web analytics
Gå till innehåll

Det har varit en lugn och skön dag. Vi åkte in till Visby och hamnade på en loppis. Den skulle vara 400 kvm men jag tror inte att den var så stor för den kändes mycket liten. Jag hittade 6 stycken snappsglas som jag tog direkt för att köpa till pappa men kom på sedan att han inte finns längre bland oss. Pappa samlade på sådana glas. Jag stod länge och tittade på dom och satte tillbaka dom.

Jag sa till Fredrik senare att jag hittade 6 st snapsglas och han tyckte de var fina. Det var små snappsglas med hundhuvud på. Jag köpte dom ändå och sätter in dom i mitt eget skåp. När jag är ute på semester så brukade jag alltid att köpa något hem till honom. Efter loppisen så gick vi lite rundor i Söderport. Det fanns en hel del att titta på där. Små gator med fina hus. Jag hittade en kortlek där det står Gotland på. Jag samlar ju på kortlekar så det var lite roligt att jag fann den där. Visserligen så tror jag att Gotland har kortlekar överallt med deras namn på 😉

Vi stannade till vid en lekplats så barnen fick leka lite. Vi köpte lite läsk och glass till barnen och sedan åkte vi vidare för att handla. Vi grillade när vi kom hem och sedan tog vi en promenad här runtomkring. Efter den turen så spelade vi Kub allihop.

Nu är det kväll och jag ska lägga mig. Jag är trött i mitt huvud och det kommer en dag till i morgon. Lägger in några bilder från dagen. God natt och sov gott.

Intressant? Tycker du om det du har läst? Tryck på gilla knappen 😀 eller pusha vidare

1

Jag har sovit som en stock men vaknade i morse av Pontus och Benjamin. Jag småfrös då faktiskt men det var inte så konstigt. Hampus hade snott hela täcket 🙂

Det finns två resårsängar här och en tältsäng. Sen finns det en bäddsoffa för två vuxna personer. Sen hade de två stora madrasser som man kunde använda. En madrass åkte upp i tältsängen och en madrass rakt ner på golvet. André och Robin har en egen säng och flickorna delar. De ville det själv. Benjamin tog madrassen på golvet och Hampus och Pontus valde som vanligt att ligga i min säng. Det låg alltså tre personer i den ena halvan av bäddsoffan men jag är van. De ligger gärna så hemma med.

Pontus var så tuff i går för han skulle sova hos Robin sa han, men när det kom till kritan så kom han med sin kudde till mig och skulle ligga på min arm som han brukar göra. Hampus lade sig i benändan som han brukar. Han vill att man klappar hans fot hahaha...det har varit så sedan han var liten. Jag höll honom alltid om foten och det har följt med honom genom åren. Pontus vill pilla mage på mig. Han ska hålla handen på magen och då är han nöjd. Barn kan vara väldigt roliga och ha konstiga idéer.

Idag blir det Visby. Vädret är lite si och så men det regnar inte iaf. Det kan till och med vara rätt så skönt med sådant väder om man ska titta runt lite. Inte för varmt och inte för kallt, men det blir nog långbyxor i stället för shorts iaf. Här under till är det några bilder på hur det ser ut här inne. Tog dom som hastigast när vi hade fått in våra saker.

Det kommer fler bilder på hur det ser ut inomhus senare. Tog bilder utanför i går. Här kommer dom. De tre översta korten är taget på stugan.

I denna längan har de några utrymmen för förvaring. Den svarta dörren till höger om längan är utedasset. Inget vi använder då det finns toalett i stugan 🙂

Utsikt runt om stugan. Lugnt och skönt. Det finns järnvägsspår men den är inte ansluten så det går inga tåg här. Inte än iaf 😉

Så ser det ut och jag och resten av familjen trivs här. Ett mycket lugnt och skönt ställe. Perfekt ställe att ladda sina batterier på.

Intressant? Tycker du om det du har läst? Tryck på gilla knappen 😀 eller pusha vidare

Sitter i en stuga på Gotland och tar det allmänt lugnt. Vi tog båten från Oskarshamn vid 3-draget i eftermiddags och båtturen tog 3 timmar. Sen åkte vi upp till stugan som vi hyr. Här är så lugnt och skönt. Vi har inga grannar och lugnet har verkligen infunnit sig.

Vi har lite planerat för tiden här men vissa dagar tar vi som de kommer. Jag tycker bara det är skönt att komma bort lite. Det behövs efter allt som har hänt. Man kan inte fly från sorgen och det är inte det jag gör. Jag laddar bara batterierna och det behövs kan jag säga.

Vi bor i en stuga där det finns 3 rum och ett kök samt en mycket liten hall och en liten toalett. Köket är normalstort. Vi får plats men några stolar till hade inte skadat men det går. Jag hoppas bara att vädret blir bättre än vad det har varit då det har regnat innan. Här är mycket mysigt iaf och bilder på det kommer upp i morgon.

Båten Visby

Här ser man en liten del av Öland och en segelbåt till vänster. Bilden under så ser man  Blå Jungfrun.

Beatrice och Stéphanie är törstiga. Stéphanie ser ut som en liten hamster 😉 Jag vet inte vad det är som hon har i kinden, men något är det. 

Beatrice håller koll på Fredrik när han tittar i katalogen om Gotland.

De stora killarna André och Robin

Pontus och Benjamin leker på båten.

Gänget samlade på däck

Hoppas ni har haft en lika fin dag som vi. Kram och natti natti.

Intressant? Tycker du om det du har läst? Tryck på gilla knappen 😀 eller pusha vidare

Jag kan inte förstå varför vissa folk inte kan ta mig som en egen individ. Jag är EN person och inte två. Det har alltid varit som så att vad än mamma har sagt eller eventuellt gjort, ja även inte sagt och gjort så får jag oxå skulden för det. Har jag sagt något eller gjort något, eller inte sagt och gjort något så får mamma skulden för det med. Varför?

Jag förstår inte det ärligt talat. Det har i alla åren varit så. Jag har haft en moster en gång i tiden som kunde bli oväns med mamma då blev hon det med mig med utan att jag visste varför. Sa mamma något så var jag med i det. Skulle jag råka skriva något i min blogg så helt plötsligt så är mamma med i det med.

Det roliga i det hela är att ibland har man varken sagt eller gjort något utan andra har fått en uppfattning och då helt plötsligt så är det så. Sen får man veta att man skulle ha sagt en massa, eller skrivit en massa som inte stämmer.

Det jag skriver i min blogg är helt och hållet mitt. Jag skriver inte för någon annans räkning utan enbart för mig själv. Mina tankar och funderingar. Framför allt MINA åsikter! Jag behöver inte ha någon annan vid min sida för att skriva det jag tycker utan det klarar jag så bra själv faktiskt. Har alltid gjort och kommer alltid att göra.

Mamma var ju gift med min pappa tidigare och de tog ut skilsmässa efter 37 år, men det finaste av det var att de fortsatte att bli vänner. Pappa var inte bara vän med mamma utan även hennes nya sambo Lasse. När mamma och Lasse kom hit på besök och vi hälsade på pappa så frågade han alltid efter Lasse. När vi hämtade pappa och vi satt här hemma hos oss så pratade alla tre med varandra. Om de kunde acceptera situationen som var varför är det så svårt för vissa andra då att göra det?

Det finns ingen som vill att andra väljer ens livskamrat. Barnen vill välja sina partners själv och då ska väl föräldrarna med få göra det? Oavsett om de har varit gifta i flera år med varandra? Vill barnen att föräldrarna ska acceptera deras val av livspartner så får faktiskt de respektera föräldrarnas!

Alla är vi människor och alla förtjänar vi att leva lyckligt. Ska en människa gå i ett olyckligt äktenskap bara för att några vill att de ska vara tillsammans?

Nu säger jag inte att mammas och pappas äktenskap var olyckligt. Jag kan iofs inte säga vad var och en kände man jag vet vad pappa kände iaf. Han och jag pratade ofta om livet. Hur det var och hur det blev. Negativa och positiva saker. Pappa var lycklig fast han var skild. Han tillrättavisade sig här på Öland och lämnade sitt gamla liv bakom sig. Han började om på nytt och jag måste säga att jag var / är väldigt stolt över honom för att han vågade ta det stora steget i den åldern. Han var 74 år gammal när han lämnade det gamla för att börja om på nytt. Strongt gjort tycker jag.

Nej! Ingen har bett mig att skriva om detta utan det var mitt eget val. Jag satt här och tänkte på min älskade pappa och fann minnen som jag vårdar ömt. Det ena gav det andra och så blev det detta blogginlägg helt plötsligt.

Jag vet att jag tjatar om min pappa men saknaden är mycket stor. Jag kan inte förstå att han inte längre finns bland oss. Ja kroppsligt då för inom mig kommer han alltid att finnas. I varje barn jag har så finns det en liten del av pappa och jag kan se gester hos barnen som pappa alltid gjorde. De träffade honom så ofta så det är ju inte konstigt att de har de gesterna egentligen.

På begravningen hade jag inte med mig en ros som man brukar ha utan jag hade en ros från varje barn som inte var med samt tre röda rosor från mig. Tre röda rosor betyder jag älskar dig och det är inte bara en symbol för älskande par utan Jag älskar dig kan man säga till alla som man älskar. Två av rosorna tog jag från vår rosenbuske som vi har vid vårt hus. Pappa älskade blommor och han sa ofta när han var hemma hos oss att han tyckte dom blommorna var så fina. På begravningsdagen så fanns det två rosor kvar som var fina så de tog jag samt en köpt ros från butiken.

Ljusets låga det brinner
för livet och dess gång
Ute blåser vinden
till fågelns vackra sång

Älskade pappa
du finns i mitt hjärta
Där du lever nu
finns det ingen smärta


Lyckan är evig
så även livet
vänskapen finns
och kärleken är givet

Du är älskad och saknad!

Intressant? Tycker du om det du har läst? Tryck på gilla knappen 😀 eller pusha vidare

Vissa dagar är bättre och vissa dagar är sämre. Denna dagen är en mitt emellan. Det småregnar ute. Jag tycker om att vara ute i sådant för då blandas mina tårar med regndropparna. Det känns tomt och jag kan känna av min ångest ibland. Det är något som saknas och jag kan aldrig få igen det. Kanske är det därför?!

Jag har ägnat mig åt tvätt idag och flera maskiner har redan blivit tvättade och några till hinner jag med. Sen blir det en veckas paus med den biten. Ska bli rätt så skönt kan jag säga. Ibland är det toppen att tvätta som bara den för att sedan bara kunna strunta i det.

Jag har inte skrivit så mycket den senaste tiden. Jag skriver recensioner men jag har inte varit upplagd för det riktigt. Började skriva igen för någon dag sedan men det tar sin lilla tid att skriva. Innan flöt orden av sig själv. Jag ska iaf försöka ta mig i kragen och fortsätta med det för en gravsten ska köpas in och den kostar pengar.

Jag är fruktansvärt trött och det är i både kropp och själ. Jag känner mig näst intill deprimerad. Har svårt att se det roliga i något som händer och jag känner mig så likgiltig inför vissa saker. Jag orkar inte ta tag i det. Däremot så vet jag att jag känner mig ledsen. Så fruktansvärt ledsen så jag skulle kunna skrika ut. Men vad hjälper det? Situationen är som den är iaf.

Jag ska försöka ta mig i kragen och dammsuga över hemmet. Det behövs efter att barnen har varit ute.

Intressant? Tycker du om det du har läst? Tryck på gilla knappen 😀 eller pusha vidare

Det finns många bra funktioner som man kan använda sig av på sin blogg. Speciellt den där man kan se vad andra söker och som sedan hamnar på min blogg. Nedanstående har jag några av gårdagens sökningar. Några av sökningarna har jag skrivit inlägg om i min blogg vid tillfälle och några söker direkt på mig och andra söker något annat som jag inte kan förstå hur de kunde hamna i min blogg för. Ta en titt på rad 4.

Likdelar köpa? Hur kan man hamna i min blogg när någon söker likdelar köpa? Nyfiken som jag är så sökte jag själv på samma sak på google och såg på rad två där ett inlägg som jag har skrivit. Ni kan läsa det här om ni vill. Rubriken på mitt blogginlägg var: Likdelar på huvudet och inlägget handlade om en mössa.

Roligt med lite statistik ibland och framför allt vad som får besökarna att komma hit 🙂

Intressant? Tycker du om det du har läst? Tryck på gilla knappen 😀 eller pusha vidare

Ojojoj, nu är jag trött. Ska gå och lägga mig för det kommer en morgondag med. Nästan alla barnen sover, det är bara André kvar men han ska oxå gå och lägga sig nu. Fredrik har inte kommit hem än från jobbet så jag är själv här. Jag har tvättat 5 maskiner tvätt idag. Det är inte klokt med tvätt det blir men jag har renbäddat med och det tar sin plats det med.

Sitter här och tänker på pappa. Han skulle ju kremeras vilket innebär att han bränds. Jag frågade killen på begravningsbyrån hur mycket det blir pappa som kommer läggas i urnan för det är ändå rätt mycket kista men han sa att det blir mycket pappa för kistan är av trä och den eldas helt upp. Det blir mer stoft av det så att säga.

Det känns konstigt att det inte finns en kropp heller. Inga bevis på att pappa har funnits om man ska bortse från journaler och barn. Det finns en positiv sak iaf och det är att hans sjukdomar dog med elden. De finns inte mer och det är skönt. Cancern fick ingen fortsatt liv. Inte i honom.

Jävla cancer rent ut sagt. Det är en hemsk sjukdom. En mycket plågsam sjukdom och jag är ändå glad för pappas skull att han slapp lida i den. Han slapp de hemska plågorna som cancern medför. Jag tackar guds lyckliga stjärna för att han blev besparad det. Det är så mycket annat han har fått lida genom åren och det inte bara av människor som inte kände honom utan även av människor som skulle stå honom nära.

Nu åker vi snart på semester och egentligen så skulle vi inte åka allihop av olika orsaker men nu blir det så iaf. Mitt samvete säger att jag måste för att kunna njuta av ledigheten. Det har varit mycket för oss alla och jag vill inte avsluta sommaren med att vara splittrad och på olika håll.

Nu ska jag natta mig så jag säger natti natti. Suss gott.

Intressant? Tycker du om det du har läst? Tryck på gilla knappen 😀 eller pusha vidare

Idag har jag småpojkarna hemma. Men i morgon blir det nog dagis för dom, beror lite på vad det är för väder med. Vi var ute och gick nu och då kom de små små regndropparna men det var skönt att gå i det. Man blev inte blöt. Vi var och handlade och sedan gick vi till Fredriks jobb med lite dricka. Nu är vi hemma igen och jag tar hand om tvätten. Sitter nu mellan två maskiner kan man säga så det blir kaffe först innan denna omgång är färdig.

Det blev en lång kväll i går så man är lite trött idag. Vi såg först på Lotta på Liseberg och sedan såg vi världens tråkigaste film. Kommer tyvärr inte i håg vad den heter men det gör inget för den är inte värd att se på. Vi valde mellan denna film och en Morden i Midsomer. Jag ångrar att vi inte valde en Morden i Midsomer i stället.

Nu ska jag dricka mitt kaffe och sedan är det tvätt som väntar.

Intressant? Tycker du om det du har läst? Tryck på gilla knappen 😀 eller pusha vidare

Pratar du bakom MIN rygg, betyder det att jag är längre bort än du..
Kommenterar du MITT liv, betyder det att mitt liv är mer spännande än ditt..
Har du tid att leta efter MINA misstag, betyder det att du är avundsjuk...
Fortsätt med det... så lever JAG livet under tiden! 🙂

Dessa meningar hittade jag på en status bland mina vänner på facebook. Jag kunde inte låta bli att låna dom för visst är de sanna?! 😉

Intressant? Tycker du om det du har läst? Tryck på gilla knappen 😀 eller pusha vidare

1

Vad är fakta och vad är påstående? Vad är lögner och vad är sanning?

Alla bär vi på fakta, påståenden, lögner och sanningar och det som är en lögn för en är en sanning för en annan. Det är likadant med påstående och fakta.Vi uppfattar saker och ting olika och tur är väl det men man måste vara öppen för andras uppfattningar med och inte säga att den personens uppfattning är fel. För fel är den ju inte utan situationen har bara uppfattats på ett annat sätt.

Jag skriver mina tankar och funderingar i min blogg. Min uppfattning om saker och ting samt mina åsikter. Jag vet att jag har starka åsikter om vissa saker men jag är rakryggad nog att stå för dom. Om personer inte har hört av sig till en viss person under flera månader så är det inget påstående när man vet att det är så utan det är ren fakta. Det finns bevis för vem som har hört av sig och inte hört av sig. Om personen inte har hälsat på under flera år så är det inte heller ett påstående utan ren fakta för det finns också bevis på vem som varit var. När jag säger meningar. De som inte har varit på plats eller hört av sig kan enligt mig inte ha brytt sig.

Jag vill inte svarta ner någon men när jag får skit för att jag höll i begravningen och gjorde den på bästa sätt för min pappas skull och enligt pappas önskemål då har det gått långt. Vuxna människor som gjorde sina egna val som de sedan inte kan stå för. Det ska läggas på mig. Var vuxen i stället och ta ansvar för handlingar och val i stället. Ni hade möjlighet att komma med era åsikter och önskemål men ni valde att tiga. I stället för att komma till ön och ordna upp saker och ting så satt vissa hemma medan andra fortsatte att semestra.

Några ringde och terroriserade begravningsbyrån, präst samt vårdboende i stället för att åka hit och ta tag i saker och ting som skulle tas hand om.  Pappa skulle ha kista och urna och en begravningsakt skulle planeras. Pappas rum skulle tömmas och det skulle städas. Vart befann sig dessa människor som påstår idag att jag har gjort något som jag inte skulle ha gjort? Vad skulle jag inte ha gjort för det första? Om inte jag tog hand om det vem skulle då göra det? Den som var på semester eller den som satt hemma och ringde runt och beklagade sig och som skulle göra allt för att få ner pappa till en kyrkogård där han inte ville ligga?

Jag skriver inget skit om någon utan det är fortfarande mina tankar och funderingar. Mina åsikter och mina uppfattningar. Lika mycket som andra skriver sina om mig. Den enda skillnaden mellan oss är att jag vågar möta dessa personer men dessa personer gick i cirklar för att inte möta mig. Varför? Hur ska man tolka det?

Ja jag bryr mig inte egentligen men visst är det konstigt att de som är "oskyldiga" som de påstår sig vara inte vågar möta den som varit närvarande i hela livet. Oavsett mil avstånd så var jag närvarande. Det finns inga ursäkter för det för vill man så kan man. Kunde vi så kan andra.

Något som jag har svårt för att förstå är människor som inte kan ta ansvar för sina handlingar. De gör sina val och lägger sedan skulden på andra eller annat. Dessa personer har tid att läsa min blogg men de hade inte tid att slå en signal till den person de påstår sig värna om. Kanske de värnade om personen och visar det på ett annat sätt, som att hålla sig ifrån personen i fråga. Jag vet inte, men i stället för att lägga ner tid på att läsa min blogg så skulle dom kunnat använda den tiden till att ringa till personen i fråga. ja när han var i livet. Nu är det försent och då måste man lägga sitt dåliga samvete på någon.

Jag vet mer än vad vissa tror. Jag vet vad som sägs bakom min rygg och jag vet vad som sprids. Därför skriver jag i mina blogg. Älskade ni pappa så prata om hans minne i stället för att diskutera mig och mina val, mina tankar och funderingar samt mina åsikter.

Jag hade många timmar som jag delade med pappa under hela min levnadstid. Vi har i alla år stått nära och vi har haft många många förtroliga samtal under årens lopp. Vissa saker han berättade kommer jag aldrig att yppa mig om för det är mellan han och mig, men vissa saker han berättade gör att jag har de åsikter jag har idag. En hel del som han berättade har jag själv sett med egna ögon och då blir det inte bara en känsla utan den blir en mer påtaglig känsla som ger en åsikter. Jag vet att det vissa andra säger inte är hela verkligheten.

Man bearbetar saker och ting olika. Jag bearbetar min sorg med att prata med familjen, nära och kära och sedan skriver jag min blogg. Jag skriver ner mina känslor. Sätter ord på det jag känner. Det är mitt sätt att bearbeta. Det är inget skitsnack utan för mig är det ren fakta.

Jag tänder ett ljus för pappa varje kväll och vi pratar om minnen som jag och barnen samt Fredrik hade tillsammans med pappa. Vi pratar om sådant vi har gjort tillsammans och det är en hel del saker. Vi har roliga minnen och några av dom är lite tunga. Det är dom minnena som pappa delade med sig om sin barndom och om de frånvarande barnen under de senaste 20 åren.

Medan vi tänker gott om pappa under den tända ljusets låga så sitter andra runt köksbordet och pratar skit om mig. Inte bara runt köksbordet utan även på internet. De skriver ut sina påståenden, åsikter och deras fakta. Inget fel i det för jag gör ju likadant. Jag är öppen för andras smärta men jag lägger inte mina egna val på andra i alla fall. Jag tar ansvar för dom och jag kan påstå att jag inte har dåligt samvete för vad jag har gjort med pappa eller för pappa. Jag gjorde vad jag kunde under hans levnadstid och till 99% som personalen på vårdboendet sa så fanns det alltid någon från vår familj hos honom. Det var inte många dagar under årens gång här på Öland som pappa inte hade besök.

Jag påstår inte att jag är bättre än andra för det är jag inte, utan jag säger bara att jag har varit där för pappa och jag ringde honom när vi inte var hemma. Fast vi åkte på semester någon helg så ringde jag pappa för att fråga hur det var. Han visste att han kunde ringa mig vilken tid på dygnet. Vi åkte till Stockholm jag och Fredrik och tog båten till Åland under en helg. Jag ringde pappa ändå och frågade hur det var både på dit resan och hem resan. Några minuter bara och det är det som jag inte kan förstå när det gäller dom som inte hörde av sig under lång tid eller inte alls och nu säger att jag pratar skit. Det är ju inte skit utan fakta. En del ringde ju inte och de var inte där. Stå för det och säg inte att jag skriver en massa skit.

Jag kommer aldrig att förstå varför en del valde att inte höra av sig till sin pappa. Hur de prioriterade annat i livet som till exempel att åka på semester på andra orter eller länder i stället för att ta en tur till Öland och hälsa på sin pappa. De behövde inte göra det men då ska de inte gnälla nu i efterhand för att de inte fick tid med pappa, för de hade all tid i världen. Under så många år så borde de få tid någon gång tycker jag.

Jag säger inte heller att man måste ringa och man måste hälsa på men när personer efter pappas död sitter och tycker synd om sig själva för att de inte fick tid med pappa då börjar man undra hur folk fungerar och framför allt hur de tänker. Det är ingen som säger att de inte fick tid med pappa. Det var val de gjorde. De valde att inte tillbringa sin tid med pappa under hans levnadstid.

Man gör sina val och jag har gjort mina och jag är glad att jag orkade för annars hade jag suttit med det dåliga samvetet nu och jag kan tänka mig att det samvetet är väldigt tungt att bära. Jag tycker inte illa om dom som valde att göra annorlunda utan jag tycker faktiskt bara synd om dom egentligen. För de har verkligen missat något som de aldrig kan få tillbaka. De fick inte uppleva det som jag och mina barn fick uppleva tillsammans med pappa och det tycker jag synd om dom för. Inget annat. Jag är inte arg eller bitter. Bara oförstående och så tycker jag synd om dom.

Intressant? Tycker du om det du har läst? Tryck på gilla knappen 😀 eller pusha vidare