Jag väcktes kl 05 o skulle duscha. När det var gjort så lade jag mig igen. Kl 07:10 var jag på operationsalen. De fixade i ordning mig där. Tog blodtryck, sockervärde Ekg o allt därtill. I morse låg mitt socker på 6, sedan 7 och innan operation så låg det på 8.
När kl var 07:50 så rullades jag iväg in på själva operationen. Fick lägga mig på en brits som var formad som en människa. Jag sändes fast o alla pratade. Läkaren höll mig i handen för jag var rädd. Det berättade vad de skulle göra o det sista jag kom ihåg var när doktorn sa att det är snabbt avklarat.
När kl var 09:30 ca kallade jag på Sjuksköterskan. Hon kom o jag frågade när jag skulle opereras. Det var jag redan sa hon. Jag var helt yr. Så klart jag var opererad. Jag kom ju ihåg nu att jag var inne operationsrummet.
Min första tanke var när sköterskan sa att operationen redan var gjord var att nu kan jag inte ändra mig o sen att jag överlevde. Kl 10:30 gick jag på toa. De tyckte det var tidigt efter en operation men väldigt positivt. Hade det inte varit för mitt hjärta som skenade iväg lite så hade jag kommit upp fortare till avdelningen. Pulsen låg på 125.
(Så här ser jag ut på magen. Jag har fem sådana runt om o det känns ibland.)
Doktorn kom o pratade. Han sa att den höga pulsen kunde bero på spänningar. Jag var stel som en fiolsträng sa han men jag gjorde allt som jag skulle göra utan protester.
Sockervärdet låg på 8 innan operation o efter på 13, men lite senare på 12. Pulsen låg hög hela dagen igår men igårkväll så låg det på 75. Runt 13 tiden kom jag upp på avdelningen och fick leva på vatten. Sockret gick sakta men därefter ner o igårkväll låg det på 8 men i morse låg det på 5,7. Har inte tagit någon insulin o inga metformin tabletter. Så skönt. I morse åt jag 1,5 dl yoghurt o nu dricker jag kaffe.
Har varit på utskrivninssamtal med operationsläkaren. Han berättade om mediciner o vad som är viktigt att tänka på när det gäller mat o så. Allt känns bra nu. Igår hade jag ångest så det hette duga. Både innan o efter operation. Sköterskor o läkare har varit fantastiska. De har fått en att känns sig trygg. De har lyssnat och tagit sig tid.
Nu börjar mitt nya liv. Jag har fått en andra chans när det gäller diabetes o den chansen tar jag. Jag hoppas på utskrivning idag. Måste bara få i mig 800 ml vätska först o sen ska de se om jag kan tömma blåsan.
Igår kom Fredrik, Stéphanie o de två små in o hälsade på och mamma, André, Robin och Peter har ringt mig. Min svärmor ringde idag och frågade hur det var. Har fått massor med Lycka till på Facebook och det är roligt. Är fortfarande lite trött men försöker röra på mig.
Nu ska jag vila en stund. Ha en fin dag <3