Söndag för hela slanten. Har sovit så dåligt i natt så jag fick lägga mig i förmiddags för att vila. Orkade inte hålla ögonen öppna. Jag svettades som en gris och sov oroligt. Förmodligen drömmar från förr. Kommer inte ihåg vad dom handlade om men jag kommer ihåg den obehagliga känslan. Men den är borta för stunden.
Ikväll ska jag, Fredrik och min svärmor gå på bio här i Borgholm. Utvandrarna ska visas. Ingen film jag annars själv hade valt att titta på men den kan vara bra. Jag hoppas det i alla fall. Jag är mer för kriminalare och jag tycker inte att vi har svenska skådespelare som spelar så bra som de flesta amerikanare eller brittiska skådespelare gör. Brittiska filmer är absolut dom bästa tycker jag.
Jag har precis sett klart Bosch. En serie som handlar om en mordutredare. Han är super. Jag hoppas att det kommer fler säsonger med Bosch. Då är det jag som kommer sitta klistrad där.
I år kommer det bli ett mycket händelserikt år. Min näst äldsta son fyller 25, jag blir 50 och mina tvillingar fyller 20 år. Vart har tiden tagit vägen? Jag tänker tillbaka och försöker ta till mig allt det positiva som jag har gjort i mitt liv. Jag var ensamstående under en lång tid och så här i efterhand så kan jag ibland faktiskt känna att jag fixade det bra. Att vara 30 år och ha 5 barn, alla under 9 år och vara ensamstående var inte så lätt. Samtidigt hade jag en man som körde och jagade mig i Eslöv. Polisen rekommenderade att jag inte skulle gå ensam i stan så det gjorde jag inte. Det var under den här tiden som jag föll ner i en djup depression. Tack och lov så hade jag Carina min bästa vän. Samt en go vän ifrån Boden.
Den 26 januari i år så är det 4 år sedan som Carina dog. Jag saknar den kvinnan så det gör ont. Hon var som en syster till mig. Vi gjorde mycket tillsammans. Det sägs att sorgen läker alla sår. Ja kanske det, men ärren förblir kvar. De gör ibland ont. Det enda som tröstar mig är att jag vet att hon inte lider något mer. Carina är gudmor till mina tvillingar och hade dom lite då och då när dom var små. Inte bara dom utan även dom andra barnen. Hon avlastade mig mycket. Jag hade inga pappor till barnen som brydde sig om sina barn. Jag var ensamstående mamma på heltid!
När jag idag tänker tillbaka på hur det var så kan jag idag känna att jag var stark just då, men jag var inte mer än en människa jag i heller. Jag dalade men jag tog mig upp igen. Det kan få mig idag att känna mig lite trygg för har jag tagit mig upp förr så kan jag göra det igen om jag dalar.
Jag har lärt mig mycket genom min terapi med. Min terapeut får mig att se saker och ting på olika sätt. Det finns fler sidor på ett mynt.
Ja...tänk vad en terapeut kan betyda för en patient. Denna person kommer vara en viktig person i ens liv fast en behandling är avslutad. För en terapeut så är man bara en i mängden. När behandlingen är slut så tar dom in en ny patient och då är man ett minne blott.
Dom som jobbar inom sjukvården borde hyllas mer än vad dom gör! Man ska visa uppskattning för vad dom gör. Tyvärr så får dom inte det.
Nu ska jag fixa lite mat-. Ni får ha en underbar dag. Kram på er!
