Ligger under täcket och lyssnar på tystnaden. Så skönt! Klockan är inte så mycket. Jag vaknade tidigt och kunde inte somna om. Igår kom vinterns första snöflingor till Öland. Det är vackert med ett vitt landskap men jag föredrar sol som värmer min frusna själ. Jag tycker inte om vintern. Men julen är under vintertiden och det ser jag fram emot.
Jag har slagit in några julklappar som jag har köpt in. Julfilmerna har redan streamats här hemma. Snart är det dags att se The Sound Of music igen. Den bästa film som någonsin har gjorts. Bland dom bästa i alla fall.
I måndags så var jag på terapin. Går varannan måndag. Jag ska försöka ändra om mina vaner på hemmaplan. Ska försöka få in sådant som ger mig positiv energi och dra ner på det dom jag tycker är ett måste när det egentligen inte är ett måste. Det är svårt. Men det ska gå. Jag försöker i alla fall. Jag har börjat att virka. Vill få in läsning med men hittar ingen bra bok. Ändå så har jag hur många som helst att välja mellan. Jag läste mycket förr. Idag har jag inte koncentrationen till det, men det kommer nog. Skam den som ger sig.
Nu ska jag upp och laga lite kaffe. Det är så gott med dagens första kopp och få njuta av den i tystnaden. Jag önskar er alla en fin dag.
Jag var nära att bli hundmat i måndags kväll. Tänkte ta en promenad till affären. Från Stéphanies lägenhet till ICA tar det ca 10 minuter att gå. Det var mörkt men tänkte att det är upplyst där jag ska gå. Är annars mörkrädd. Man vet ju aldrig vad som kan hända. Samma som på dagtid men risken är större när mörkret faller.
Jag går där på gångbanan. Framför mig ser jag en man med en stor hund komma gåendes mot mig. Han går på sin vänstra kant och jag flyttar mig till min vänstra kant. Gångbanan är inte bred men tillräckligt för att vi tre skulle få plats. Sekunderna innan vi kommer jämte varandra så gör hunden ett utfall mot mig. Han drar in hunden samtidigt som han går men när dom kommer bakom mig så i ren reflex vänder jag mig bakåt och ser hunden dra sig i emot mig och morrar högt. Svårt och förklara egentligen. Hunden ryckte sig och ville verkligen klippa mig i nacken. Det var mer än morrning. Inget skall utan ett mycket aggressivt högt morrande oljud. Kan inte förklara det på annat sätt.
Tack och lov så hade jag reflexer och hoppade undan. Mannen (en kille i ca 25-års åldern) försöker dra in hunden mot sig. Ser då att han har ett flexikoppel. Han har jobb med att hålla hunden tillbaka. Hade kanske gått bättre om han inte pratade i telefon samtidigt.
Ja jag blev chockad. Hundrasen var american bulldog. Rätt så stor och välbyggd. Tack och lov så blev jag inte hundmat men det var inte långt ifrån. Hädanefter kommer man nog vara vaksam. Speciellt när man möter stora hundar och har de dessutom flexikoppel så drar jag nog öronen åt mig. Jag har själv hundar. Dock inte så stora men när jag möter andra människor håller jag ändå in dom.
Ja det finns dom som inte ska ha hund!
Idag är det onsdag. Känner mig låg idag. Kanske beror det på det som hände måndags eller så hinner vardagen komma ikapp helt enkelt. Det är grått och trist ute. Det regnar mellan varven och det är kallt. Jag hinner inte få allt gjort som jag vill ha gjort. Jag gör det jag kan men det är inte tillräckling. Inte hjälper det att få hopplöshetskänslor. Med dom kommer tankar som att man inte är värd något. Sedan tycker man att dom tankar och känslor som detta ger bekräftas. Då sänks humöret ytterligare. Är trött på att inte orka mer än vad jag gör. Det finns dom som tycker jag är lat. Sedan börjar jag tycka det själv med...och sedan känns det som fakta. Det jag gör på en dag kan göra att jag ligger pall Sedan i en vecka. Är det värt det? Min terapeut säger åt mig att ta lite i taget. Det är svårt när jag känner att det ligger osagda krav på mina axlar.
Jag är så trött idag. Inte bara kroppsligt utan även psykiskt. Har plockat lite i köket och sedan tvättat två maskiner tvätt. Nu är jag helt slut och då är det flera timmar innan det är dags att gå och lägga sig. Det blir en lång kväll.
Jag hoppas ni har en fin dag i alla fall. Önskar er en trevlig kväll. Kram kram.
Gula och bruna löv ligger på marken vart man än går. Vattenpölar finns överallt. Hösten har kommit. Det kan vara fint men med hösten kommer oftast kylan. Min kropp tycker inte om det. Mina leder lever sitt eget liv och vill oftast inte som jag vill. Jag kan inte göra det jag behöver göra. Kan i och för sig vara positivt då jag inte ska göra så mycket på en och samma gång.
Har fått i uppgift från terapin att göra ett "önske"schema. (Förra gången igen skulle jag skriva ner det jag gjorde om dagarna.) Jag skulle sätta in pauser. Det schemat ser definitivt inte ut som det första. Enligt mig är det inte så mycket att göra men det tycker min terapeut. Allt behöver inte gå I 180 säger hon. Jag har så svårt att ta det lugnt när jag gör något. Jag kan liksom inte sluta med det jag gör. Det gör mig till sist utmattad så klart. Jag förstår vad hon menar och jag ska försöka ta det lugnt. Det blir inte mycket gjort om dagarna. Lite disk, lite städ, matlagning och tvätt. Det viktigaste som behövs göras.
Veckan som gått blev inte som jag tänkt. Jag har tagit hand om min ena dotter som legat sjuk. Och som fortfarande är sjuk. Hon kom hem från Thailand och blev sjuk. Trodde först det var förkylning. Sedan influensa. Sedan att det var ett virus eller någon sorts bakterie som hon fått. Vi satt i 3 timmar på vårdcentralen häromdagen. Herregud. Vilken personal!!! Ingen eloge till dom. Vi kom in på ett rum. Satt där 1,5 timme. Sedan ringde vi på klockan. In kommer en sköterska som var otrevlig i sin ton. Min dotter sa att hon har ont i sin kropp. Hon kunde inte sitta stilla. Sedan informerade hon att hon har ont när hon andas. Sköterskan skulle informera läkaren som lös med sin frånvaro.
Vi satt där i en timma till. Ingen visade sig under den tiden. Min dotter ringde på klockan igen. Då kom en annan sköterska in. Även han hade en otrevlig ton. Var det för att dom blev avbrutna? Han gick och en stund senare så kom doktorn. Där framkom det att han hade inte fått information om att dottern hade ont när hon andades.
Min dotter undersöktes och prover blev tagna. Sedan fick hon en remiss in till Kalmar länssjukhus. Vi kom in och blev nästan direkt mottagna. Sedan fick vi ett rum. Vi satt där i och för sig i 8 tummar men där fanns det i alla fall personal som brydde sig. Flera gånger kom sköterskorna in för att fråga hur det var med min dotter. En ung läkare kom sedan in. Hon undersökte och sa att några blodprover inte var som dom skulle. Hon fick tabletter och dropp. Efter 8 timmar åkte vi hem. Hon är fortfarande inte helt bra men hon är bättre. Jag har haft henne hemma hos mig. Hon har haft ont i sin kropp, haft feber och kräkt. Det som jag tyckte var konstigt var att de inte skickade iväg blodprover på odling då hon varit utomlands. Nu hoppas jag att hon snart blir bättre.
Häromdagen fyllde mitt ena barnbarn år. Lille Liam blev 3 år. Han är hos sin mamma denna veckan så vi får fira honom nästa vecka när Benjamin har honom. Barnbarnen börjar bli stora.
Jag hoppas att ni alla har haft en fin dag så här långt. Önskar er en fin fortsättning på helgen. Kram kram.
Klockan närmar sig 06 och jag har varit vaken sedan 02. Det blir en lång dag idag. I förrgår så tog jag, Stéphanie, Benjamin och hans lille son Liam en liten shoppingtur i Kalmar. Jag köpte nya vinterskor till Liam. Det börjar bli kallt nu. För någon vecka sedan så tog jag en shoppingtur med Nellie, Wilja och Sebastian. Nu har dom allla blivit lite bortskämda. Precis som det ska vara. Vi träffade Nellie, Sebastian och deras mamma Tove på en fika på eftermiddagen. Det var en trevlig avslutning på shoppingrundan i Kalmar.
Igår var jag lat. Kände mig inte alls på topp. Mina leder sa ifrån. Dom skrek rättare sagt att jag skulle ta det lugnt. Vilket jag faktiskt gjorde. Det var under dagen. På kvällen städade jag av köket lite. Ibland är svårt att strunta i detvoch ta det dagen efter. Idag blir det dock att ta det lugnt. Har Nellie och Sebastian hos mig så vi ska mysa på idag tänkte Jag.
Tänk att det redan är november månad. Det är kallt ute så det är vinterjacka som gäller. Vantarna är framtagna och jag ska se över mina vinterskor. Ska köpa in skor till pojkarna med. Jag ska skriva en inköpslista på vad vi behöver att köpa hem. Planering gör julklappsinköp ska också höras. Ska höra med mina barnbarn vad dom önskar sig.
Jag har en dröm. Den är att vi åker utomlands över julen och firar på en sandstrand någonstans. All inklusive. Slipper tänka på mat och dryck. Allt blir serverat. Helt underbart. Kanske kan det bli av ett år. Det hade blivit mindre stressigt tror jag. Ja vi får väl se hur det blir med det.
Nu ska jag ta dagens första kopp kaffe. Jag önskar er en fin dag. Kram kram.
Vilken dag det har varit. Stéphanie kom hem från Thailand igår och åkte med Fredrik hem efter han slutat sitt arbete. Hon sov över till idag. Jättemysigt! I morse åkte vi med Fredrik in till Kalmar. Vi vilade en stund först då vi hade varit vakna från 04 ca. Sedan tog vi en shoppingtur i Kalmar. Det blev nytta med nöje. Mat inhandlades. Några varma fleecekläder till mig. Vi åt lunch mitt i allt och avslutade med fika. När vi var klara så var hon redan 16:00. I sex timmar hade vi varit ute. Inte konstigt att rygg och höfter säger ifrån nu. Men det har varit trevligt.
Stéphanie körde med oss hem. Hampus skulle uppträda på musikskolan och vi skulle tända ljus och sätta blommor på Iris grav. Idag skulle hon fyllt år
Tiden har sprungit iväg idag. Vi har varit på språng mestadels. Men det har samtidigt varit roligt. Men nu är det slut för idag. Jag ska varva ner och sedan sova. Förhoppningsvis I alla fall. Jag önskar er alla en fin kväll. Kram kram.
Jag är en stolt mamma ❤️ Här sjunger Hampus. Passar bra denna dag då hans farmor fyller år. Hon skulle vara sååå stolt ❤️
Två månader till årets bästa, mysigaste, härligaste och roligaste högtid. Nämligen julafton!
Jag älskar julen. Den innehåller bland annat kvalitetstid, kärlek och vänskap. Vi brukar vara många som samlas men i år blir det annorlunda. Min son och hans familj ska fira på annat håll detta året. Det innebär att jag tidigast kan fira med mina barnbarn om två år. Men!!! Det är bara om det sker på själva julafton. I år kan jag fira med dom en annan dag i december. Det ska bli roligt!
Så var det ofta när pappa och min svärmor levde. Vi firade julafton många gånger. När pappa bodde här i Borgholm så firade vi tillsammans. Därefter med min svärmor och sedan en tur i Skåne. Vi delade ut julklappar, drack kaffe och njöt av stunden.
I år blir det jag, Fredrik, Hampus och Pontus. Benjamin har nog Liam i år då hans mamma hade han förra året. Jag tror dom kommer hem. Kanske Stéphanie med om hon inte jobbar. Det blir lagom. Inte vad jag är van vid men jag försöker se allt positivt. Nu har vi möjlighet att spendera mer tid med dom som kommer.
Jag ska börja skriva min inköpslista. Annars blir det lätt att glömma något. Barnen kommer väl snart med sina önskningar med.
Jag hoppas ni har haft en fin dag. Önskar er en fin kväll ❤️
I helgen var vi nere i Skåne. Min lillebror som blev 40 år i somras hade sin fest tillsammans med sin sambo som snart blir 35 år. Tänk att min "lille påg" har blivit 40 år! Vart har dessa åren tagit vägen? Det var inte så längesedan som han var liten och sprang runt mina ben. Det var "Effet" för hela slanten. Han och vår lillasyster kunde inte säga Elisabeth så det blev Effet.
Att åren har gått märkte jag även på resten av gänget som var med. Vissa av dom har jag inte sett på 18 år. 18 år?! Jag förstår inte att tiden har gått så fort iväg. Känns som om det vore i går. Nu har man inte bara egna barn utan även flera barnbarn.
Det var roligt att träffa dom alla. Jag dansade med min lillebror och kände en stor saknad efter min pappa. Men det är så livet är.
Idag har jag varit på terapin. Det känns. Jag är så trött. Har samtidigt ont i mina leder i händer och armar. Men jag gör mitt bästa för att klara av det jag måste klara av. Ska snart hem och ta hand om mina hundar. Sedan blir det kväll för mig. Efter en terapisession så kommer det alltid en massa tankar. Ska reflektera över dom och försöka få in I huvudet om det vi pratade om idag.
Jag hoppas att ni alla har haft en fin helg. Önskar er alla en fin vecka. Kram kram.
Sitter här i min ensamhet ännu en kväll. Den tredje på raken denna veckan. Jag surfade runt och hamnade på en sida som delade en artikel som handlade om att vara ensam i tvåsamhet. Att läsa den gjorde mig inte direkt munter för det var mycket som jag själv kände igen. Den artikeln fick mig att tänka. Både på gott och ont.
Det kan vara skönt att vara ensam. Då vet man vad som väntar en. Jag bestämmer själv och tar egna beslut. Att vara två så delar man på allt. Ja...eller det är väl så det ska vara. Att vara ensam I tvåsamhet är fruktansvärt. Jag tror inte att man kan känna sig mer ensam än vad man gör då.
När tystnaden tar över i ett hem...Då är det kanske dags att ta beslut om framtiden?? När man i stort sett inte delar med sig av sig själv till den andra halvan... är det kanske svaret på en av frågorna man bär på?
Jag har så många frågor i mitt huvud just nu och inga svar har jag. Övertänker jag? Förmodligen! Det är inte mycket jag vet men jag vet att jag är trött på hur det är idag!
Kan det vara höstens mörker som får mig att tänka som jag gör? Jag blir så trött av mörkret. Ont av kylan. Att gå mot vintertiden är inget jag ser fram emot men den kommer vare sig jag vill eller ej. Idag har jag inte mått så bra. Haft ångest. Haft lågt socker som sedan blev högt. Min kropp tar stryk, inte bara av det utan även av onda leder och muskler.
Nej, nu ska jag sluta och gnälla. Det är kväll och jsg ska försöka och bara vara. Jag hoppas att ni har det bra I alla fall. Ni får sköta om er. Kram kram!
Jag tittar på klockan och den är inte ens 12. Jag har hunnit med att sortera undan tvätten i mitt sovrum. Storstädat i mitt sängbord och vid min dator. Det behövdes. Jag har bara slängt upp allt där när jag inte har kunnat ta det. Mina sommarkläder är undanlagda och mina lite varmare kläder är på sin plats i garderoben. Mina hundar har blivit omskötta och jag har städat min hall. Den måste jag ta flera gånger om dagen nu då vädret ute inte är den bästa. När jag ser vad klockan är så tänker jag att det kanske inte är konstigt att jag är trött och att mina leder inte mår bra.
Att jag aldrig kan lära mig att ta det lugnt! Jag har nog det efter min pappa. Han var likadan. Fick han för sig något så skulle det ske med en gång. Jag är i stort sett likadan . Jag har mycket efter min pappa egentligen. Jag har fått hans smärta i kroppen. Han ritade en del. Skrev ibland. Det gör jag med. När Mina leder tycker att det är okej. Mitt humör. Min humor. Mitt sätt att vara som människa i stort sett. Ja jag vet vart jag kommer ifrån i alla fall ☺️
Det här med gener är rätt så intressant egentligen. Vad man får från sina förfäder. Vi är 10 syskon som är uppdelade fyra kullar. Jag är född först i den sista kullen. Mina sex äldre syskon har jag i stort sätt inte någon kontakt med och jag känner dom knappt egentligen. Det är en bror i den tredje kullen som jag gratulerar vid födelsedagar och så. Det är samma bror som jag alltid har sett upp till. Några vill jag inte ha någon kontakt med och dom finns inte kvar i mitt liv. Varför? Ja det är egentligen inget jag tänker på. Ett val jag har gjort då jag inte anser mig ha något gemensamt med dom. Jag är så olik många av dom. Vi delar inte samma värderingar och våra åsikter skiljer sig så mycket så det går inte. Jag klarar inte av att vara falsk. Jag kan inte titta någon i ögonen och säga osanningar. Jag lyssnar inte på skitsnack och jag klarar inte av all drama som det så ofta blir. Det har jag nog också efter pappa. Han blandade knappt sig i mär det blev diskussioner. Visst kunde han diskutera men det var inget dom blev förstorat upp.
Det är ju ofta som så att barnen gör dom sina föräldrar. Man uppfostrar sitt barn som man själv blev uppfostrad. Men det finns även dom dom gör precis tvärt emot. Dom går sin egen väg. Uppfostrar sina barn på ett sätt som de anser är bäst. Så som dom själva skulle bli uppfostrade på. Vissa är stränga och vissa låter sina barn göra som de vill.
Min äldsta dotter brukar säga att jag kunde vara sträng. Satte jag en regel så var det så. Jag kunde dock ge med mig efter ett tag om dom skötte sig. Gav dom en belöning gör sitt goda uppförande. Hon hade faktiskt ofta utegångsförbud haha. Hon fick inte gå någonstans. Ibland fick hon vara med sin bästa vän. Samma vän som är som en dotter till mig. När hon växte upp så var hon väldigt ofta här hemma. Hon fick komma och gå som ett barn i mitt hus. Ibland blev straffet för min fotter att vara med mig hela dagen. Hon trivdes med det i och för sig så egentligen var det kanske inget straff för henne haha.
Ja ibland undrar jag hur jag själv var/är som mamma egentligen. Jag hoppad mina barn tycker att dom har haft en bra barndom. Jag blir ledsen annars. Mina barn är allt för mig. Jag skulle göra allt för dom! Jag hoppas att dom vet det!
Jag har inte haft det lätt i mitt liv egentligen Jag har levt i destruktiva förhållanden och det har inte bara påverkat mig utan även mina barn. Man trodde att man skyddade dom. Jag gjorde vad jag kunde i varge given situation och det räckte inte alltid till.
Idag går jag på behandling gör PTSD och har gjort det sedan 1 juni 2020. Det går framåt och jag tycker att jag kan se på saker och ting på ett annorlunda sett än vad jag gjorde förr men vissa saker är svåra att ta till sig. Jag jobbar idag med den lilla flickan som jag bär inom mig. Det är inte bara destruktiva förhållanden som jag har levt i utan det är olika sorts övergrepp sedan barnsben.
Det som gör mig mest ledsen i allt detta är att mitt forna liv har påverkat mina barn. Jag blev utsatt och på grund av det så påverkas mina barn av mitt liv. Det är inte rättvist. Jag hoppas innerligt att mina barn i alla fall förstår varför jag idag kan hamna i situationer dom kanske inte alltid är relevant med nuet. Att hamna i dåtid och se nuet är inte lätt. Förstår ni vad jag menar? Jag vet inte hur jag ska förklara det på ett bra sätt.
Ja vilket blogginlägg det blev. När jag satte mig här för att skriva hade jag ingen aning om vad innehållet skulle bli. Jag lät mina tankar flöda fritt. Jag hoppas att ni har en bra dag. Här har vi 11 grader utomhus och jag går med fleecekläder för att inte frysa. Vintern har inte ens börjat och jag tycker att det redan är kallt
Ha en fin dag. Kram kram!
Att ha många barn har en nackdel ibland. Det är att det är svårt att få alla samlade på en och samma gång. Var gång jag lyckad ha dom i mitt hem samtidigt så passar jag på att ta et syskonkärlek. Här är det runt midsommsrtid 2021. Dom står i storleksordning. André, Robin, Stéphanie, Benjamin, Beatrice, Hampus och Pontus. Jag är så stolt över dom alla ❤️
När jag var barn och ungdom så fanns det ingen mobiltelefon. Skulle man lyssna på musik så var det via en kassettbandspelare och ljudet var inte det bästa. Idag har alla en mobiltelefon. Musiken strömmar ut till hörlurar och sedan är det bara att njuta för fullt av musiken. I alla fall för den som har hörlurarna på sig.
Ibland undrar jag varför vissa ens har hörlurar i öronen. Många av dom verkar vara döva. Inte så konstigt med tanke på att jag kan sitta tre meter ifrån och ändå höra hur bra som helst. Ska påpeka att jag inte har en superbra hörsel ändå. Just nu sitter jag på en buss. Jag hör ljudet från bussens motor. Ljud som blir när däcken rullar på asfalten. Ändå så hör jag den förbannade musiken! Ja musik och musik. I mina öron är det skrän! Vad är syftet med att ha hörlurar i öronen???
Idag är det måndag. Dags för terapi igen. Sitter sim sagt på bussen och är på väg hem. Det var längesedan som jag åkte buss. Brukar åka med Fredrik in. Efter terapin är jag med Stéphanie och sedan hämtar Fredrik upp mig när han har slutat. Nu är Stéphanie i Thailand så då är det lika bra att åka hem. Har hundar som behöver tas om hand med.
I flera nätter nu så har jag sovit dåligt. Vaknar på nätterna och har svårt att somna om. Vaknar kallsvettig och det är så vidrigt! Man kan ju tro art jag badar i sängen om nätterna. Nej jag hoppas det blir bättre med sömnen snart!
Kylan har slagit till ordentligt. Det är så kallt om dagarna nu så igår tog jag fram min vinterjacka. Jag hatar att frysa. Mina leder tar stryk av kylan och kroppen arbetar dubbelt upp känns det som. Jag måste ta hand om min tvätt när jag kommer hem och jag måste städa hemma. Mina leder måste hålla sig i schack.
Jag hoppas att ni har det bra. Önskar er en fin dag. Kram kram.
