web analytics
Gå till innehåll

Dagarna går och vi med dom. När det är sommar så hinner man inte med så mycket som man skulle vilja. Att sitta vid datorn är ingen prio precis så därför så blir det glest mellan inläggen. Sedan har vi som sagt haft en del att göra. Min son ska flytta så jag har hjälpt honom att packa och städa lägenheten. Vi har badat och solat och bara varit.

Men det har hänt andra trevliga saker med så klart. Vi hade ju ett kalas för Nellie när hon fyllde år så det hade vi när Sebastian med fyllde år för två dagar sedan. I söndags så hade vi ett vackert dop. Lille Liam fick namnen Liam Johannes Nathaniel Fredrik. Beatrice bar in honom. Jag fick honom när han skulle få vatten över huvudet och sedan lämnade jag över honom till Liams moster. Jag och Fredrik fick vara en bland faddrarna. Underbart och ärofyllt! Vi avslutade med en fika i vår trädgård och sedan bar det iväg till stranden. Dagen kunde inte bli bättre!

Nedan är det bilder från både dop och kalas.

Ja lille Liam är som sagt döpt. Han var jätteduktig. Han gnällde inte utan han svarade prästen när han pratade med honom 🙂 Nedan finns det bilder på Liams presenter. Barnvagnen har jag själv gjort. Med barnvagnen så fick han ett halsband. Hans stjärntecken samt en spargris.

Sebastians lilla kalas ser ni nedan. Vi firade i trädgården. Temat var fotboll 🙂 Han fick fotboll samt ett mål. Fotbollskläder och sparkcykel. Han blev bortskämd med andra ord 🙂

2

Det har gått 3 1/2 år sedan du dog och saknaden är så otroligt stor. Ibland så känns det som jag ska sprängas inombords när saknaden tar över. Jag har ett tomrum inom mig som aldrig kommer fyllas. Det gör ont och jag kan inte ta på det onda. Du har din egen plats i mitt hjärta Carina och det kommer du alltid att ha. Men jag skulle gjort allt för att få ha dig här. Höra din röst. Jag tänker på dig varje dag.

Att sakna en människa som aldrig kommer att kunna komma och hälsa på eller lyfta telefonen när jag ringer är jobbigt och svårt. Jag glömmer aldrig den dagen jag fick veta att du hade för evigt somnat in. Vi satt i köket hela familjen och åt vår middag. Spagetti med köttfärssås. Min värld rasade samman. Att denna dagen en gång skulle komma förstod jag men jag hoppades på att den skulle dröja. Vi pratade om detta. Du sa att du skulle vara den som dör först. Jag sa att det vet man inte. Vad som helst kan faktiskt hända. Det finns olyckor av olika slag som kan hända så det var enligt mig inte säkert att du skulle dö först. Du fick rätt 🙁

Livet är orättvist!

Här sitter vi med våra hundar. På den tiden färgade jag mitt hår. Detta kortet var bland de sista som jag fick av dig. Saknar dig massor och älskar dig så otroligt mycket. Min fina vän, syster och medmänniska med ett av det största hjärtat som någon människa kan ha <3

Jag har många fina minnen tillsammans med Carina. Vi pratar ofta om henne och mina minnen som jag har här hemma. Hon finns med i min vardag fast hon inte längre finns. Att förlora någon som står en nära är svårt. Ibland så är det lättare att acceptera när någon går bort, men när man är så ung som Carina var så är jag totalt oförstående.

Jag brukar säga att allt som sker gör det av en anledning. Vad var syftet med Carinas död? Eller alla de barn i världen som går en tragisk död till mötes? När jag läser om all ondska som kan ske i vår värld så försvinner tron om att allt sker av en anledning. Den enda tröst som finns till hands när något händer. Där trösten övergår till rädsla, sorg och ilska.

Om en vecka är det tio år sedan som min pappa gick bort. En helg där jag satt och vakade över honom. I 33 timmar satt jag vid hans sida. Ensam, trött och ledsen. Jag visste då vad som väntade, men inte när det skulle ske. Att känna sig så hjälplös som jag gjorde då vill jag aldrig mer känna. Jag satt och tittade in i min pappas ögon och såg att han kände sig trygg. Jag undrar vad han såg i mina glansiga ögon? Mer än att jag hade gråtit.

Idag satt jag ute i trädgården och såg mina barnbarn leka. Det var en fröjd för ögat och en vänlig klapp för själen. De lekte och var så glada. Inga bekymmer (tack och lov) utan de hade bara en massa glädje i kroppen. Jag skulle vilja linda in dom i något beskyddande så att de slipper alla tråkiga besked de kommer att få när de blir äldre. Men livet har sin gång och det kan man inte alltid göra något åt, men visst önskar jag att jag skulle kunna göra något. Jag hoppas att jag finns i livet när de får tråkiga besked så jag kan erbjuda dom en famn att krypa upp i och en axel att gråta ut hos.

Bilderna nedan är tagna häromdagen då vi var i poolbaren för ett svalkande dopp.

Vi är mitt i sommaren och jag försöker njuta av varje sekund. Vissa dagar är bättre än andra. Igår tog vi barnen till stan och sedan vidare till havet och badade bort en stund. Det var så skönt och gå i. Helt underbart. Vi gick till ett ställe där det inte är så mycket folk. I Sjöstugan så ligger det folk överallt.

Tidigt på kvällen så kom ångesten smygande. Skönt att det var läggdags för barnen så jag kunde gå in i mitt rum och varva ner.

Jag brukar må som bäst på sommaren. Förra sommaren igen var extremt jobbig. Förra sommaren var lite bättre och i år lite bättre än förra så det blir ju bättre och bättre. Men det är ändå jobbigt att ha det så som jag har det ibland om dagarna. Men som sagt, det blir bättre och bättre.

Idag har jag inga planer alls. Jag ska försöka att bara vara.

Jag hoppas att ni alla har en fin dag så här långt. Kram kram!

Haft en helt underbar helg tillsammans med min stora familj. Det var Fredrik, hemmavarande barn, vuxna barn och barnbarn. Vi åkte till High Chaparral i lördags. Vädret var inte det bästa hela dagen men det gjorde inget. Regnet kom inte förrän vid 14 tiden och då var det dags för att gå till Lucky Luke och Bröderna Dalton. Regnet öste ner men de fick sin publik att vara med och sjunga och dansa.

Den stora showen blev en stor besvikelse. Den var inte som den brukar vara. Dålig handling och dåliga skådespelare. Men man kan inte få allt här i världen. Vi tog naturligtvis tåget och barnen fick vara med om ett spännande äventyr bland westerns skurkar. Det slutade lyckligt i alla fall.

Vi är redo för äventyr
Regnet öste ner men vi hade roligt ändå
Stora äventyr väntade på oss

I söndags så åkte vi till Kolmården. Jag hade hoppats på att få träffa min systerdotter som dessutom är min guddotter. Hon jobbar där i sommar. Internet funkade inte så bra så jag kunde inte kontakta henne och parken var stor. Men jag hoppas få träffa henne en annan dag. Har inte sett henne sedan min pappa begravdes 2011.

Det blev en mycket trevlig vistelse där. Vi såg bland annat lejon, tigrar, elefanter, noshörningar och en massa andra djur som jag inte kan namnen på. Men sist men inte minst mina älskade apor och gorillor. Jag är barnsligt förtjust i apor. Jag skulle kunna stå en hel dag och bara titta på dom.

Jag säger bara: Kärlek
Ståtliga djur
Tivoli på Kolmården
Kolmården bjöd inte bara på fina djur utan det fanns en mycket vacker natur där.

Det var två underbara dagar. Dock så kunde jag inte vara tyst när vi stannade till i Brahehus för att gå på toaletten. Jag och min dotter gick in på preem macken där för att köpa tidningar till mina barnbarn. En stor skylt stod vid deras entréer att Max 8 personer fick vistas i lokalen samtidigt. När vi gick in var vi 8. Det blev snabbt 10 personer, 12 personer. När vi kom fram till kassan så var vi 17 personer i lokalen. Det blev en liten dialog mellan mig och kassörskan.

- Det står att det endast är 8 som går vistas här inne samtidigt
- Ja
- Vi är 17st
- Ja vad kan jag göra åt det?
- Du kan säga ifrån!
- Dom kommer gå in ändå.
- Vem är det som bestämmer?
Inget svar

Ja det var väldigt nonchalant kan jag ju tycka. Inte bara av dom tre kassörskan som stod där utan även av dom nio som gick in efter oss åtta som redan var inne. När jag och min dotter skulle gå ut från butiken så fick vi gå mitt i klungan. Tror ni att dom flyttade sig? Nej dom stod kvar. Tänk om vi alla hade hjälpt åt för att förhindra smittspridningen, då hade vi kanske haft ett avslut på denna smittan. Vem vet? Ingen som vet, jag vet 😉

Nu ska jag umgås med mina barnbarn en stund. Ha det gott och sköt om er!

Halva juli har snart gått. Vi har fått många fina dagar med massor med sol. Jag ser fram emot fler. Kanske kan det bli fler dagar vid havet. Bada och sola och njuta av stunden.

Jag har suttit en del i trädgården och myst med min familj! Hundarna har sprungit och lekt, busat och solat. De hoppar gärna upp på en stol bland oss andra. Mimmi och Corall älskar att gräva så dom har försökt att komma till Kina. De lyckas inte så bra 😉

Min näst äldsta son ska flytta så jag har hjälpt honom att packa. Nu ska lägenheten städas så nästa vecka har jag att göra. Det är tur att sonen själv har semester så han kan hjälpa till 😊

Jag önskar er alla en fortsstt fin helg ❤

Det har varit en dag som har varit blandat med både skratt och tårar. Det är egentligen rätt så skönt att inte veta på förhand vad som kan komma och hända under en dag. Då kan man i alla fall glädjas åt de stunder som skratten har varit närvarande.

Jag har umgåtts med min familj. Vi har tagit en promenad till lekplatsen med Nellie och Sebastian. Köpte hem glass som vi sedan åt hemma i vår trädgård. Barnen lekte med sina vattenspridare som vi hade köpt. Ja, vattenspridare och vattenspridare. Jag vet inte vad man kan kalla dom för. De tog upp vatten i en behållare som de sedan sköt ut. Gärna på mig 😉

Sedan tog Beatrice och jag barnen på en långpromenad i skogen. Visade dom kratern där en bomb en gång har slagits ner. Det var mycket intressant för dom. Även en lång stund efter vi hade gått därifrån så pratade dom om detta. De tyckte att det var spännande. Då barnen hade varit så duktiga och gått hela vägen så stannade vi till och tog en fika i stan. Sedan bar det hem för att göra middag.

Ja, man kan ju tycka att allt detta roliga skulle vara övervägande det negativa. Naturligtvis så är jag så tacksam och så glad över att fått spendera dessa timmar med mina barn och barnbarn. Ja min man var också med nere på lekplatsen. Men det tråkiga gick rakt in i hjärtat. Det fick mig att börja tänka på den person jag är. Började fundera på hur andra människor ser på mig som person. Skiljer andras åsikter om hur jag är som person sig åt jämfört med vad jag själv tycker?

Jag brukar vara negativ om mig själv men jag har ändå alltid sett mig som en person som vill andra väl. Försökt att inte tänka egoistiskt. Aldrig se mig själv som ett offer. Trotts allt skit jag varit med om. Jag har kämpat, kämpat och åter kämpat. Mycket av det jag har varit med om har format mig som person men jag har alltid försökt att inte framhäva mig själv. Tror faktiskt att jag har lyckats med det men jag kan ha fel.

Jag känner mig nervärderad men förmodligen så har jag ingen rätt att göra det. Jag vet inte. Nu måste jag poängtera att det man känner har inget med fakta att göra. Det behöver inte vara på det sättet som jag känner men jag känner mig verkligen som en fruktansvärd hemsk person som är så otroligt egoistisk! Fast jag egentligen bara ville väl.

När jag ser tillbaka på mitt liv så ser jag en röd tråd och den tråden är långt ifrån rolig. Jag vill klippa av bandet på den tråden men det går fan inte. Det släpar med fast jag försöker slänga bort den. Jag vet inte hur jag ska göra. Jag är så fruktansvärt trött på att karusellen aldrig stannar!!!

Idag åkte jag 18 år tillbaka i tiden. Jag hamnade känslomässigt under den tiden då min dåvarande man behandlade mig illa. Där han fick mig att känna mig usel. Utan att jag visste vad jag hade gjort för fel. Det är svårt att bryta den känslomässiga reaktionen. Jag vet vad som är nuet men känslorna åkte tillbaka till det som en gång var.

Nej! Jag tycker inte synd om mig själv. Jag vill bara få ur mig lite av det jag tänker och känner.

Önskar er andra en fin kväll Bilderna nedan är från dagen!

Två nyfikna barn 🙂
Här går dom med raska steg 🙂

Vilken fin dag vi har haft. Jag och Beatrice tog en långpromenad med Nellie och Sebastian. Turen tog tre timmar sammanlagt. Vi gick upp till Dollarstore där barnen själva fick välja vilket tema dom ville ha till sitt kalas som vi ska ge dom. Nellie har ju fyllt år och Sebastian ska fylla år. De valde muggar, sugrör, tallrikar, partyhattar och glasskålar. Det blev inget tema i slutändan mer än att det Sebastian valde var väldigt pojkaktigt och det Nellie valde var mycket flickigt 😊 Nu ska vi bara välja ut en dag med.

De har redan bestämt vilka tårtor dom vill ha. Det var roligt och se deras glada miner när de valde ut det dom ville. Finns inget bättre än glada barn ❤

Vi gick hem och lämnade sakerna, sedan tog vi en tur ner till stan. Gick in på kupan och köpte nalle till Mimmi. Den andra hon hade har vi fått begrava. Men den varade ändå rätt så länge. Hon blev jätteglad när hon fick den nya. Sprang runt i trädgården med den. Gömde den och hoppade glatt upp på en av trädgårdsstolarna.

Vi tog en tur ner till hamnen och sedan vidare till graven. Det behövdes vattnas. Det var riktigt torrt där. När vi var klara där så gick vi hemåt. Fick badkläderna på barnen. Bytte faktiskt om själv utifall att jag skulle doppa mig. Tänkte att det nog inte var troligt att jag skulle göra det men man vet ju aldrig. Det är som triss- någon gång så händer det 😉

Vi gick till poolbaren. Barnen hoppade i. Själv tycker att det var kallt, men ändrade mig när jag varit i en liten stund. Till sist så bestämde jag mig för att doppa mig. Helt otroligt. Det var skönt. Gick hemåt när barnen badat klart och satt sedan i trädgården medan min sons flickvän gjorde dagens mat, pannkakor. Efter maten så har det varit fotboll för hela slanten.

Jag hoppas att ni alla har haft en fin dag så här långt. Önskar er en fin fortsättning!

Det regnar i Kalmar. Jag tog bussen till Stephanie och väl där så tog vi en tur till stan. Plockade ut några paket och tog en fika i gallerian.

Ja man hann ju bli rätt så blöt. Det droppade från håret, byxorna var våta och ovanpå allt så hade jag glömt mina skor i Borgholm så jag gick gå i mina sandaler. Men det gick.

Min äldsta dotter körde upp idag och klarade sitt körkort. Grattis Stéphanie ❤ Stolt över dig.

Själv har jag inget körkort. Var på väg och ta då jag hade mitt äldsta barn liten men efter det att min ena lunga kollapsade så fick jag göra ett uppehåll. Jag låg inlagd och när jag väl kom ut så fick jag inte göra så mycket och sedan blev det aldrig av. Nu vågar jag inte ta. Jag får sockerfall ibland helt plötsligt och sitta i en bil då är nog inte så roligt. Vad som helst kan ju hända. Nej, det går lika bra med buss för min del. Det är bra träning om man har svårt att vara ute bland folk ibland 😊

Dock så kan det vara jobbigt att åka buss med. Speciellt om det är mycket folk I bussen. Liten yta är det på bussarna och man vet inte alltid vart man ska vända sig. Jag tycker inte om art ha folk i ryggen samt så villjag sitta nära utgången. Ingen bra kombination men det är träning 😊

Igår så var det fotboll för hela slanten. Jag satt och tyckte synd om Forsberg. Så många chanser men ändå så kom den inte in i mål. Var det inte stolpen så var det ribban. En del kom antingen utanför eller för högt. Det var synd att dom åkte ut. Nu blir det inte mer fotboll för min del.

Nu ska jag faktiskt göra mig i ordning för sängen. Jag är så fruktansvärt trött. Har även ont i min vänstra höft. Ibland när jag sätter ner foten och ska börja ta ett steg gör jäkligt ont. Lite vila gör kanske susen.

Ha det gott och sköt om er!

Jag väntar in min tid hos Jenny. Jag ska få akupunktur. Jag som annars hatar nålar ser fram emot dagens möte med henne. Det hjälper med akupunktur.

Jag har haft några dagar med ångest och oro men idag känns det bättre. De dagar med ångest är fruktansvärda. Det är inget jag önskar min värsta fiende. Om jag nu har någon.

Jag ska göra mig i ordning för att gå till vårdcentralen. Bilden nedan är min äldsta son med sitt brorsbarn och mitt yngsta barnbarn.

Igår var en jobbig dag. Den började med att jag inte hade ro i kroppen och det höll i sig till sena kvällen. Jag var så rastlös så jag hade inte ro att sitta still så det slutade med att jag gick från ena ställen till nästa och inget vettigt fick jag gjort. Dessa dagar är så otroligt jobbiga. Idag känns det lite bättre. Än så länge i alla fall. Dock så är det fortfarande förmiddag och dagen är lång. Får väl se vad som händer och sker idag.

Det är skönt väder ute och kan regnet hålla sig härifrån så blir det att sitta ute och njuta av solens strålar. Kanske så kan jag få ro till att börja läsa en bok. Det var ett bra tag sedan sist. Jag hittade en bok på en loppis. En verklighetsbaserad. Mycket sorglig då den handlar om en mamma som var deprimerad. Sköt sin 6 veckors pojke till döds och sköt sig själv efteråt. Dock så överlevde mamman. Den är säkert hemsk att läsa men jag måste bara ta tag i den och börja läsa.

Det är mina planer för dagen i alla fall. Att försöka både med att kunna sitta ner och njuta av stunden och förhoppningsvis kunna börja läsa min bok.

Ha det gott och sköt om dig!

%d bloggare gillar detta: