Jag finner inga ord

Jag vet att jag borde vara tyst men jag kan inte låta bli att ventilera mina tankar och framför allt känslor. Pappa har 8 barn + 2 bonusbarn som har funnits med i bilden sedan de var mycket små. Pappas 8 barn är från 3 kullar kan man säga. De 3 äldsta har en mamma, sen kommer det en son som har en mamma och sedan kommer 4 barn som han har tillsammans med min mamma. Jag är den äldsta i den kullen.

Fyra barn av i skaran har haft ytterst lite kontakt med pappa och det har dröjt mellan gångerna med. Vem det beror på spelar ingen roll för alla är de vuxna och ansvaret ligger då hos alla. Sen har han ett barn som är min helsyster och som inte har funnits vid pappas sida. Hon har tänkt på sig själv i alla år och gör så fortfarande.

Pappa dog den 24 juli och ingen hörde av sig så jag ordnade begravningen, men då bestred hon den. Hon ville ha ner pappa till Skåne till samma kyrkogård där hans släktingar redan ligger. Han skulle då läggas hos sin bror tyckte dom. Sen helt plötsligt skulle dom lägga honom hos min faster. Nu är det som så att min farbror har barn och min farmor hade medel efter sig som betalar för gravplatsen. Farmor vilar hos sina föräldrar och där ligger även farmors dotter, min faster Saga. Där ska hennes man även ligga en dag.

Man kan inte bara ta en grav i högen och lägga sin anhörig där som vissa av syskon skaran vill. De som redan ligger där har anhöriga i livet och de har något att säga till om med. Varför ska han inte få en egen gravplats? Är det för att andra ska ta hand om den och de ska slippa det ansvaret? Pappa ville faktiskt ligga här i Borgholm. Jag kan förstå att det är jobbigt att ta till sig att han valde att läggas där jag finns men nu är det så.

Jag fick ett telefonsamtal i slutet på förra veckan av en annan syster och enligt henne så hade dom förlikat sig med tanken på att han ska begravas här i Borgholm. Hon hade pratat med min helsyster om detta och allt skulle vara ok. Ändå så ringer denna syster till vårdhemmet och tjatar om samma sak hela tiden. Hon var sur och arg för att hon inte fått veta att pappa hade cancer till exempel.

Herregud säger jag bara. Hade hon överhuvudtaget varit intresserad av pappas välmående så hade hon tingt pappa själv och frågat honom hur han mådde. Hon hade ringt personalen och frågat dom hur det stod till med hennes pappa, men inte ett enda samtal kom till avdelningen och de få gånger hon ringde pappa så var det bara hon själv som stod i centrum.

Det var faktiskt så att pappa ville inte att några av hans barn skulle få veta om hans välmående och speciellt inte att han hade fått cancer. Det var pappas egen vilja. Han sa att de har inte brytt sig innan och de hör aldrig av sig. Och jag måste säga att jag håller med honom. Hur många gånger hälsade dom på honom här under dessa 2 år 7 månade och 20 dagar?

När pappa bodde i Eslöv och min syster med familj åkte hit på semester och bodde gratis hemma hos oss så blev pappa väldigt dålig och mamma ringde och sa att han var illa däran. Min systers sambo sa att han kunde köra oss samma kväll ner till Skåne men min syster ville inte det för hon ville vara i Borgholm för hon var ju faktiskt på semester. Bryr man sig då?

Pappa har inte ens blivit begravd och min syster ringer till vårdavdelningen och frågar om bouppteckningen. Hon frågar om tavlor och vill ha reda på saker som de inte kan svara på. Vilket hon borde förstå för de vårdade bara pappa. Men att kunna ringa dit och fråga om bouppteckning kunde hon men hon kunde inte ringa och fråga hur det var med pappa under hans levnadstid. Hon frågade inte ens hur det var för pappa under hans sista timmar i livet. Det intresserade henne inte utan hon ville bara ha tag i papperna.

Jag är som ett stort frågetecken. Jag an inte förstå hur något barn kan göra så. Strunta i sin pappa under hans levnadstid. Var fanns hon när sakerna skulle packas och vart fanns hon när rummet skulle städas? Då lös hon med sin frånvaro. Men jag har ryggen fri och jag har ett gott samvete. Däremot så vet jag några som inte borde ha det.

Denna syster har pratat så mycket skit om andra släktingar och tyvärr så finns det dom som tror på henne. Jag tackar dom som har skapat sig en egen uppfattning.

Av dessa 8 barn han har så är det bara jag som varit hos honom och mina två yngre syskon kom på sommaren när de hade semester och de försökte komma upp på helger och så under årets gång med. Den syster som är så duktig nu i efterhand har varit hos pappa en gång under denna tid han bodde här i Borgholm och hon har ringt några ggr under året. Pappa var inte ens bjuden på hennes bröllop. Hon ringde till pappa en timme innan hon skulle säga JA i kyrkan. Hur jag vet det? Jo det var jag som svarade i pappas telefon.

Först terroirserade hon begravningsbyrån och nu gör hon det med vårdhemmet. Jag skäms på hennes bekostnad!

Intressant? Tycker du om det du har läst? Tryck på gilla knappen 😀 eller pusha vidare

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *