Livet är verkligen komplicerat. Vad man än gör ibland så blir det fel. På något sätt så blir det det. Tänk om livet hade varit en dans på rosor i stället. Svart eller vitt, men så är det ju inte. Det finns alltid något mitt emellan o just det som är mitt emellan är svårt ibland o ta på.
När man märker o blir glad för framgångarna så ska det komma något som kan riskera att få den trygghet som är uppbyggd raseras.
Men men...det är väl så livet är?!
Idag har jag o Fredrik varit hos pappa. Vi hade kaffe och bullar med oss. Pratade o hade det jättetrevligt. Jag försöker gå upp till honom flera dagar i veckan. Är jag inte uppe hos honom så pratar vi i telefon. Jag kan med gott samvete säga att jag har en god kontakt med min pappa. Han ringer mig nästan varje dag. Vilket han vet att han kan göra.
Jag är inte det enda barnet till pappa utan han har faktiskt 10 st barn. Ja...egentligen 8 om man ska räkna biologiskt men han ser mammas söner som sina egna. Har alltid gjort o kommer alltid att göra.
Av alla dessa barn i min syskonskara så är det få som tar kontakt med honom. Det tycker jag är skrämmande. Det kostar inte så mycket att ringa idag. Att säga hej o fråga hur det är tex är det inte så många som gör.
En del i syskonskaran har inte haft så bra kontakt med honom men det kan man inte enbart lägga på pappa utan dessa barn är faktiskt vuxna.
Pappa kommer från skåne. Han valde att flytta hit till Öland för snart 2 år sedan. Han hade ingen i Eslöv sa han. Visst. Det fanns barn runtomkring honom men det var inte så många av dom som lade ner någon större energi på honom. Han ville vara nära någon som brydde sig sa han.
De som bodde i Eslöv flyttade o hade han inte flyttat så hade han blivit helt ensam. Någon sa en gång: Varför valde han just dig?
Det handlar inte om att välja. Han ville inte bo ensam. Vara ensam timmar om dygnet. Visst. Har har personal runtomkring sig så ensam på det sättet är han inte. Han hade släktingar runtomkring sig. Inte vilka släktingar som helst då utan hans barn, men vart var dom? Det var inte så ofta han fick besök av dom. Nu säger jag inte alla. Det fanns dom som brydde sig men de flyttade från stan.
Han har bott här i snart två år o han trivs. Vi tar ut honom på stan. Vi fikar och äter mat. Vi hälsar på. Inte bara jag utan ibland går barnen själva. Fredrik hälsar på honom vilket glädjer pappa enormt mycket. Han tycker jättemycket om honom. Är han inte med en dag så frågan han alltid hur det är med honom.
Vi tar hem honom till oss. Han är en i familjen o han känner det. Jag kan ärligt säga att pappa mår bättre idag än vad han gjort på flera år. Det är så skönt o komma o hälsa på honom idag o se att han mår bra och att han trivs.
Ja där for mina tankar i väg. Kan lätt bli så när man låter dom flöda fritt. Efter besöket hos pappa så åkte vi hem till min svärmor. Hjälpte henne i trädgården. Fredrik klippte häcken och jag räfsade undan det han ställde till med 😉 Sen fikade vi en stund o sen fortsatte vi arbetet.
Efter besöket hos min svärmor så åkte vi till skolan med Stéphanie. Det var dags för utvecklingssamtal. Jag har en duktig tjej. Det visste jag redan men det skadar inte att säga det 😉
Vi hämtade barnen från dagis och fritids o sen var det raka vägen hem så jag kunde tvätta lite. Har vikt en massa tvätt o nu sitter jag här o skriver. Nu tänker jag inte göra så mycket mer. Har pratat med min äldsta son. Alltid roligt att prata med honom. Han går i gymnasiet o det går så bra. Jag har inte bara en duktig dotter utan jag har en superduktig son med. Inte bara en utan alla. Jag är mycket stolt över mina barn. De kämpar på och gör det bästa.
Tycker du om det du har läst? Tryck på gilla knappen 😀 eller pusha vidare