Jag lever ju med fibromyalgi och alla som lever med den vet hur livet kan vara med den. Det onda flyttar sig bland annat och vissa dagar är värre än andra. Förra söndagen började jag få ont i mina höfter och jag tänkte att det säkert var fibromyalgin som gav sig till känna men jag börjar tro att det är annat som är fel. Jag har fortfarande ont och från att ha börjat i vänster sida så har det gått över till höger samtidigt som det sitter i vänster. Så kan det vara så klart men jag tycker det är konstigt att det onda sitter kvar en vecka senare. Det blir inte bättre. Jag har ibland så ont att jag inte kan gå. Jag förstår inte vad det är som är fel. Var hos doktorn i fredags. Hade jag ont innan så fick jag ont när jag gick därifrån. Jag fick ett recept på lite starkare tabletter än Alvedon. Det hjälper till en viss del men inte helt och hållet.
Kanske vet jag vad felet är. Det skulle inte förvåna mig om det är som jag tror.. Det ligger nära till hands i alla fall. Jag har förmodligen gjort för mycket. Gjort mer än vad kroppen egentligen klarar av. Men jag gjorde inte mer förra söndagen än vad jag brukar göra. Jag tvättade en maskin tvätt och städade mitt kök. Men.. Det är förmodligen något som jag gjorde för mycket den söndagen. Jag måste lära mig att ta det lugnt. Inte göra allt på en dag. Nu sitter jag här och kan inte göra något. Kanske så lär jag mig nu denna gången! Men det är så svårt att inte göra något.
Jag vill mer än vad jag klarar. Sedan vill man inte att andra ska tycka att man är lat. Det är ofta som jag själv tycker att jag är lat men det är också vad jag ofta har fått höra att jag är under årens gång. Sedan att jag har haft problem med mina leder sedan ungdomen spelar ingen roll. I mångas ögon var/är jag lat och det är så klart jättetråkigt att höra. Men nu måste jag tänka på mitt mående. Jag klarar inte av det helt enkelt och jag måste acceptera det! Det blir en utmaning!
Jag ska i alla fall göra maten för det är ett måste. Men det blir nog allt med.
Jag hoppas att ni har det bra. Önskar er en fin och mysig eftermiddag och kväll!
Det är så tråkigt det där att människor har så svårt att se längre än näsan pekar. Att inte kunna göra saker på grund av smärta är ju inte att vara lat. Tycker människor det om dig i din omgivning?
Ja det finns några okunniga människor överallt. Även hos mig. Försöker skaka av mig det men ibland så smittas deras tankesätt över på mig om mig själv. Men försöker ta det som det är. Jag gör det jag kan.