Årets farmor deluxe

Jag säger åt mina barn att respektera andra människor. Speciellt äldre människor. Man ska vara snäll och tillmötesgående. Idag brast det för mig när det gäller respekt till äldre människor men det är svårt att respektera andra som inte själva visar respekt. Det var marknad i stan och jag, Stéphanie, Robin, Tove och Jonatan gick en sväng där. Tack och lov så hade jag inte mina två yngsta barn med mig för vi träffade på min svärmor precis lagom till vi skulle gå hem. Hon och hennes syster hade precis kommit.

För ett tag sedan så anmälde hon oss till socialen. (Mer om det kan du läsa här). Bara för att hon blev sur över att mina äldsta barn fortfarande bor hemma och att vi hade bytt rum. Jag vet inte vart problemet ligger för hon borde inte må dåligt över att vi är 12 i hemmet. Hon bor ju tack och lov inte här med oss. Men samma dag som hennes egen son fyllde år så gick hon hem och tyckte synd om sig själv och bestämde sig för att anmäla honom till socialen och samtidigt göra så att hennes barnbarn blev ledsna.

Idag tackade min äldsta dotter henne för anmälan och informerade henne samtidigt att det inte blev något av den. Det var synd tyckte hon (min svärmor) Jag informerade henne att hennes barnbarn inte ville träffa henne något mer efter det hon gjort. De vill inte ens se dig sa jag. Hennes svar gör henne till årets farmor deluxe: -Jag vill inte se dom heller. 

Ja där kunde inte jag låta bli att kalla henne för ett jävla svin. Då tyckte hon synd om sig själv och tittade på sin syster och gjorde tecken på som gick ut på- Ja du ser. Ja vi förstod ju att hon har pratat med släktingar och vänner och tyckt synd om sig själv som vanligt. Hon ser ju inte sin egen del i det utan det är hon som är ett offer enligt hon själv.

Jag ifrågasätta hur hon kunde säga så om sina egna barnbarn, att hon inte ville se dom. Hennes svar går nog till historien: -Dom är inte mina barnbarn! 

Ja vad säger man? Tyvärr så blev jag förbannad och gav henne det hon sökte efter. Kanske inte just de ordvalen hon förväntade sig men hon gjorde mig förbannad. Jag sa vad jag tyckte om henne: Du är ett stort jävla äckel! sa jag.

Nu var det ännu mer synd om henne för hon tyckte att det var för jävligt sagt med tanke på allt hon har gjort för oss. Hon har haft mina barn veckovis sa hon. Men vänta nu! Veckovis betyder mer än en vecka och mina barn har inte hon haft mer än en vecka som mest på sin höjd. En vecka i sträck och det är under mina år här på Öland och under mina barns uppväxt från födseln till nu och de är 11 resp 9 år gamla.

Mina barn har inte velat vara hos henne. Vi har fått tvinga oss med dom de sista åren för de har inte trivts där och mycket på grund av hennes ordval till dom. Nu vill de ännu mindre dit och det är inte så konstigt!

Sen är frågan vem som har ställt upp med mest. Min man som är hennes son har varit ute hos henne i tid och otid och hjälpt henne med trädgården Han har hjälpt henne att få upp råttfällor så hon kunde försöka bli råttfri. Han har kört henne när hon har velat pimpla lite vin i stan. Men det räknas kanske inte?! Nej tydligen inte för det är ju bara hon som har hjälpt oss.

Ja jag tycker att hon är ett stort svin. Ännu mer nu än innan. Det som gjorde mig arg och som fick mig att säga som jag gjorde var att hon inte vill kännas vid mina två yngsta barn som är hennes barnbarn. Vad fan har dom gjort???

Hon utnyttjar sin ställning

Nu är det som så att vi är lite i beroendeställning här hemma och det utnyttjar hon till max. Vi hyr huset av henne och efter detta så hotar hon med att sälja huset. Inte till personen som står på hyreskontraktet som är hennes son utan till min dotter som inte står på hyreskontraktet.

Monster till svärmor

Vart tar tiden vägen?

Idag fyller min fasters man Gilbert 88 år. Ringde och gratulerade honom. Roligt att prata med honom. Det var ett tag sedan. Min faster finns inte längre bland oss. Hon gick bort för 7 år sedan men det känns inte som att det vore så längesedan. Saknar henne. Jag var mycket hos henne och Gilbert i min ungdom. Saga (min faster) är min gudmor och hon och Gilbert är gudföräldrar till min äldsta son André.

Ja tiden den går. I år är det 6 år sedan som min pappa gick bort. Jag går upp till graven och tittar till en, vattnar blommorna och rensar bort ogräs. Det är det enda man har kvar att pyssla om nu när det gäller pappa. Jag saknar våra samtal vi hade där vi pratade om livet. Pappa kunde berätta om sin tid på barnhemmet och i de olika fosterhemmen han hamnade i. Mycket intressant att lyssna på men så sorgligt för pappa hade en tuff uppväxt. Barnhemmen på den tiden var inte alltid så nådiga och fosterhemmen var oftast hemska. I alla fall för ett fattigt barn.

Ja tänk så olika liven kan bli för var och en.

Lagom är bäst

Jag har inte sovit så bra i natt. Vaknade mellan 4 och 5 i morse och hade svårt för att somna om sedan. När jag väl somnade så vaknade jag igen. Andra natten det är så nu. Mina leder värker men det är förmodligen vädrets fel. Det är kyligt och kallt. Jag får alltid mer värk när det är kallt ute. Därför älskar jag sommaren med värme! Men jag skulle inte vilja ha det som delar av USA har ändå. De har nästan 53 grader varmt. Det är lite för mycket! Lagom är alltid bäst!

Idag blir det att försöka mig på tvätten. Det tar aldrig slut. Man blir i alla fall inte arbetslös 😉

Tiden

Ha en fin dag!

Studenten år 2017

Igår tog min äldsta dotter studenten. Vädret höll i sig så det blev en mycket fin dag. Vi åkte in till Kalmar och tittade på när hon sprang ut. Efteråt så åkte hon och Erica hem till Ericas släktingar där de åt mat och fikade. På kvällen gick vi ut och åt på Pappa Blå. Det var bokat till 16 personer så det blev ett stort långt bord till oss där. Tvillingarna gick själv ut skolan så de var uppe på slottet. Nästa år är det deras tur.

Två timmar satt vi på Pappa Blå. Det var mycket trevligt och maten var otroligt god…som alltid. Jonatans föräldrar kom för att fira henne. Davy kom också med och Erica så klart. Ewa, Stéphanies storasyster från Skåne bilade upp.

Ett stort GRATTIS till dig Stéphanie och Erica. Lycka till i livet!

 

studenten

 

Från Studenten till småkillarnas avslutning

Idag var det dags för Hampus och Pontus att gå ut skolan. Jag och Beatrice gick ner till kyrkan som var fullsatt. Roligt för barnen. De sjöng och jag blev glatt överraskad att båda klasserna hade två nya låtar som de sjöng. Annars brukar de ha samma låtar år efter år.

Nu har barnen sommarlov i alla fall. Killarna är glada över att ha sommarlov och få vara lediga från skolan. Nu hoppas jag bara på att det blir sol och värme. Massor med bad och lek naturligtvis.

Att leva bland annat med Fibromyalgi, diabetes och eksem

Att leva med Att leva (Fibromyalgi) är inte alltför lätt. Ibland när någon frågar: Hur är det? Så svarar jag: Jo det är bra. Varför? Varför inte bara säga att det är skit. Jag har ont! Men nej det gör man inte för man vill inte klaga. Sen är det ju så här att man jämför hur det var igår eller i förrgår. Idag har det varit en någorlunda bra dag. Jag har kunnat tvätta och tagit köket. Lite stel i mina leder men det r kylans fel. Ryggen har jag alltid ont i men idag känns den lite bättre. Det hade kunnat vara sämre med andra ord 🙂

Att leva med Fibromyalgi är ingen dans på rosor. Huvudvärk och dålig balans tillhör de flesta dagarna i veckan. Huvudvärken kan i och för sig komma på grund av sömnlöshet. Jag vaknar flera gånger på nätterna och då kan jag ha haft svårt att somna redan på kvällen. Det är inte alltid jag får en sammanhängande sömn.

Jag har problem med mitt minne. Koncentrationen är inte alltid på topp och jag kan ha svårigheter med att finna orden ibland. Det kan bero mycket på den dåliga sömnen. Inte helt omöjligt! Jag sitter gärna i ett lite mörkare rum. Behöver inte vara släckt utan jag kan ha en liten lampa tänd. Dock helst inte i taket. Det blir för ljust för min del.

Nedstämdheten jag har emellanåt kan bero på fibromyalgin men den kan även bero på yttre faktorer. Jag har ju haft depression i flera år och det finns flera orsaker till den. Dimsyn kan jag få men det kan ven bero på att jag får för högt socker. Jag har ju inte bara Fibromyalgi utan jag har även diabetes.  Utöver detta så har jag även eksem. Jag tål inte nickel. Det räcker att jag rör vid föremål med nickel i. Det är inte så enkelt i min vardag med andra ord för nickel finns överallt!

Men jag ska inte klaga. Det finns dom som har det värre. Mycket värre!

Från Fibromyalgi till sista veckan innan sommarlov 🙂 

Idag är det sista skolveckan för barnen och jag längtar verkligen till fredag. Det är då de yngsta slutar och samtliga barn har sommarlov. Sååååå skönt! Jag ska umgås med barnen så mycket jag kan. Tiden springer iväg och jag vill inte missa någonting. Min yngsta son som är även mitt yngsta barn ska gå upp till tredje klass till hösten. Stora killen med andra ord. Jag hoppas på en fin sommar med mycket sol och värme så vi kan bada, leka och spela spel.

Idag har det regnat men det har även varit lite sol. Det hängde i luften men vi hann in igen med hundarna innan blåsten kom med regnet igen. Jag hoppas få kunna sova i natt. Hela natten. Det är jobbigt att gå hemma och vara trött om dagarna. Men men…som sagt…det kunde varit värre!

Ni får ha en fin kväll mina vänner. Sköt om er!

Fibromyalgi

Det är snart Helt hysteriskt!

Från vardagen till Helt hysteriskt!

Äntligen helg. Bara en vecka kvar tills barnen får sitt efterlängtande sommarlov. Jag hoppas verkligen på en fin sommar för deras skull. Massor med sol och bad. Vi har lite planer för sommaren som vi alla ser fram emot. Ett nytt barnbarn ska snart se dagens första ljus. Inte lång tid kvar nu och både jag och Fredrik ser fram emot att få ännu ett barnbarn.

Idag har det annars varit en slödag. Har varit så trött men så vaknade jag också runt 03-draget i natt och hade svårt för att somna om. Denna natten hoppas jag på att få sova bättre. Det är A och O med den där sömnen. Jag har fått problem med mina eksem på händerna. Mestadels den ena handen. Oavsett hur mycket lotion jag smörjer in så är jag fruktansvärt torr. Det gör ont att vara i vatten.

Min tvillingpojke har också problem med sin allergi. Han har olika sorters allergier och ena av dom är pollenallergi. De har haft bolldag i skolan och varit mycket ute. Det resulterade i nässelutslag på nästan hela kroppen. Han får börja och ta sina tabletter med antihistamin i. Snart ska det nog ge med sig.

Jag är sugen på att börja läsa en ny bok. Får se om jag har koncentrationen nog att göra det snart. Går nog bättre nu när vårterminen i skolan tar slut. Inga krav och inga speciella tider att passa. Det blir lite mindre stressat.

