Gå till innehåll

Utskriven från psykiatriska avdelningen

Ligger här i sängen i det rum som varit mitt i en vecka. Det känns bra att åka hem idag men jag måste ha i åtanke att inte göra mer än vad jag klarar av. Jag måste dra ner på kraven som jag har på mig själv. Måste påminna mig själv att jag faktiskt inte är lat utan jag är då så pass smart att jag vilar upp mig för att orka med det som är viktigare än att ta en maskin tvätt, tvätta eller dammsuga, nämligen mig själv.

Man får vara en stor egoist, hör du det Lisa ska jag säga. Inte för att jag tror att det hjälper men i alla fall.

Personalen här inne är helt underbara. Dom kommer med sina råd och jag ska verkligen försöka att dom till mig. Har ringt min samtalskontakt och pratat in på en telefonsvarare om att jag vill att hon ringer mig. Likadant med min läkare. Jag vill inte ha några glesa möten utan jag vill fångas upp innan jag dalar.

En personal sa: "Du är så sårbar just nu. Försök och vila upp dig. Gör det som du tycker är roligt. Har det roliga försvunnit så kommer det att komma tillbaka. Du behöver bara tid. Försök och ge dig det. Behöver du oss så finns vi här!"

Ja jag ska verkligen försöka och det är skönt att kunna lita på sjukvården!

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: