Ena stunden så mår man bra, i nästa bränner tårarna under ögonlocken. I morgon är det dags att träffa min samtalskontakt och jag hoppas verkligen inte att det blir inställt. Jag behöver gå dit känner jag.
När jag låg inlagd så hade dom ett pussel i dagsrummet. Det var avkopplande på något sätt att sitta där. Ha något att koncentrera sig på. Få något annat att tänka på.
När jag fyllde år så fick jag ett pussel av min man och mina barn. Har börjat lägga det nu och har kommit en bit på vägen ☺
Nu ska jag vara ner lite och ta en kopp kaffe. Ha det gott ❤
