Läste på aftonbladet att ett litet flickebarn hittades inlindad i ett örngott död i en gångtunnel i Brunna i Upplands-Bro, norr om Stockholm. Hon blev kvävd någon timma efter födseln. Jag blev så otroligt illa berörd av att läsa artikeln.
Hur i hela fridens namn kan man kväva ett litet barn och dumpa henne i en gångtunnel??? Om de nu inte ville ha barnet så varför inte göra abort när de kunde eller varför inte adoptera bort barnet???
Detta lilla vackra flickebarn fick ingen identitet. Inget namn eller personnummer, ingen historia som talar om vem hon är. Hon har fått en gravsten men på stenen står det Okänt flickebarn.
Jag blir så ledsen av att läsa sådant här. Flickan bad inte om att få födas. Varför skända henne på detta sätt som hon blivit? Jag förstår inte varför.
Jag hoppas de får tag på föräldrarna så att de får förklara varför de har gjort som de har gjort. Men framförallt för att flickebarnet ska kunna få ett personnummer, namn och historia som talar om vem hon är.
Barnen har studiedag idag och min första tanke var: Ja, Sovmorgon! Men tror ni att det blev så? Nej då. De dagar barnen ska till skolan får man dra upp dom ur sängarna, men på lediga dagar så går de upp tidigt. Så nej, det blev ingen sovmorgon. Men i morgon ska jag glatt väcka dom hehehehe.
Så jag har varit uppe i flera timmar och jobbat på lite. Följde med sonen när han lämnade sina barn på dagis. Härligt väder ute. Igår så regnade det om vartannat. Det är dock fortfarande rätt så kallt ute. Jag har mina vinterskor fortfarande och lär väl behöva dom ett bra tag till verkar det som.
Annars blir det att tvätta idag. Ett måste. Tvättmaskinen är igång varje dag. Nackdelen med att tvätta är ju alla kläder som ska vikas efteråt. Det tar sin lilla tid att sortera, vika och läggas in. Men det är skönt när det är gjort.
Då var det en ny vecka då. Tiden springer iväg och vi med den. För varje dag som går kan man känna av att våren är på väg, men det är fortfarande rätt så kallt på sina ställen. I stället för snö så kommer det regn och det är så klart fuktigt när regnet väl har stillat.
Jag längtar efter sommaren. Vill ha sol och värme. Vill ha undan vinterkläderna och vinterskorna från hallen. Vi är i mitten av mars men än går jag med vinterskorna på mig. Fryser annars. Undrar när jag kan lägga undan dom?!
Min näst yngsta son har fyllt år och naturligtvis så blev han firad med god mat och god fika efteråt. Paket fick han med. Däribland ett nytt tangentbord som han fick till sin dator. Kläder och parfym fick han med av mig och Fredrik. Pengar av sin mormor och Lasse och stegräknare av Stéphanie och Jonatan. Han fick andra saker med av dom men mitt minne sviker mig. Han blev i alla fall nöjd med sin dag.
Han tyckte dock att det var mycket tråkigt att hans farmor lös med sin frånvaro. Det är synd om barnen när de vuxna visar att alla barnbarn inte är lika värda. Jag frågade honom hur han kände av att hans farmor inte kom eller hörde av sig till honom. Hans svar blev: It´s kind of sad.
Det blev lite mer firande denna dag egentligen för just denna dag så blev min äldsta son av med sin fotboja. Han har suttit av sitt straff som han fick förra året. Vi trodde att tiden skulle gå mycket långsammare men nu när man ser tillbaka så har året gått rätt så fort.
Nu är han tillsammans med sin sambo och dotter. Jag är så glad för deras skull. Det kommer vara tufft för honom att komma tillbaka till en vardag där folk har sina åsikter om det han har gjort och som dömer honom för allt fortfarande fast han har suttit av sitt straff. Vi får väl se hur det går. Jag önskar dom i alla fall all lycka till!
Nu ska jag ta mig en kopp kaffe och fortsätta min dag här hemma. Ha en fin dag!
Jag har så länge jag kan minnas haft problem med mina leder. Inte så mycket under tonåren men däremot efter jag hade fått mitt första barn. Jag var då 21 år gammal och hade gått till min doktor flerfaldiga gånger om smärta i mina leder och muskler. Jag fick diagnosen muskelsvaghet. Sedan var det bra med det. Ingen sjukgymnastik tilldelades utan tydligen så skulle det gå över av sig själv.
Det spelade ingen roll hur många gånger jag gick för jag fick ingen hjälp ändå. Till sist så trodde jag att jag inbillade mig alltihop. Att vara så ung och ha så ont i både leder och muskler var inte riktigt normalt och med tanke på allt jag hade varit med om i livet redan så var kanske detta ett symtom på ett dåligt mående psykiskt. Det var i alla fall det som jag fick höra.
För varje barn jag fick ju sämre blev det. Nu efter sju barn så har jag så ont ibland att jag ibland har svårt för att gå. Mina höfter vill inte som jag vill. Min rygg känns ibland som att den ska gå mitt av. Det strömmar i lederna och det gör så ont ibland. Det kan kännas ibland som att jag får elektriska stötar. Ibland när man står i duschen så gör det ont av bara strålen.
Jag är stel i mina muskler. På morgonen tar det tid innan de mjukas upp. Jag går som en pigg 90-åring ibland. Har svårt för att räta upp ryggen. Det går men det kan ta tid. Kanske inte så lång tid som det känns ibland men det är ju inte som så att jag stiger upp på morgonen och sträcker upp armarna i luften och känner mig pigg. Jag känner mig mer död än levande oftast.
Kan detta vara inbillning tro? Jag trodde det till en början tills jag för tre år sedan fick diagnosen Fibromyalgi. Jag visste inget om den åkomman, eller sjukdomen så jag var ju tvungen att läsa på. Lite visste jag för jag visste ju att det handlade om att ha ont men det var i stort sett allt. Ju mer jag läste om det ju mer läste jag om mig själv kan man säga. Jag fick många svar på mina frågor. Men att det skulle ta så många år att få den sjukdomen på papper men det är ju så med Fibromyalgi att den kan vara svårt att ställa.
Efter mer än 220 års smärta så var det skönt att få veta att det faktiskt inte är inbillning. Bara det var en vinst faktiskt. För det har varit många som har tyckt att man varit lat när man inte har kunnat göra någonting. Man har känt sig lat för att andra faktiskt har fått en att känna det så. Man har pushat sig själv till max fast man har haft ont för att bevisa för andra människor att jag minsann inte är lat!
Så vad beror denna Fibromyalgismärta på då?
Ja smärtan förstärks i det centrala nervsystemet och som vi alla vet så är det ju rätt så stort. Det gör att smärtan kan bli väldigt stor på stora delar av kroppen. Sedan kan känslomässiga faktorer spela in. Minnen, tankar och upplevelser. Trauman kan utlösa Fibromyalgi. Men det är inte allt. Även arvsanlag och miljöfaktorer kan spela in. Fast det kan bero på traumatiska upplevelser och svåra situationer så är det inte den bidragande orsaken för som vi alla vet så är det många som varit med om hemska saker i sina liv men aldrig fått Fibromyalgi ändå. Alla utvecklar inte denna sjukdom!
Symtom på Fibromyalgi
Listan kan göras väldigt lång egentligen men de första symtomen som finns är ju smärta, trötthet och stress. Det finns 18 punkter på kroppen som en läkare går efter. För att få diagnosen så måste en patient ha minst elva av dessa punkter. Jag har 14. Det ska vara onormal trötthet som inte går att vila bort.
Efter dessa tre symtom så kan en del andra tillkomma. Så som Kognitiva problem som till exempel koncentrationssvårigheter samt minnessvårigheter. Man kan även "tappa" bort ord på vägen. Huvudvärk där man oftast har ont på ett specifikt ställe varje gång. Yrsel där man kan tappa sin balans. En del blir överkänsliga för beröring eller där kläderna sitter för tätt mot kroppen. En del blir känsliga mot ljud, ljus och dofter. Stresskänslighet och humörsvängningar kan tillkomma.
Hudproblem som torrhet och klåda. Känna sig svullen och få torra slemhinnor. Att få en feberkänsla i kroppen är vanligt. Nedstämdhet, mycket på grund av smärtan i kroppen. Kalla fingrar och tår.
Andra symtom är stela muskler på morgonen, ett extra sug efter choklad eller kolhydrater i övrigt. Kraftlöshet, domningar och stickningar. Lågt blodsocker och lågt blodtryck. Ökad törst och låg kroppstemperatur. Ont i ländryggen, baksnuva och rinnsnuva. Öronvärk och kliande öron. Tinnitus, avbruten sömn. Fallande känsla vid insomning, magkramp, förvirring, menstruationsproblem, bäckensmärta och minskad sexlust.
Det finns symtom som minskad förmåga att urskilja färgtoner, känslig för tryck, fuktighet och temperatur. Känner inte igen sig i omgivningar och hjärnan känns blank innan den kommer igång. Sensorisk överbelastning då sinnena ger för mycket intryck. Försämrat mörkerseende.
Sedan kommer vi till panikattacker, häftig ångest och en odefinierad ångest. Har lätt att falla i gråt. Naglar som böjer sig nedåt samt markerade nagelvallar. Huden kan blifläckig och det kan vara lätt att få både blåmärken och skärsår. Näsblod, hemorrojder, alkoholintolerans och läkemedelsöverkänslighet.
Ja det finns många fler symtomer men dessa är nog de vanligaste.
Fibromyalgi kan ge samsjukdomar
Har man fått en sjukdom så är det lätt att få flera. Så är det tyvärr. De vanligaste är kanske reumatiska sjukdomar men några andra är till exempel Sjögrens sjukdom, depression, allergier, Restless Leg Syndrome, IBS, migrän och ME/CFS. Sömnapné, käkledssyndrom, Karpaltunnelsyndrom, Myofasciellt Smärtsyndrom och Multipel kemisk överkänslighet.
En ond cirkel
Det finns en mängd olika symtom man kan ha men en del av symtomen kan stämma in på så många andra sjukdomar eller tillstånd så det är en helhetsbild som måste tas fram för att man ska kunna få en diagnos egentligen men så är det ju med allt. Har man Fibromyalgi så går allt hand i hand kan man säga. Det ena ger det andra. Det känns ibland som att man går runt i ett ekorrhjul. Moment 22 kan man säga.
Så hur lever livet med mig med min Fibromyalgi då?
Jag har smärta i större delar av kroppen. Ont i nacke, axlar, fingrar, armbågar och höfter och knän. Ibland på flera ställen samtidigt. Det strömmar och går runt i kroppen. Är mycket trött om dagarna. Mycket för att jag ibland inte får sova då jag vaknar på nätterna med värk. Kan känna inre stress väldigt ofta. Jag kan mista balansen ibland. Tappa sakerna jag har i händerna utan förvarning.
Jag har ibland stora koncentrationssvårigheter och har ett fruktansvärt dåligt minne. Kan tappa bort ord på vägen. Ibland hittar jag dom och ibland så gör jag inte det. Orden kan komma till mig om jag inte stressar upp mig. Har ofta huvudvärk. En tung sådan som känns som om det sitter en stor sten och som tynger ner huvudet. Är överkänslig mot ljus och ljud samt starka dofter. Kan få humörsvängningar. Hudproblem har jag. Är alltid torr och får klåda. Har nickelallergi som inte hjälper till precis. Torra slemhinnor kan bli stora problem ibland. Har ofta kalla fingrar och kalla tår.
Jag kan känna mig otroligt kraftlös. Har inte den orken som jag kanske hade haft om jag inte hade haft Fibromyalgi. Karpaltunnelsyndrom där jag ibland får skaka liv i mina ben och armar. Får oftast domningar och stickningar från axel och ner i fingrarna. Ländryggen värker samt ibland öronen. Kan få klåda i öronen och det är ingen höjdare. Stela muskler och har nästan alltid rinnsnuva. Kan ibland känna mig förvirrad och har en mycket minskad sexlust. Inget man vill prata om kanske men så är det. Inget jag kan hjälpa.
Jag har svårt ibland att urskilja vissa färgtoner. Det jag tycker är en färg säger resten i min familj att det inte är det. Så jag får väl lita på dom fast jag tycker att färgen har den färg som jag ser det som. Nej, jag är inte färgblind 🙂 Jag är känslig för temperaturer. Speciellt om de ändrar sig fort. Min kropp hinner inte riktigt med. Min hjärna känns oftast blank innan den har fått vakna till ordentligt.
Jag lever med panikattacker, ångest och depression. Får ofta näsblod och har väldigt lätt att falla i gråt. Kan bli ledsen utan att veta varför jag blir det.
Ärligt talat. Var man inte deprimerad innan man fick denna sjukdom så är det inte konstigt om man blir det när man väl har fått den. Fibromyalgi är ingen sjukdom jag önskar min värsta fiende. Den är inte lätt att leva med. Varken som drabbad eller som familjemedlem. Så är det bara. Jag försöker leva ett så normalt liv som jag bara kan men ibland är det svårt. Jag har alltid drivit på mig själv och ibland till den grad att jag har stormat den där väl berömda väggen. Idag försöker jag lyssna på min kropp och gör det jag kan.
Jag går hemma på heltid och försöker ta hand om hemmet i den mån jag kan. Har mycket hjälp av mina familjemedlemmar och här får jag ett sådant otroligt dåligt samvete för jag tycker att jag ska ta hand om allt det där då jag går hemma men det är inte alltid jag kan det. Jag måste förlita mig på familjemedlemmar och jag tycker att de har gjort sitt när de har skola och jobb.
Men jag måste ändå säga att jag blev otroligt glad när jag fick min diagnos. Låter det sjukt och konstigt? Men då jag fick diagnosen så fick jag en bekräftelse på att jag faktiskt inte var lat. Jag inbillade mig inte utan det var något fel på min kropp. Att tro att man inbillar sig eller tro att alla andra har rätt om en gör mer ont än vad själva sjukdomen gör. Jag är inte värdelös fast jag känner att jag ibland är det.
Det var lite om min Fibromyalgi. Har du orkat att läsa hela detta blogginlägg så har du varit extremt duktig 🙂 Nu blir det en kopp kaffe. Ha det gott och sköt om er!
När jag var yngre och såg på melodifestivalen så var det riktig schlager först och främst. Idag är det allt från pop till hårdrock. Inte min smak precis. Pop går an men hårdrock? Nej. Inte opera heller. Men det är vad jag tycker. Sedan kommer vi till det här med alla deltävlingar. FÖrr så var det under en kväll som det skulle göras upp på. De sjöng och sedan satt det juryn i flera delar i landet (olika län) och som gav sina röster. Sedan den som fick flest röster av folket vann. Det var alltså vi i Sverige som utsåg vem det var som skulle åka iväg och representera Sverige.
Idag är det en jädrans cirkus. Det är flera deltävlingar där två går vidare till finalen och två till andra chansen. Sedan en deltävling för andra chansen där två ska till finalen. Sedan kommer det som man har väntat på, själva finalen. Artisterna tävlar och sedan ska sex andra länder däribland Australien som inte ens är ett Europeiskt land ge sina röster. Sedan i slutet så delas svenska folkets röster upp till deltävlande.
Inte ett rättvist tävlingsprogram i mina öron. Ännu mindre sedan jag läste i aftonbladet att rösterna inte blir som de ska när man röstar. SOm via appen. Där har de numera delat in det i åldersgrupper. Det innebär tydligen att den som fått flest röster går kanske inte vidare till finalen fast de egentligen borde ha gjort det. Den låten som skulle ha vunnit kom helt plötsligt inte med ens till final. Hmmm...
Deltävlingarna är också helt fel tycker jag. HAde samtliga artister sjungit på en och samma kväll under en och samma tävling så hade resultatet kunnat sett helt annorlunda ut. Den som vann den svenska uttagningen hade kanske inte ens kommit till Eurovision Son Contest och tävlat för vårt land!
Allt handlar om pengar. De ska försöka driva in så mycket pengar de bara kan via samtliga röster. Visst kan det vara bra att få in pengar till Radiohjälpen men ibland går allt till överdrift. Min åsikt!
Vad har ni för åsikter om det här med melodifestivalen? Var det bättre förr eller tycker ni att det ska vara som det är nu?
Igår körde jag en liten frågetävling om hur väl ni känner mig. Tyckte det var roligt att ni försökte svara fast ni inte känner mig privat. Jag vet att det inte är lätt att svara på frågor som man inte vet någonting om men att ni bara ens försökte gjorde mig glad. Nedan får ni svaren på frågorna.
Hur många barn har jag? Svar: Ja som många av er förstod så har jag ju sju barn. Fem pojkar och två flickor.
Barnbarn är livets efterrätt. Hur många har jag? Svar: Jag har tre fina barnbarn. En gosse och två flickor.
Vilken genre på filmer ser jag helst? Svar: Jag är allätare egentligen men föredrar thriller eller kriminaldraman
Det finns några artister som jag föredrar att lyssna på. Vilka? Svar: Jag lyssnar oftast på Johnny Cash, Dolly Parton, Reba och Julie Andrews.
Vilken film är den absolut bästa film som någonsin har gjorts enligt mig? Svar: The Sound Of Music helt klart. Finns ingen annan film som är så bra som den. Har sett den otroligt många gånger. Skäms nästan för att säga hur många men det är nog ett femtiotal hahaha
Vad gör jag helst en ledig dag? Svar: Myser med familjen. Ser film, spelar spel med mera.
Av de fyra årstider som vi har, vilken ser jag mest fram emot? Svar: Våren mot sommaren
Vilken skådespelare/skådespelerska är den bästa enligt mig? Svar: Julie Andrews
Alla har vi våra drömyrken. Vilket/vilka var mitt/mina som barn? Svar: Det var några stycken men det yrke som jag alltid har återkommit till är kriminalare.
Vilken sorts musik lyssnar jag oftast på? Svar: Country och dansband
Sitter och lyssnar på musik fast jag egentligen borde göra annat. Men med en kopp kaffe i ena handen och ljuv musik ur öronsnäckorna är så avslappnande så jag kunde inte låta bli. Jag har tvättat i helgen och fått undan kläderna. Det mesta av det i alla fall. Så jag är förtjänt att ta det lugnt en stund.
Kör en tävling på facebook. Enbart för att det är roligt och att det gör stunden lite roligare. Man behöver inte känna någon för att svara på frågor egentligen. Det gäller att ha en massa tur bara 😉 om man ska få rätt.
Så vi kör en tävling. Vad säger ni? Känner ni mig inte innan så blir detta ett bra tillfälle att göra det. Jag ställer några frågor och hoppas att ni hänger på och svarar på dom 🙂 Ska bli roligt och se era svar.
Vi börjar lätt:
Hur många barn har jag?
Barnbarn är livets efterrätt.
Hur många har jag?
Vilken genre på filmer ser jag
helst?
Det finns några artister som jag
föredrar att lyssna på. Vilka?
Vilken film är den absolut bästa
film som någonsin har gjorts enligt mig?
Vad gör jag helst en ledig dag?
Av de fyra årstider som vi har,
vilken ser jag mest fram emot?
Vilken skådespelare/skådespelerska
är den bästa enligt mig?
Alla har vi våra drömyrken.
Vilket/vilka var mitt/mina som barn?
Igår blev en jobbig dag. Den började bra men sedan kom ångesten och satte sina klor i mig. Jag försökte mota den men det var inte så lätt. Det tar så mycket kraft och energi från en. Tankar som började komma och som var svåra att hålla borta. När kvällen kom så var panikångesten ett faktum. Den bara kom men ville inte riktigt slå ut och det är det som är det jobbigaste. Varför inte bara slå ut så att det går över sen?
Nej, jag lade mig med ångest igår och försökte somna men tankarna levde sitt egna liv. Men till sist så somnade jag och sov hela natten. Första gången på länge, men jag var helt utslagen.
Man får tankar som att man är totalt oduglig, man är inte värd någonting. Världen hade haft det bättre utan en och man ser verkligen fram emot den dagen då ögonen släcks. Tankar som slår sig fast och som inte rubbar sig för fem öre. Man känner sig oälskad och man tror att man inte är värd att älskas i heller.
Sen gick mina tankar till Carina, min älskade vän som gick bort för ett år sedan. Saknaden är stor. Jag har ett stort hål i mitt inre och det är en stor pusselbit som fattas och som alltid kommer fattas mig. Känner mig inte hel.
Idag är en dag som jag ska försöka ta som den kommer. Inte stressa och inte göra något som jag absolut inte vill. Ikväll är det finalen i melodifestivalen och den ska jag se. Jag har mina favoriter där.
Jag hoppas att ni har det bra i alla fall. Sköt om er!
Jag sitter med fleecebyxor, fleecejacka och varma vinterstrumpor och fryser ändå. Denna förkylning är som en jojo. Den kommer och går precis som den själv vill. Skulle ha åkt in till Kalmar till min samtalskontakt men jag får avboka tiden. Jag går inte ut i detta vädret. Det är kallt och regnigt. Är tillräckligt med förkyld ändå. Dock så skulle jag gärna vilja åka in och träffa henne och prata, men jag får ha en ny tid.
Förkylningen gör kroppen trött med. Kaffet smakar inte som det ska. Tyvärr. Jag som älskar kaffe. Det blir att man inte dricker lika mycket nu som annars. Det är kanske bara positivt i och för sig 🙂 Tur att något är det i alla fall. Här har influensan gått runt. När sista personen har fått den så har den första åkt på den igen. Det är nackdelen med att vara så många i ett och samma hus.
Idag ska jag bara kurera mig och ta det lugnt. Ska inte göra någonting alls mer än att tänka på mig själv. Är ensam hemma så det blir inte så svårt. Ni får ha en fin dag mina vänner. SKöt om er!
Vilken underbar helg jag har haft. Min dotter bjöd med mig till Karlskrona för att bara göra ingenting. Bara komma ifrån lite och vila upp oss lite. Med oss hade vi Stéphanies pojkvän Jonatan. Han tänkte överraska sin pappa men det visade sig att han var i Kalmar. Så är det ibland.
Hotellet vi bodde på hette Hotell Conrad. Mycket trevlig personal. De hade alltid ett leende på läpparna. Hotellrummet var mysigt. Det fanns en dubbelsäng och en tvåmansbäddsoffa som blev till en skön säng. Där sov jag. Allting var super. Det enda som jag blev lite besviken på var att det stod i broschyren att det skulle finnas kombinerad badkar och dusch. Badkaret fanns inte, men de hade däremot en lite mysig pool som man kunde boka och de hade bastu. Där satt vi och njöt.
Vi tog en tur på stan. De hade en mysig galleria där de hade byggt tak över alla byggnaderna så man kunde gå på det lilla kvarteret utan att behöva gå ut 🤗
Tack underbara Stéphanie för att du bjöd med mig. Det var roligt att få spendera tid med dig och Jonatan. Det har blivit mycket skratt kan jag säga.
Ett stort tack till mina två äldsta söner som tog hand om mina andra barn hemma. Utan er hade det varit omöjligt för mig att åka iväg.
Jag har verkligen de bästa barnen man kan få. Är så lycklig över att få vara deras mamma.
