web analytics
Gå till innehåll

Som vanligt men ändå annorlunda

Idag är det den 1 december. Vi närmar oss julafton. Den högtid som är min absoluta favorit. Jag älskar att se barnen öppna sina paket. De sitter med sina förväntansfulla ögon och öppnar nyfiket sina paket. Så härligt!

Men så blir det inte i år. Vi var förut 15-16 stycken och firade jul. Det var mina barn, några med respektive och sedan mina barnbarn. Nu firar vissa barn med sina respektives familj. Barnbarnen är hos sin mamma och kvar blir vi 5 st som firar jul tillsammans. Inga yngre barn närvarande. Det blir en erfarenhet rikare kan man säga. Det är stor skillnad på att fira jul med 14 än med 5 ☺️

I skrivande stund så kommer en julafton till mig. Jag bodde i Eslöv med mina 5 äldsta barn. Vi skulle fira jul helt själva. Jag är en människa som följer mina traditioner, så även denna gång. Jag lagade maten. Vi tittade på jultecknat tillsammans och sedan delade jag ut julklapparna. Det blev en lugn och fin jul. En av de bästa jularna jag har haft. Mitt fokus låg på barnen och vi hade det så trevligt. Jag var ensamstående med 5 barn. Två på ett år, sedan kom de tre andra på 5, 6 och 10 år.

Jag har börjat handla in julklappar. Resten ska inhandlas till helgen. Sedan får jag se när dom kan delas ut till dom barn jag inte kan träffa under julhelgen.

Jag saknar mina barnbarn. Det var ett tag sedan jag träffade dom nu. Dom börjar bli stora. Nellie går ju redan i första klass. Jag förstår inte vart tiden tar vägen!

Igår var jag och Stéphanie nere i Skåne och hälsade på. Tog hela dagen. Det är ju 60 mil sammanlagt. Jag hade ont i ryggen som bara den. Gjorde ont när jag gick, men idag känns det bättre. Än så länge. Nu är vi på väg till Linköping med Hampus. De ska kika på hans käke. Han har en ovanlig åkomma sa läkaren. Hans ena kindben är kortare än den andra och det innebär att hans ansikte ser snett ut. Eller ansiktet är snett rättare sagt. Vi får väl se vad dom kunniga har att säga idag om det. Jag vet att väljer Hampus att operera sig så innebär det några år med tandställning och det lockar så klart inte Hampus.

Pappa fyller år på söndag. Ska till graven och tända ett ljus och så ska jag sätta hans födelsedagspresent. Varje år får han någon prydnad av något slag. Detta året får han en liten ängel.

Jag är nästan i stort sett den enda som sätter blommor och tänder ljus på hans grav. Dom andra barnen bor inte här men jag kan ju tänka att de skulle kunna höra av sig till mig och fråga om jag kan sätta något från dom, men icke. Det är tyst som i graven från dom. Tråkigt! När vi åker till Skåne nästa gång ska vi köra runt till gravarna där. Jag har mormor, morfar, farmor och mostrar, fastrar och morbror där nere.

Jag hoppas att ni som läser har det bra. Önskar er en fin och mysig dag. Kram på er!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.