web analytics
Gå till innehåll

Då var det dags för en ny vecka. Helgen har gått och är nu ett minne blott. Jag och Fredrik var hos vänner i helgen. Det var jättetrevligt. Vi gjorde inte så mycket egentligen utan vi tog vara på stunderna. Pratade, lyssnade på musik, jag och Laila tog våra långpromenader. Det är aldrig några konstigheter när vi är där. Man känner sig hemma. Vi var förresten ute på lördagen och körde. Vi stannade till vid några butiker och besökte en kyrka. Så fin den var.

Ja helgen har gått och idag var jag tillbaka på terapin. Nu blir det varannan vecka. För hur länge vet jag inte. Vi jobbar med ett av mina minnen och ska arbeta klart med det. Under tiden så kan det flikas in med annat. Beror på vad som kommer upp. Idag pratade vi bland annat om vad jag vill ha i mitt liv framöver. Vad jag vill berika mitt liv med och vad jag vill göra för min egen del.

Jag ska börja rikta mig framåt. Våga ta för mig och känna att jag duger. I alla försöka. Ibland är det skämmigt att bara tänka att jag är värdefull även jag. Skäms över att jag säger att jag är något som jag inte är. Ena stunden kan jag känna och tänka att jag är värd det där. I nästa stund så rycker jag bort mattan under mina egna fötter.

Idag har jag varit så lat. Har inte riktigt orkat göra så mycket. Har känt mig lite nere men det är inte konstigt. Jag vet ju det. Mitt huvud var så tung efter jag kom från terapin. I morgon kommer min yngsta dotter hem. Hon ska fira sin semester här och jag är så glad för det. Då vänder mitt humör till det bättre med.

Jag hoppas att ni mår bra i alla fall. Hoppas att ni har haft det varmt och skönt. Här öste det ner under eftermiddagen och det åskade med. Jag önskar er alla en fin vecka.

God natt och sov gott ❤️

Igår var en bra dag trots regn. Min lillasyster och hennes sambo kom på besök. Vi gick upp till pappas grav. Sedan blev det en tur på Storgatan. Det är mycket folk här på ön nu. Det är ju Viktoriadagen inom kort.

Benjamin kom med Liam en stund. Vi gick upp till Dollarstore. Även där var det mycket folk. På vägen dit och hem så regnade det. Det behövs men det är inget väder man vill gå i. Idag strålar solen igen. Efter regn kommer solsken!

Dagen igår sprang iväg. Idag känns den lite segare. Tankarna går varmt. Jag blir så trött ibland. Jag försöker att låta dom vara men det är svårt ibland.

Så vad händer idag då? Inte mycket mer än att sortera kläder och få in dom i skåpen. Jag hoppas att ni har en bra dag så här långt. Ha det gott och sköt om er!

Igår hade jag några av de finaste och bästa människorna i mitt liv hemma i vår trädgård. Det var inte lång tid men den stunden som var njöt jag för fullt utav. Jag kan sakna den tiden då det var fullt med liv och rörelse hemma samtidigt som jag kan njuta av de stunder då det råder lugn och ro.

Jag flyttade hit till Öland för 18 år sedan. Jag lämnade mitt gamla liv i Skåne. Ja det var vad jag trodde. Allt följde med. Den fulla ryggsäcken hängde kvar på mina axlar men det fanns ändå en liten skillnad. Jag fick ett hopp om ett bättre liv. Ja det har hänt mycket sedan jag tog mina fem barn och flyttade hit. Jag kände ingen. Hade ingen. Inte mer än Fredrik. Det var ett stort steg jag tog och jag är glad över att jag vågade.

Ja ibland måste man våga för att vinna!

Idag har det varit varmt men molnigt. Skönt med sådana dagar med. Igår låg vi en stund på stranden och idag blev det en dag att spendera i hemmet. Har tvättat, vikt kläder och lagt in dom i skåpet. Det tar sin lilla tid.

Jag hoppas att ni alla har haft en fin dag. Önskar er en fin kväll!

Jag har haft ledigt från min behandling i några veckor nu men trots det så har inte min hjärna haft semester. I tre dagar nu så har tankarna gått varma. Vare sig jag har velat det eller inte. Hjärnan har sitt eget liv. Senast jag var på terapin så sa min terapeut att jag hade komplex PTSD. Något hon har sagt tidigare men det har inte riktigt gått in i huvudet. I tre dagar nu har jag tänkt på det och idag googlade jag på det för första gången. Försökte hitta fel kan man säga. Hitta att min terapeut inte har rätt. Men det har jag inte gjort. Bara att acceptera, men det är så svårt. Att jag har PTSD eller komplex PTSD gör ingen skillnad egentligen. Båda diagnoserna bevisar att jag varit med om något som jag inte borde ha varit. Men just komplex PTSD visar att jag varit med om mycket. Flera olika trauman under en väldigt lång tid. Det gör mig naturligtvis ledsen.

Det är så sjukt. Jag vet vad jag har varit med om men ändå så känns det som det är första gången som jag säger eller skriver det. Det går sakta men säkert in. Ibland känns det som att jag står utanför mig själv. Det som har hänt eller även händer idag Ibland känns som att det hänt och händer någon annan. Det är så svårt att förklara.

Ibland har jag hamnat I situationer som jag inte har velat hamna i. Jag kan ha sagt saker som jag inte har menat. Det kan hända alla. Frågan är bara varför man gör det. Många tror att man säger dom för att vara elak, men det kan också bero på att man känner sig hotad, förminskad mm. Det kan även bero på att situationen känns igen och hjärnan tar dig tillbaka till en situation som inte var så trygg. Även det är svårt att förklara. När man försöker förklara så kan den man förklarar det för tror att man kommer med ursäkter. Men det är inte alltid så.

Vissa dagar är bättre än andra. Man kan känna sig låg. Man känner sig misslyckad och man är inte värd så mycket. När jag tänker tillbaka på mitt liv så bevisar det att allt det där stämmer. Ja det är ju det man tycker och tänker. Min terapeut brukar säga: "Det är inte ditt fel. Det är din hjärna som försöker skydda dig!" Ja... hur min hjärna skyddade mig har jag fortfarande svårt att ta in. Den skyddade mig då men idag så känner jag mig fången, sjuk, ensam, konstig, utanför, misslyckad, onormal, värdelös, mindre värd mm mm.

Jag längtar tills den dagen kommer då jag kan få känna mig normal. Om den dagen någonsin kommer!

Det finns dagar då man ser allt i rosa skimmer. Händer sällan men det kan ske. Sedan kommer de dagar där man ser allt genom ett mörkt töcken. De dagarna är tyvärr fler än de andra ljusa dagarna. Jag känner mig tom inombords samtidigt som det känns som att jag har tusentals olika känslor inombords. Ibland så är livet tråkigt. Mer ofta än sällan egentligen. Jag försöker se allt från den ljusa sidan men det är svårt när man är ensam i det. Vädret utanför gör det inte bättre. Det blåser och regnar. Vi behöver regnet men kan det inte regna på natten?! Man kan inte få allt.

Ja livet är som livet är. Vad finns att göra? Mer än det bästa av det möjliga?! Det pågår så mycket i mitt huvud. Hjärnan sorterar säger min terapeut. Jag saknar ett vanligt liv. Ett liv där jag möter vardagen men det som händer här och nu och inte av gamla upplevelser. Jag vill ha bort dom. Det går inte så klart utan jag får ju lära mig att leva med dom. Ibland undrar jag hur mycket en människa ska behöva uppleva. I nästa stund tänker jag: Det finns dom dom har det värre! Det finns alltid någon som har det värre! Jag blickar framåt och hoppas på förbättring!

Jag ska fixa mig en kopp kaffe. Jag önskar er alla en fin dag. Hoppas ni har bättre väder än vad vi har här.

Jag vaknade tidigt i morse. Redan 05 gick jag upp. När jag satt där med min första kopp kaffe så tänkte jag att det kommer bli en lång och tråkig dag. Men ack så fel jag hade. Kl 07:31 så fick jag ett samtal på messenger. Det var Helen. En av mina bästa vänner som bor i Skåne var i den andra sidan luren. -Sätt på kaffe. Vi kommer om en kvart. Vi kommer hela familjen! -Eh va? (En kvart! Det tar lite mer tid än så att köra från Skåne) Va? Kommer ni hit? Vart är ni? -På Öland!

Jag flög upp ur sängen! Klädde på mig och stack till affären för att handla hem lite frukost och förberedde sedan allt tills Helen och gänget kom. Det blev ett möte jag länge kommer leva på. Det var ett år sedan vi träffades sist. Vi åt frukost och snackade bort några timmar. Det var så roligt att få träffa dom alla. Jag mår så bra just nu 🥰

Jag har känt denna underbara familj i minst 19 år. Helen och jag har så olika liv bakom oss och vi är som natt och dag, men det spelar ingen roll för mitt i alla olikheter så är vi så lika. Vi gjorde mycket tillsammans med barnen när jag bodde i Eslöv. Jag mådde verkligen dåligt i Eslöv och det blev värre för varje dag som gick. Äkta vänner är inte alltid så lätt att få men på den tiden hade jag två. Helen och Carina. Hur dåligt jag än mådde så kan jag minnas delar av tiden i Eslöv med glädje. De gånger jag var med dessa underbara människor!

Carina och Helen är människor som jag är stolt över att ha i mitt liv. Ja jag skrev att ha för att trots inte Carina lever längre i detta livet så är hon levandes för mig. Hennes tänk på livet, hennes styrka och hennes enorma stora kärlek för sina nära och kära lever vidare. Hon finns med mig I min vardag varje dag. Helen har jag kvar här och nu. Jag vill ta vara på all tid jag kan få med henne. Vi träffas rent för sällan bara. Ska försöka ändra på det!

Ja dagen blev långt ifrån lång och tråkig. Den blev ljus och minnesrik. Tack finaste ni som kom och förgyllde min dag!

Älskar er ❤️

2

Igår frågade jag Fredrik om vi skulle ta oss till stranden som idag. Han tyckte det med. Vi tog med oss vars sin stol och tog en plats i skuggan. Jag tog mig ett dopp direkt. Jag är ofta en badkruka och tar lite tid innan jag doppar mig men idag som igår gick jag direkt i. Det var så skönt. Sedan solade jag en stund och tog ett nytt dopp för att sedan sola bort en stund till. Under tiden satt Fredrik i skuggan och läste en bok.

Det var inte många som var där o badade men det brukar vara lugnt där. Det är så lugnt och skönt. Jag måste erkänna att det var avkopplande. Det är första gången som vi har satt oss på en strand utan småbarn. Visserligen har barnen blivit större men det är ändå ett ansvar man har som vuxen förälder. Jag kunde bada och sola i tysthet. Helt underbart! Det tog bara 18 år hahaha.

hoppas du har haft en lika fin dag som mig. Kram kram!

Haft en helt underbar dag. Vi åkte hem till Robin och Sarah för att fira Nellie som har blivit 8 år. Hon älskar kläder, speciellt klänningar så det fick hon. Sedan ska hon få välja ut ett par örhängen som hon vill ha.

Sevastian var mycket för sin farmor idag. Så underbart. Älskar att vara med barnen. Nellie och Sebastian sprang runt och lekte. Klättrade i träd som jag själv gjorde som barn. Nellie hjulade och stod på händer. Tänk när man kunde det själv hahaha. Den tiden är ett minne blott.

Vi bjöds på fika. Hemmagjord tårta och drömtårta. Mumsigt värre. Efteråt gjorde vi oss i ordning för att åka till havet och bada. Årets första dopp för mig. Det var så skönt. Är det fint väder i morgon så blir det kanske stranden igen.

Jag hoppas att ni har haft en lika fin dag som jag har haft. Önskar er en fin kväll ❤️

Idag åkte jag in med Fredrik på morgonen. Jag och Stéphanie har gjort en massa ärenden i Kalmar. Vi passade på att storhandla innan allt folk slutade att jobba. Det blev både midsommarmat och kött till lördag då vi ska grilla. På eftermiddagen så lämnade Robin över sina två barn till oss. Han skulle jobba och Sarah skulle köra sin dotter till hennes pappa. Nellie fyller ju 8 år idag så jag bjöd henne och Sebastian på en stor glass i stan. Häromdagen köpte jag hennes presenter men det får hon på lördag då hon ska firas. Jag tror hon kommer bli glad.

Ikväll grillade vi hamburgare och korv. Till efterrätt blev det grillad banan med choklad samt glass. För en stund sedan gick dom med Fredrik och köpte något gott. Jag hade lovat dom det men glömde naturligtvis bort det när jag kom till affären. Jag tror dom är nöjda med sin dag i alla fall. Dom har blivit bortskämda, men så är det sällan jag har dom och sedan är det ju ändå Nellies födelsedag ❤️

Vi har hunnit med jättemycket idag. Inte konstigt att man sitter här trött.

Jag hoppas att ni har haft det bra i sommarvärmen. Vi har haft 27 grader så jag ska inte klaga.

Jag önskar er en mycket trevlig midsommar. Sköt om er ❤️

Dom som känner mig vet att jag är en tänkande människa. Det är på både gott och ont. När man tänker så skenar Ibland tankarna iväg och det kan mot slutet slå en hur saker och ting egentligen är. Hur länge det har varit så. Tankarna stannar inte alltid där utan dom fortsätter frågande: Kommer det alltid att vara så? Hur kommer livet se ut om tre år? Om fem år. Om 10 år? Skrämmande frågor för ska jag se på hur livet har varit fram till idag så är det inte roligt om livet ska fortsätta som det har varit. MEN!!! Den enda människan som kan ändra på hur det har varit är jag själv, men vart ska jag börja?

Jag har under flera års tid återkommit till samma frågor men jag får inga svar till mig. Och när jag tänker på hur det har varit och det tydligen inte blir en förbättring så har jag väl svaret där?

Min terapeut brukar säga: Hur vill du ha ditt liv? Det är en fråga som är svår att svara på. Jag vet bara hur jag inte vill ha det och det är väl där jag kan börja, men det är skrämmande. För när jag väl har beslutat så kommer nästa fråga: Gjorde jag rätt?

Ja...livet ska inte vara för lätt för en.

Ha en fin dag! Kram kram!