst i mitt huvud: Hur kan verkligen fortsätta där ute medan jag sitter här och försöker förstå?

Denna dag så var det dags att bära pappa till hans sista vila. Jag tog den blå urnan och gick ut och vidare bort till hans gravplats. Tårarna rann längs mina kinder. Väl framme på plats så kände jag mig fruktansvärt tom. Ett hål i marken och där skulle jag lägga ner min far. Ofattbart.

Vi bäddade med rosor. Jag satte en puss på urnans kant och sa vila i frid pappa. Jag älskar dig. Sedan så sänkte jag ner urnan. Min far hade kommit hem.

Älskade pappa <3

Du var en man som sa vad du tyckte. Det uppskattades inte av alla men det var dom som inte ville och kunde höra sanningen. Du föddes till en värld som var hård och kall. Jag kommer ihåg dina berättelser om hur det var när du växte upp. Hur du ofta var ensam med din bror. Samma bror som du senare kom till barnhemmet med. Samma bror som delade ditt öde men som dog ung.

Du gav så mycket av dig själv men fick så lite tillbaka. Det var en grym värld du kom till, men det som du själv fick i din barndom ville du inte ge oss barn. Du gav oss det du kunde av dig själv. Visdom och råd. Det som du var med om under din uppväxt präglade ditt liv under alla åren. Såren i din själ läkte aldrig. Du försökte att inte visa oss barn din smärta men jag kunde känna den ändå ibland.

Vi satt många gånger och pratade under årens gång. Mycket den sista tiden. Du var den sista länken till dåtidens historia. Sista gången vi pratade om det som var var två dagar innan du dog. Kvällen innan du insjuknade. Den kvällen var / är värdefull för mig. Vi satt i trädgården där du bodde. Du tittade på barnen när du lekte. Vi två drack kaffe och pratade. Värdefull tid för mig. Det minnet kommer jag alltid att bära med mig.

Jag ska upp idag till din grav. Sätta blommor och rensa bort lite ogräs. Det behövs. Vill att det ska vara så fint som möjligt.

Jag hoppas du har det bra i din himmel. Vi tänker på dig varje dag och jag vet att du ibland är med oss alla. Ditt första barnbarnsbarn döptes i söndags. Den första psalmen var Oändlig nåd. Samma som jag valde till din begravningsceremoni. Sen hade vi det blå ljuset tänd under hela dopet.

Mina tankar går till dig idag <3 Älskar dig <3

Sjubarnsmamman

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: