Sjubarnsmamman

Min 5-åring är inne i en period där han drömmer och vissa drömmar är inte så roliga. Han vaknade i förrgår natt och sa att han hade drömt en mardröm. Vi pratade inte så mycket om det just då för det var mitt i natten och Hampus var trött. Jag sov hos honom den natten och han somnade tryggt igen. I går kväll kom han igen och hade svårt att gå och lägga sig och han tänkte som vanligt på morfar. Jag gick in och lade mig hos honom och pratade en stund. Sen kom vi in på hans drömmar.

Han försökte berätta så gott han kunde och han sa att han var rädd för drömmen. Han tyckte inte om den och det kan jag förstå när jag fick veta vad han hade drömt om. Jag fick ju fråga lite av varje och han sa ja om det var så och nej om det inte var så. Han hade svårt själv att hitta orden.

Han hade drömt att hans lillebror dog. Han hade stått vid bordet o vardagsrummet och dött. Han vet inte hur det gick till men Pontus hade blivit skjuten. Jag frågade om det var någon annan med i drömmen och  det var det inte utan bara Hampus och Pontus. Han såg bara en pistol och den hade råkat gå av sa han.

Stackars liten. Jag förklarade för honom att det bara var en dröm och drömmar är inget som händer i verkligheten och Pontus lever ju. Han finns här sa jag och han lever och mår bra. Hampus somnade i min famn i går med tårarna rinnande nerför sina kinder och jag trodde att mitt hjärta skulle brista.

Det är inte lätt att bara vara 5 år och inte kunna sätta ord på händelser, tankar och känslor. Stackars liten.

Intressant? Tycker du om det du har läst? Tryck på gilla knappen 😀 eller pusha vidare

I kväll är det fredagsmys.

Ja det är något som barnen verkligen har tagit efter när de sett reklamen på tv. På fredagen ska man ha ostbågar och chips och sedan på lördagen så ska de ha lördagspeng. Det blir mycket godis på helgen. Men vi har tagit bort veckopengen numera faktiskt. Nu får barnen pengar för det dom gör under veckans gång. Städar dom sitt rum så får de en peng för det och tar de diskmaskinen så får de pengar för det.

Innan när de fick veckopeng så var det en massa tjat om vem som skulle ta diskmaskinen och då blev det höga ord här hemma barnen emellan för ingen ville ta den. Nu är det precis tvärtom. Nu vill alla ta den! Alla vill visst ha pengar till helgen 😉

Barnen lär sig att man måste göra saker och ting för att kunna få pengar. Dom är inte gratis och man måste jobba för dom. Jag tror inte att det är skadligt för barnen. Stéphanie har varit jätteduktig och ska få åka till Kalmar i morgon med en kompis. Det blev hon superglad för.

I kväll har min näst äldsta son Robin fotbollsmatch. Naturligtvis så är det bortamatch så jag kan inte åka dit och titta. Hoppas det går bra för honom.

Det blir en lugn kväll. Det blir bara jag och fem av barnen. Vi ska se på tv och ha lite fredagsmys som sagt, men innan dess får vi gå till affären. Jag funderar på att lägga mig tidigt med kidsen och se en barnfilm med dom, men vi får väl se vad kvällen har att erbjuda. Jag vet att när jag planerar så blir det aldrig så så därför skriver jag bara funderar 😉

De har lovat fint väder i helgen. Vi har inget planerat för Fredrik har jouren hela helgen. Men det blir nog mycket frisk luft ute i trädgården iaf.Man får passa på medan vädret tillåter det för höstens första dag började i går och nu kan man bara se tillbaka på sommarens soliga dagar.

Ni får ha en fin kväll och en mysig helg. Berätta gärna vad ni ska göra. Kram från mig.

Intressant? Tycker du om det du har läst? Tryck på gilla knappen 😀 eller pusha vidare

Jag har varit vaken några gånger i natt. Hampus hade svårt att komma till ro och han var så ledsen för att han saknade sin morfar. Han låg i benändan så jag tog min kudde och lade mig bredvid honom. Kände mig nästan som pippi Långstrump fast jag hade inte fötterna på huvudkudden. Sen vaknade han vid ett tillfälle i natt och hade drömt en mardröm. Stackars liten.

Idag är han och lillebror på dagis och det gick bra att lämna dom. Idag är det fredag så jag lovade lite fredagsmys med glass i kväll. Fredrik är borta hela kvällen då han ska på föreläsning så det blir nog en tidig kväll för min del och ser en bra film i sängen med barnen. Blir kanske en tecknad eller en annan barnfilm.

Nu till dagens rubrik.

Jag såg en intressant rubrik som löd Homosexuella är en cancersvulst på samhället. Jag klickade naturligtvis in mig där och läste att det var en polis som hade uttalat sig den meningen i somras till en kollega.

Citat: De orden uttalades av en manlig Malmöpolis om en kvinnlig poliskollega, på polishuset i Malmö i juli.Uttalandet klassas som hatbrott - och den drabbade är Skånepolisens egen hatbrottsutbildare.

Jag kan inte förstå varför det finns folk som hatar homosexuella. Varför inte bara låta dom vara om de nu inte tycker om dom? Alla människor är vi väl lika mycket värda oavsett vilken läggning vi har? Jag är inte homosexuell men jag respekterar alla som är det. Lika mycket som jag vill att andra respekterar mig för att vara heterosexuell.

En polis borde dessutom visa mer respekt än så. En samhällets man ska inte få uttrycka sig så på det sätter. Det är skamligt och jag hoppas att han tar sitt förnuft till fånga nästa gång.

Nu ska jag ta en kopp kaffe och bara vara en stund., Sen ska jag ta hand om tvätten.

Intressant? Tycker du om det du har läst? Tryck på gilla knappen 😀 eller pusha vidare

Ibland går jag till affären själv utan att skicka ett barn. De gånger man går själv är det rätt så skönt för man behöver den stunden för sig själv, men idag skulle jag nog ha skickat en unge.

Jag kommer till affären och tar det jag ska rätt så fort. Sen ställer jag mig i kassan och där stod bara en före mig och han skulle snart betala. Det passade mig bra för köer är det värsta jag vet.

Jag stå i kön och under tiden som killen före mig ska betala så tar kassörskan telefonen och pratar med en kollega om vad en stock snus kostar. Hon får svaret och skriker till en kund som står lite längre bak. Han har ställt sig och tittat på tidningar och under tiden har kön växt. Hon frågar honom vad snuset hette och han berättar det. Sen förklarar hon för kollegan att hon måste ta betalkt för kunden som hon har. Under tiden har hon telefonen till örat ochberättar för kollegan vad hon slår in i kassan och hur mycket hon ska ha betalt.

Kunden betalar och sedan är det min tur. Ja egentligen var det min tur, men jag fick vackert ta ett steg tillbaka för kassörskan skrek på kunden att han fick komma för hon hade slagit in priset i kassan. Hon visste egentligen inte om han skulle ha snuset för han hade tydligen bara frågat om priset. Men han skulle ha det till slut och han står och väntar på stocken som aldrig kommer. Han frågar kassörskan om det kom en stock men det visste hon inte. Hon frågade kunden om det inte fanns lösa i skåpet, men det visste inte han.

Kassörskan hade alltså sålt en stock snus utan att veta om det fanns och sedan sa hon till kunden att titta efter i skåpet om det inte fanns 10 lösa där.

Hmmm...vilken service!

10 lösa? Han ville ha en stock. Vad är en stock? Jo 10 snusdoser i en förpackning. Obruten förpackning. Det går bra med 10 lösa men innan man säljer något så ska man väl veta om det finns? Eller?

Idag har jag haft småpojkarna hemma, men i morgon ska de gå. Jag måste tvätta i morgon. Jag har sett på Mommie Dearest, en film som handlar om Joan Crawford. Hennes dotter har skrivit en bok om hur hennes mamma behandlade henne som barn och enligt henne var det ingen rolig uppväxt. Vad som är vad vet jag inte men den var mycket bra.

Läste ni om kvinnan som blev tvingad att försöka hänga sig själv från balkongen? Det var tydligen inte det enda som hon blev tvingad till att göra. Hennes sambo som blev hennes make senare var väldigt elak mot henne och torterade henne flera gånger. Kvinnan stannade ändå kvar. Ja det är inte så enkelt att bara gå. Man stannar kvar av rädsla för man tror att det kan bli värre om man går bland annat.

Många visste tydligen om vad som hände hos grannarna men ingen gjorde något. Också det på grund av rädsla för mannens släkt och vänner. Tänk om kvinnan hade dött? Hade man kunnat leva med det samvetet att man hade kunnat förhindra detta med ett telefonsamtal?

Så fruktansvärt. Vad är det för folk som finns i vår herres hage egentligen?

Intressant? Tycker du om det du har läst? Tryck på gilla knappen 😀 eller pusha vidare

Sitter här och funderar på hur livet kan vara. För en del så kan man tro att de är födda med en silversked i munnen medan andra får kämpa sig igenom eld och vatten för att komma någonstans. Innan de har kommit halvvägs så kanar de tillbaka av leran som finns under deras fötter och det blir bara tyngre och tyngre att gå och man står och stampar på samma plats hela tiden.

Så känns det för mig just nu!

Jag läste i en blogg någonstans. Kommer inte ihåg var men jag tror faktiskt att det var Linda Skugge som skrev raderna. När man skriver blogg ska man vara personlig men inte privat. För är man för privat kan man tappa läsare. Då kommer ju frågan. Vad är privat? Vad är personligt?

Om jag skriver i min blogg hur jag känner mig eller vad jag tänker på och framför allt funderar på, är det privat eller är det personligt?

För att återgå till det första stycket. Ja det är så jag känner det just nu. Jag har kämpat flera år med olika saker. Först med mig själv och sedan har det varit barnen och sen med andra saker som dyker upp i vardagen. Allt annat har varit enkelt när det gäller om mig själv om man ska jämföra om kämpande med barnen. Man vill ju att ens barn ska ha det så bra som möjligt och som förälder så undrar man alltid om man har gjort rätt eller om man hade kunnat gjort annorlunda.

Man har inget facit att följa utan man får ibland gå efter magkänslan och inte för att skryta så har min magkänsla haft rätt de flesta gångerna. Jag har inte alltid följt den bara. Tyvärr ska jag säga. Nu följer jag magkänslan fast det ibland är tungt att stå emot men jag måste. Jag måste för att det ska bli bra i slutändan.

Men oavsett hur klok man försöker vara i de olika situationerna så står man ändå där med lång haka och man förstår ändå inte varför vissa saker är som de är. Man vill ha en förändring men det är inte jag som kan göra den. Jag är inte rätt människa för det utan jag kan bara visa vägen för den berörda personen. Men vad kan jag göra när personen väljer att ta en annan väg. En väg som inte är rätt. En väg som leder in i fördärvet. Hur ska man få personen att förstå?

Någon som vet?

Nu har jag varit lite personlig utan att berätta för mycket. För det är väl det som privat är, att man berättar för mycket. Kanske tappar jag läsare ändå för jag har läst i en annan blogg att man tappar läsare om man är negativ i sin blogg. Men allt är väl inte positivt i livet? Inte vad jag vet för jag känner inte av enbart positiva saker i vardagen och tur är väl det egentligen. Får man inga motgångar så kan man inte prestera så mycket heller. Man känner inte av det iaf.

Ha en god natt., Det ska jag försöka ha.

Intressant? Tycker du om det du har läst? Tryck på gilla knappen 😀 eller pusha vidare

Lite bilder från Globen då jag och Fredrik såg på Dolly Parton. Inga höjdarbilder precis men man kan se vad det ska föreställa iaf. Det blir inte så många heller men några iaf. Först ut är en bild där man ser Dolly. Vi sitter inte så långt ifrån. Vi satt på rad 17 och tillsammans med det avståndet samt Dollys längd (hon är bara 1:56) så blev hon så liten på kortet. Man ser henne i den gula dressen iaf.

Jaha. Då sitter man här igen men denna gången sitter jag här efter lite flit iaf. Jag har tvättat två maskiner tvätt och jag har varit på föräldramöte. Det sistnämnda var det jobbigaste. Nu kom jag bland de första tack och lov så jag slapp och stå i dörröppningen och se dum ut och se när alla andra tittade på mig. Det är det värsta jag vet. Sen samlade dom båda klassernas föräldrar i ett klassrum och jag är lite allergisk när det är mycket folk runtomkring mig. Inte blev det bättre att jag satte mig i en hörna och blev inklämd där. Kanske inte så smart av mig att sätta mig där men jag tänkte bara på att det var ett fönster där som stod öppet.

Hur som helst så gick det bra. Barnen trivs och det går jättebra för dom. Inget som jag tvivlade på men det är skönt att få veta det av deras fröken med.

Jag vet inte vad dom pratar om på dagis men jag kan tänka mig att det har med åldern att göra. Jag hämtade barnen idag och Hampus frågade om man kunde bli 100 år och jag sa att det finns dom som blir det. Farmor är snart det sa han.

Hampus farmor är snart 76 år och är 24 år från 100 alltså. Jag började fundera på hur gammal han såg mig för igår så sa han att jag var lite gammal och var nästan lika gammal som farmor....hmmm...

Jag känner mig inte gammal iaf. Inte så gammal ska jag kanske tillägga. Jag tog ett kort på mig själv när jag var på hotellet i Stockholm. Det var precis efter jag hade duschat och tvättat håret. Kortet blev taget efter jag hade handdukstorkat mitt hår. Jag bjuder på den bilden 😉

Jag lovar. Jag gick inte till Globen så utan jag borstade igenom håret med och då såg jag ut så här;-)

Det kanske inte var så mycket bättre men det var så jag såg ut iaf 😉

Ikväll kommer det en dokumentär som heter Jag är min egen Dolly Parton. Den ska bli intressant och se. Så för att hinna med att göra mig i ordning till sängen och se denna dokumentär så ska jag släcka ner min dator nu. Ha en fin kväll alla och sköt om er.

Intressant? Tycker du om det du har läst? Tryck på gilla knappen 😀 eller pusha vidare

True Talent? Det har jag ju missat totalt. Såg i aftonbladet där en kvinna sjöng och vilken röst hon hade då? Ikväll kommer det igen och jag ska på föräldramöte. Får se om jag kommer ihåg att spela in det.

Klippet kan ni se här.

Barnen är hämtade förutom tvillingarna. De går till 17 idag så de har en timma kvar ca. Stéphanie har en kompis hemma och de sitter just nu vid datorn dom med. Jag fick hem pärlor med tillbehör idag. Snart har jag allt för att kunna göra halsband och armband. Det tar sin lilla tid innan man har snokat rätt på vart man kan få tag på saker och ting. Har ni några råd om vart man kan vända sig när det gäller smycke tillverkning så hör gärna av er.

Nu ska jag ta mig en kopp kaffe. har inte druckit sedan tidigare idag. Ha det gott!

Intressant? Tycker du om det du har läst? Tryck på gilla knappen 😀 eller pusha vidare

Sitter här och funderar på om jag ska gå ut en sväng, men det ser ut som att regnet hänger i luften. Jag hade tänkt att gå till en mack här i stan och prata med dess ägare, men jag väntar nog tror jag. Det har regnat i natt och jag fick ta på barnen jackor i morse. Det märks att hösten är på väg. Sommaren har verkligen gått fort.

Pontus är blöjfri på dagarna och har varit sedan sommaren började. I natt var det andra natten på rad som han har varit torr på natten. Han vill inte gärna ha blöja på sig på natten men jag känner mig inte riktigt säker på om han klarar det än. Jag sa till honom i går att han slipper blöjan när han har varit torr några nätter på rad och nu har det gått två nätter. Ska bli intressant och se hur blöjan är i morgon 🙂

Läste att DN gör som expressen. De stänger kommentarsfältet till artiklarna som de publicerar. Men det blir inte för evigt för de räknar med att det öppnas igen i oktober men då kräver de inloggning. Jag tycker att det är rätt så bra med att man måste vara inloggad. I många forum kan man ändå vara anonym när man kommenterar om det finns dom som vill vara anonyma, men de som sitter bakom hela systemet kan se vem det är som kommenterar om de måste ta fram uppgifter. Kanske slipper dom en massa påhopp och dumma kommentarer nu då.

Om folk nu måste kommentera något dumt varför kan dom inte stå för det dom skriver och göra det öppet? Det är många anonyma som står bakom de kommentarer som startar näthatet. Jag har varit med om näthat själv och det är fruktansvärt. Det har inte varit på grund av kommentarer så det finns hur mycket som helst som kan utlösa det.

Nu ska jag fixa lite kaffe och bara ta det lugnt. Ha det gott.

Intressant? Tycker du om det du har läst? Tryck på gilla knappen 😀 eller pusha vidare

Hampus: Mamma, du är lite gammal
Jag: Tack så mycket Hampus.
Hampus: Men bara lite (så visar han hur lite mellan tumme och pekfinger)
Jag: Tack Hampus. Det var snällt av dig.
Pontus: Hur gammal är du?
Jag: Jag är 39 år.
Hampus: Lite gammal. Nästan som iris. (Iris är småpojkarnas farmor. Hon ska bli 76 år i år om jag inte minns fel)

Vilka härliga barn man har!

Idag har jag varit på samtal och det var faktiskt skönt. Innan jag gick dit så visste jag inte vad jag skulle prata om. Hade inget att prata om tyckte jag, men det visade sig att jag hade en del.

Det har tydligen regnat och åskat här men jag har varken sett eller hört något och framför allt inte känt något. Tur är väl det. Finns inget värre än att gå ut och bli våt samtidigt som åskan finns ovanför en.

Sitter och väntar in Fredrik. Han har inte kommit hem än. Vi andra har ätit så han får värma sin mat. Chili Con Carne blev det idag och det var rätt så gott om jag får säga det själv. Kvällen blir lugn och förhoppningsvis så blir det en tidig kväll med. Ha det gott och sköt om er.

Intressant? Tycker du om det du har läst? Tryck på gilla knappen 😀 eller pusha vidare