Så fruktansvärt. De har gått vidare naturligtvis och det har gått 3 år sedan olyckan. Pojkens moster med sambo var med när de skulle campa och det var systerns sambo som råkade backa över pojken. Han backade och märkte att det tog emot. Då kör han fram och tar sats för att backa ännu en gång och det fungerar. Då ser han pojken framme vid bilen. Det var pojken som han hade kört över.
Detta är allt enligt artikeln alltså. Jag vet ju inte för jag var inte där, men om man tar efter artikeln så har inte föräldrarna någon kontakt med denna syster och hennes man längre sedan detta hände. Jag tror ju att det skulle vara bra om de träffades och pratade igenom det hela. Alla bär ju skuld och naturligtvis så bär mannen som körde över honom den största skulden. Men är han verkligen den enda som ska bära skuld? Nej det anser inte jag och det gör ju inte föräldrarna med. Det finns så många om och hur många det än är så kan inget göras ogjort.
Jag har själv campat en hel del och först hade jag bara ett barn och sedan två och sedan 3. Jag var ensamstående men jag campade med mina föräldrar och syskon. När mina föräldrar satte sig i bilen hade jag mina barn runtomkring mig. Helst inne i bilen eller i husvagnen så ingen skulle komma till skada. Skulle något ändå hända mina barn så hade jag nog satt den störsa skulden på mig själv för det är där alla OM kommer in i bilden.
Mannen som backade över pojken skulle ha gått ur bilen och sett vad det var som tog emot när han backade. Föräldrarna skulle ha haft ett öga på sonen och inte låtit han springa omkring själv. Han var bara 14 månader gammal. Var fanns alla vuxna?
Man kan inte lägga skulden på någon egentligen för detta var en ren och skär olyckshändelse. En mycket tragisk sådan. Man kan inte sätta sig in i situationen heller egentligen då man inte själv har varit med om det. Tack och lov säger jag. Så fruktansvärt tragiskt!
Intressant? Tycker du om det du har läst? Tryck på gilla knappen 😀 eller pusha vidare