web analytics
Gå till innehåll

Med värme och förståelse

Har sovit dåligt i natt. Vaknade flera gånger efter jag drömt obehagliga drömmar. Svårt att beskriva dom men jag kände mig jagad. Dessa drömmar är aldrig roliga för jag kommer inte ifrån dom. Jag vet inte vem som jagar mig och jag vet aldrig vart jag ska ta vägen för att kunna känna mig trygg.

Jag vaknade i morse med ett tungt värkande huvud och försökte vakna till i det tysta. Lite kaffe senare fick mig att bli människa igen.

Fick ett sms. Påminnelse om terapin på måndag. Har inte varit där påc14 dagar och det känns lite jobbigt att jag ska dit. Mycket för att jag vet vad som väntar mig. Varje gång så spelar jag in sessionerna och de ska lyssnas på under den kommande veckan. Den senaste inspelningen. Minst tre gånger under veckans gång men helst varje dag. Jag fixar de tre som är ett måste.

Det är inte så lätt att lyssna på dom för dom väcker en hel del inom mig. Hjärtat hoppar till varje gång fast jag har lyssnat på dom tidigare. Att lyssna på min egen berättelse är i och för sig bra för jag ser på vissa saker och ting på ett annorlunda sätt. Inte alltid men ibland. Sedan väcks en del frågor och antaganden med.

Jag ska bemöta mig själv med värme och förståelse men hur enkelt är det när jag ibland känner att man inte är värd det? Ibland lockar det mig att avbryta allt. Strunta i behandlingen för den tar så mycket kraft och energi, men den största orsaken är att jag tänker att jag inte är värd att må bra. Varför är frågan som kontrar mig därefter. Ja varför är jag inte värd att må bra? Beror det på mina egna tankar om mig eller är det något som blivit inpräntat sedan barnsben. Jag var inte gammal när jag blev utsatt för övergrepp och det varade i nio långa år. Jag gick i tredje klass när jag började bli mobbad och det varade under hela min skolgång. Det fortsatte sedan på en arbetsplats jag var på. Då var jag vuxen, 21 år gammal och dom som mobbade var i 50-årsåldern.

Oavsett hur, var och varför så måste jag kämpa mig vidare. Jag vill bli fri från de minnesbilder som är olidliga att ens tänka på. Kan denna behandling hjälpa mig att få känna mig hel inombords så är det skönt. Jag orkar inte kämpa mot dessa demoner mer. Jag vill för en gång skull få kontroll. Nu när jag äntligen fått en duktig terapeut som jag dessutom litar på så är det dumt att avbryta. Vilket jag inte tänker göra men det lockar när det känns tungt.

Jag älskar att gå i naturen. Att sätta mig vid havet och titta ut i oändligheten. Nu är det för kallt för min del men kanske till våren?! Jag längtar tills värmen återkommer.

Publicerat den Kategorier Personligt

Om Lisa

Sjubarnsmamman som bloggar om livet. Har fibromyalgi och diabetes. Jag har några ljus I livet. 7 barn och 5 barnbarn ❤ Att skriva, fotografera, läsa böcker och pyssla är några av mina intressen.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: