web analytics

Ibland är det hopplöst

Jag åkte ner till Skåne i söndags med min ldsta son och hans lilla familj, Angelica och Alixia. Hon har hunnit bli en hel månad. Hon är bara för go och föräldrarna till henne är så duktiga.

I morgon blir mitt andra barnbarn 6 månader. Vart har denna tiden tagit vägen? Den springer iväg och jag hinner inte riktigt med.

Jag har ju fibromyalgi och fast jag fick diagnosen för snart 2 år sedan så vet jag inte så mycket om den. Jag har läst lite om den men allt går inte in så att säga. Sedan jag vntade mitt andra barn för 21 år sedan så har jag fått problem med mina leder och muskler. Haft ont i kroppen och minnet blev försämrat. Det har förmodligen varit början till sjukdomen redan då.

Mitt minne är kasst. vissa dagar så funkar det någorlunda men ibland är det hopplöst. Jag glömmer allt och lite till. Det känns så i alla fall. Min balans är inte som den ska alla gånger i heller. Tappar det jag har i händerna för jag kan inte greppa om det. Ibland kan jag hålla i en sak och helt plötsligt så trillar den bara ur handen på mig.

Ja det är lite jobbigt men det är bara att acceptera att sådant är livet.

Denna veckan har snart gått. Skönt att det snart är helg. Vi har våra planer för helgen och jag ser fram emot det.

Ni får ha en fin dag och sköt om er!

Kommentera

%d bloggare gillar detta: