Personlig eller privat?

Sitter här och funderar på hur livet kan vara. För en del så kan man tro att de är födda med en silversked i munnen medan andra får kämpa sig igenom eld och vatten för att komma någonstans. Innan de har kommit halvvägs så kanar de tillbaka av leran som finns under deras fötter och det blir bara tyngre och tyngre att gå och man står och stampar på samma plats hela tiden.

Så känns det för mig just nu!

Jag läste i en blogg någonstans. Kommer inte ihåg var men jag tror faktiskt att det var Linda Skugge som skrev raderna. När man skriver blogg ska man vara personlig men inte privat. För är man för privat kan man tappa läsare. Då kommer ju frågan. Vad är privat? Vad är personligt?

Om jag skriver i min blogg hur jag känner mig eller vad jag tänker på och framför allt funderar på, är det privat eller är det personligt?

För att återgå till det första stycket. Ja det är så jag känner det just nu. Jag har kämpat flera år med olika saker. Först med mig själv och sedan har det varit barnen och sen med andra saker som dyker upp i vardagen. Allt annat har varit enkelt när det gäller om mig själv om man ska jämföra om kämpande med barnen. Man vill ju att ens barn ska ha det så bra som möjligt och som förälder så undrar man alltid om man har gjort rätt eller om man hade kunnat gjort annorlunda.

Man har inget facit att följa utan man får ibland gå efter magkänslan och inte för att skryta så har min magkänsla haft rätt de flesta gångerna. Jag har inte alltid följt den bara. Tyvärr ska jag säga. Nu följer jag magkänslan fast det ibland är tungt att stå emot men jag måste. Jag måste för att det ska bli bra i slutändan.

Men oavsett hur klok man försöker vara i de olika situationerna så står man ändå där med lång haka och man förstår ändå inte varför vissa saker är som de är. Man vill ha en förändring men det är inte jag som kan göra den. Jag är inte rätt människa för det utan jag kan bara visa vägen för den berörda personen. Men vad kan jag göra när personen väljer att ta en annan väg. En väg som inte är rätt. En väg som leder in i fördärvet. Hur ska man få personen att förstå?

Någon som vet?

Nu har jag varit lite personlig utan att berätta för mycket. För det är väl det som privat är, att man berättar för mycket. Kanske tappar jag läsare ändå för jag har läst i en annan blogg att man tappar läsare om man är negativ i sin blogg. Men allt är väl inte positivt i livet? Inte vad jag vet för jag känner inte av enbart positiva saker i vardagen och tur är väl det egentligen. Får man inga motgångar så kan man inte prestera så mycket heller. Man känner inte av det iaf.

Ha en god natt., Det ska jag försöka ha.

Intressant? Tycker du om det du har läst? Tryck på gilla knappen 😀 eller pusha vidare

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *