Jag älskar att gå i vår vackra natur. Dock så händer det rent för sällan att jag gör det idag. Jag jobbar för fullt med mig själv och hoppas på att jag en dag ska kunna gå ut utan att känna en viss rädsla i kroppen.
Det har gått 11 månader sedan jag av någon anledning började få ångest om nätterna. Då jag vaknade av ren panik och sedan kunde jag inte somna om. Var vaken på nätterna och gick som en zombie på dagarna.
Om en månad så är det ett år sedan jag blev antastad av en äldre herre på mitt arbete som jag hade då. Stackaren visste inte vad han satte igång inom mig. Inte ens jag förstod. En liten sak som blev så här stor. Det trodde jag aldrig.
Tänk vad livet har att ge en egentligen. Glädje, sorg, rädsla och skam. Det är dom fyra kategorierna man lever i.
Idag är det lördag och jag ska försöka ta hand om tvätten hemmaä. Har så ont i min kropp så jag ska försöka lyssna på den med.
Nej! Nog gnällt nu. Jag hoppas ni alla får en fin dag ❤
