web analytics
Gå till innehåll

Utan samvete?!

Var på terapin igår och det är ingen lek kan jag säga att gå dit. Ibland känns det som att man är helt totalt inkompitent och inte fattar någonting. Det är inte min terapeut som får mig att känna så utan det är mitt forna liv.

När jag inte går på terapin så letar jag efter anledningar om att jag inte har PTSD. Lyckas nästan. I alla fall så har jag kommit halvvägs i dom tankarna när jag kommer till min terapeut och väl där så kommer den ena informationen efter den andra upp och samtliga bevisar att jag har PTSD.

Så vad är det då som gör att jag letar anledningar efter att inte ha PTSD?

Den frågan fick jag svar på igår. Jag kom fram till det själv under vårt samtal. Att ha PTSD ger mig ett bevis på vad som har hänt mig under mitt liv. Kanske inte vad men att något HAR hänt mig. I många år har jag stängt av de känslor som har kommit och nu ska jag helt plötsligt ta fram dom. Inte så enkelt, men jag lär mig.

Jag är väldigt dålig på att tänka på mig själv. Jag får i uppgift att göra något som jag tycker är roligt. En av sakerna är scrapbooking. Jag har svårt att sätta mig där och koppla av. Jag får ångest när jag bestämmer mig för att göra det och jag får ångest när jag sitter där.

Tankar som kommer upp är att jag inte är värd att sitta där. Att jag måste göra all nytta som jag kan göra innan jag sätter mig ner. Har svårt att koppla av innan.

Men nu har jag då i hemuppgift att sätta mig ner två timmar per dag med mitt scrapbooking. Det känns lite konstigt att höra att jag ska sitta två timmar per dag med något som jag faktiskt tycker om att göra. Förr när jag satte mig för att göra något som jag tyckte var roligt och var bara för mig så att säga så fick jag ofta höra: Har du inget annat för dig att göra än att sitta där? Hade det inte varit bättre om du hade städat än att sitta där och inte göra någonting? Är det inte bättre du tar hand om dina barn? Är det inte....

Ja. När dessa meningar har cirkulerat runt mig under många år och det helt plötsligt blir precis tvärtom så känns det otroligt konstigt. Ska jag kunna sitta med min scrapbooking i två timmar utan att behöva få dåligt samvete?

Ja...så nu vet ni det. Två timmar om dagen är helt och hållet mina! Jag har ju planer på att göra en barnvagn med innehållande ask med en present i till mitt kommande barnbarn. Jag har cirka två veckor på mig. Jag har ett mål och jag har en plan. Nu ska den bara genomföras med.

Hmmm...önska mig lycka till!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.