Vägen tillbaka

Nu har alla åkt hem och det känns tomt. I två veckor har jag haft folk här hemma hela tiden och nu är det bara vi i familjen kvar. Det har varit roligt att ha mina syskon samt mamma med sambo här. Vi har pratat och stöttat varandra.

Pontus har somnat. Han var trött stackaren. Det är varmt ute och de har verkligen sprungit av sig ute i gräset. Stéphanie är med kompisar och så även Robin. André sitter och spelar gitarr tillsammans med Fredrik. Ja Fredrik spelar inte gitarr men han spelar keyboard. Själv satte jag mig här en stund.

Jag är trött och har vilat en stund innan. Skulle kunna gå och lägga mig nu och sova till i morgon känns det som. I morgon är det söndag och det är två veckor sedan pappa dog. Det känns som det var igår samtidigt som dagarna ändå har sprungit iväg. På tisdag blir det förmodligen en rätt så jobbig dag. Det är första dagen som jag har helt för mig själv och de dagarna brukade jag gå upp till pappa.

Vi åker snart på semester nu och det är verkligen behövligt. Det ska bli skönt och få komma bort lite och faktiskt tänka lite på mig själv och min familj. Kunna släppa allt här hemma och bara vara för en stund. Livet går vidare konstigt nog.

Jag har varit dålig på att gå runt till mina vänner här men jag kommer sakta men säkert tillbaka. Det tar sin lilla tid bara. Ni får ha det så bra iaf och sköta om er.

Intressant? Tycker du om det du har läst? Tryck på gilla knappen 😀 eller pusha vidare