När jag gick i tredje klass i Höör så blev jag kallad till tandläkaren. Jag gick dit och satt i väntrummet och väntade. Det gick en timma innan en sköterska kom ut och frågade vad jag gjorde där. Jag sa som det var att jag väntade på att bli inkallad. Jag hade ingen tid hos dom sa dom. Jag sa att jag hade det och fick till sist prata med tandläkaren som hette Karin. Hon var en av de otrevligaste människor jag någonsin hade stött på. Jag hade minsann ingen tid där hos henne denna dag sa hon.
Jag skulle ta upp min lapp där hon skrivit datum och tid men hittade inte den men hon sa att jag kunde komma in ändå. Dock så kunde jag inte få någon bedövning för det fanns ingen tid till det med tanke på att jag var en timme försenad vilket inte var mitt fel och sedan var det problem med någon av deras maskiner. Oavsett så fick jag min tand lagad men det var ingen dans på rosor. Hon pratade otrevligt och det gjorde fruktansvärt ont.
Jag gick därifrån när allt var klart och fick en ny tid för kontroll lite längre fram. Det slutade med att jag inte gick dit av rädsla. Jag vågade inte helt enkelt. Denna tandläkare Karin hade etsat tandläkarskräck i mig.
Idag satt jag hos min tandläkare här i Borgholm och tog bort en tand. Det hade bildat en varbildning och tanden var inflammerad så det fanns inte så mycket att göra mer än att ta bort den. Fast det är en bra tandläkare så ligger jag stel som en pinne och skakar av rädsla. Det gick bra i alla fall. Men där ser man vad en enda människa kan göra för en annan bara för att den är otrevlig och inte gör sitt jobb ordentligt!