Helt hysteriskt

Ja det är en brittisk serie som bjuder på sjuk humor när den är som bäst. Det kommer snart några avsnitt på TV:n som jag ska se. Härligt att få kunna skratta lite. Hoppas ni alla får en fin kväll. Sköt om er!

Helt hysteriskt

 

Ett monster till svärmor

Det är en titel på en film som jag varmt rekommenderar. Titeln säger en hel del och det är nog många som delar det. Hur ofta får man inte höra hur någons svärmor är?

Lugn och ro?! Vad är det???

Fredrik fyllde år den 3 maj och vi hade bjudit hem hans mamma på kaffe. Tänkte att hon kanske ville gratulera sin son. Just denna dag så var allt upp och ner hemma hos oss för vi hade bestämt oss för att byta rum. Tre rum som skulle byta plats. Vårt TV-rum skulle en trappa upp i sovrum nr1. Det sovrummet skulle in till sovrum nr2 medan detta sovrum skulle ner i vårt gamla TV-rum.

Som vi alla vet så tar det ju tid att flytta möbler från tre rum. Jag sorterade bort och slängde en del medan jag packade ner det andra. De stora killarna i hemmet fick ta hand om möblerna för det var för tungt för oss tjejer. Killarna har jobb på dagarna så det blev ju på kvällen som de fick flytta dessa möbler.

När väl möblerna var på plats så skulle allt packas upp igen och det var här som min svärmor kom på kaffe. Vi hade möbler som stod i hallen på övervåningen. Kartonger med nerpackat porslin som skulle tas upp. Vi hade i alla fall hunnit med att få möblerna på plats i vårt nya TV-rum så vi kunde sitta ner och fika i lugn och ro.

Meeeeeen…..Det blev inte lugn och ro för min svärmor tyckte inte att det var klokt att vi hade bytt rum. Orsaken var för att hon tyckte att vi var rent för många här hemma. Vi är 12 personer i hemmet och det var för många enligt henne.

Jag ifrågasatte varför hon tyckte det. Sa även att jag inte förstår varför det ska angå andra människor om hur vi bor. Det är ju trots allt vi som bor under samma tak och vi klagar inte. Hon tyckte fortfarande att vi är för många. Visst tycker jag att hon har rätt att tycka vad hon vill men jag tycker att hon ska respektera om hur vi vill leva och bo.

Min stora dotter har varit väldigt sjuk under hela hösten och hela våren så jag vill ha henne hemma så jag kan ha lite koll. Stéphanie kunde nämligen svimma bara så där. Vi har hittat henne på toaletten, i köket i hallen avsvimmad. Vi kunde åka bil och helt plötsligt så bara svimmade hon. Hon har haft kraftigt ont i magen och varit mycket illamående. (Ja jag är en hemsk mamma som vill ha koll på min sjuka dotter!)

Sen går min dotter fortfarande i skolan och jag anser att det är min skyldighet att försörja henne men min svärmor tyckte det var bättre att min dotter och son skulle leva på socialen.  Ja hon kan fortfarande tycka vad hon vill men det finns ingen lag som säger att det hon tycker är det rätta!

Min ”kära” svärmor tyckte att hon kunde bo i Kalmar med sin pojkvän fast hennes pojkvän har jobb här i Borgholm. Hon tyckte även att Robin och Tove skulle bo i Kalmar och köra mellan Kalmar och Borgholm så Robin kunde ta sig till sitt jobb. Hon sa även att folk inte kunde förstå hur vi kunde bo så här. Som min son sa: Ge fan i och prata då!

Hon började prata om Fredriks dotter. Om hennes nyfödda son. Hon hälsade tydligen till Fredrik hon tänkte mycket på honom. Ja det hade jag svårt för att tro för hon har lyst med sin frånvaro. Fredrik fick inte ens veta att han skulle bli morfar. Hon berättade inte när hon fått sitt barn och han bjöds inte till dopet.

Det är tydligen skillnad på henne och mina barn. Ja det är ju för att det är blodsband mellan dottern och Fredrik. Då frågade jag hur Fredrik kunde ta sin ”son” som sin för Fredrik är inte biologisk pappa till honom, men det var tydligen skillnad på han och mina barn.

Jag ifrågasatte vad hon menade med det. Vad skillnaden var på mina barn och den förlorade ”sonen” som Fredrik inte är biologisk pappa till men det fick jag inget svar på. Inte mer än: Jag vet att din käft kan glappa.

Ja det var en mycket intelligent fras att uttrycka. Min käft glappar tycker min ”kära” svärmor. Bara för att jag ifrågasätter varför vissa barn betyder mer än andra. Jag sa till min man att nu fick han välja mellan mig och sin mor för jag tänkte inte sitta där och lyssna på detta skitsnack mer. Varje gång vi träffade denna kvinna så skulle något negativt påtalas om min familj. Varje gång hon tog sig hit när inte Fredrik var hemma så fick jag lyssna på allt från hur dålig mamma jag var till mina barns negativa sidor.

Naturligtvis så sades det aldrig rent ut men som vi alla vet så kan man läsa mellan raderna. Mina barn har aldrig varit högt uppsatta av henne. Visst har hon gratulerat dom när de fyllt år men de har också visst att de inte är värda så mycket!

Men i alla fall. Jag sa att han fick välja mellan mig och sin mor. Ja gå du sa hon och satt kvar på sin plats. Ja hon satte sig ner efter vi tjatat på henne att i alla fall ta en kopp kaffe för hon ville inte göra det först. Som jag alltid brukade göra så svalde jag en hel del men till sist så brast det. Jag bad henne att fara åt helvete!

Jag reste mig och gick och medan jag gick så sa jag att jag skulle gå men att jag tog barnen med mig. Hon tror på det fullaste allvar att hon har något att säga till om när det gäller mina barn. Mina barn skulle inte vara kvar där och höra det hon vräkte ur sig. Var det någons käft som glappade så var det hennes!

Hon reste sig till sist och gick och sa något om socialen.

En vecka senare strax innan kl 19 så ringde telefonen. Det var från socialen. De hade fått in en orosanmälan från en orolig farmor. Hon hade gått hem för att lägga sig så hon kunde ringa socialen dagen efter. Alltså den 4 maj. Hon var orolig för barnen för att vi hade det skitigt. Kläder låg överallt och det såg ut som en svinstia. Mina barn var bleka så hon tyckte att socialen skulle kontakta skolan för att höra hur de mådde. Hon tyckte även att socialen skulle komma oanmälda.

Ja. Vad ska man säga?! För det första: Är det så konstigt att vi har kläder överallt. Vi har fyra sovrum med garderober i. Vi har två hallar där vi också har garderober. Vad brukar ligga i garderoberna? Jo kläder. I hallen nere har vi hängare för våra jackor. Vi är 12 personer i hemmet Naturligtvis så har vi minst 12 jackor som hänger där nere. Skor ska vi inte tala om. Men även där har vi minst 12 par. Förstås!

Socialen kom och de kunde inte förstå vad denna tant pratade om för som den ena kvinnan sa: Det skulle vara skitigt här men det tycker jag inte att det är!

Mina barn var bleka sa min ”kära” svärmor. Det sa hon under hela vintern med. Ja vad ska jag säga?

För det andra: Förlåt för att jag inte tillåter mina barn sola solarium under vinterhalvåret…eller under hela året för den delen. Klart som fan att dom är bleka under den kalla årstiden! Vem är solbränd då? Om de inte solar solarium menar jag?!

Min son Pontus. Det är han hon syftar på. Han är ljus i hyn. Har ljust hår och är frisk som en nötkärna. Han är inte solbränd under vintern men han mår bra.

Min första tanke och fråga efter denna anmälan var: Om hon nu var så orolig som hon påstod sig vara…varför väntade hon med att anmäla sin oro till socialen tills denna dag?

Hon hade mage att ringa till socialen och ljuga för att sätta dit oss. Inte mig personligen utan hon anmälde faktiskt sin egen son. Inte bara sin son utsatte hon utan även sina barnbarns!

Mina barn vet vad deras farmor har gjort. Jag pratade med barnen och frågade dom vad de kände efter allt som hänt. För Pontus var rädd för att någon av oss skulle bli tvungna att flytta och det första han frågade när han kom hem var: Får vi alla bo kvar?

Mina barn…min svärmors barnbarn sa att de inte kunde förstå hur hon kunde göra så. Jag frågade vad dom skulle göra om de träffade henne i stan. Det mina barn sa gjorde ont i mitt hjärta: Jag kommer titta bort sa dom båda. De kan inte ens titta på sin farmor med andra ord.

Till dig min kära svärmor.

Det är inte mig du sårade utan det var dina barnbarn först och främst. Ja även din son. Du förstörde hans födelsedag. Jag hoppas du är nöjd och stolt över dig själv. Jag vet inte vad du hade tänkt dig skulle hända men jag kan upplysa dig om att det blev inget med din anmälan. Jag kan tro att du får andra att tro på ditt skitsnack. Människor som inte är och har varit här men de får tro på ditt ord. Men jag har en fråga till dig: Vet dina nära och kära om att du ibland pratar skit även om dom? För du är ett levande bevis på ordspråket: Pratar hon skit om någon bakom dennes rygg så kan denna person vara säker på att hon även pratar skit om den till andra!!!

Jag vet att jag aldrig varit fin nog för dig men ändå har jag valt att svälja en massa skitsnack men nu är det slut med det. Jag tar inte emot mer skit. Snacka du vidare och sprid du dina lögner. Det rör mig inte i ryggen. Du kan inte såra mig med det. Dom du sårar är Hampus och Pontus. Två oskyldiga barn som inte har gjort dig någonting.

Du bryr dig om barnen säger du?! Ändå så valde du att fira ett annat barn i släkten när ditt barnbarn fyllde år. När ditt andra barnbarn fyllde år så tyckte du att det var viktigare att spela Boule. Jag hoppas att du hade det roligt medan ditt barnbarn blev besviken för att hans farmor valde nöjen istället för honom. Du ringde inte ens för att gratulera dom.

Sen är det mycket smaklöst att du kan gå in på din sons arbetsplats och prata som om inget hade hänt. Där och då hade du redan gjort din anmälan. Min fråga är: HUR kan du vara så falsk? Men det bevisar bara vilken människa du egentligen är. Du får folk att tro att du är så snäll och rar. Du bjuder folk på mat och bullar. Får dom att tro att du är ett offer. Det är såååå synd om dig. Undrar om dessa människor vet hur mycket skit du pratar om dom.

Behandla andra som du själv vill bli behandlad lyder ordspråket. Kanske dags att leva upp till det? Eller du vill kanske bli behandlad som skit?! För det är just det du gör mot min familj…behandlar dom som skit. Till och med din son och dina barnbarn. Fy fan rent ut sagt!!!

Du ska bara veta hur många gånger som vi har fått tjata på de små att följa med ut till dig! De har inte velat men som jag sa till dom: Farmor kommer bli glad. Inte visste jag att jag ljög då. Ja inte medvetet för jag trodde att du faktiskt brydde dig om barnbarnen på Öland. Idag förstår både jag och dom att de inte är lika mycket älskade som dina övriga barnbarn.

Tredje gången gillt!
Denna gången gick du för långt ”kära” svärmor!

Ett monster till svärmor

Här är ett kort på min nioåriga son. Taget på mors dag i år. Det är denna kille som hon tycker ser såååååååå blek ut.

Pontus

Meningen med livet

Meningen med livet. Vad är det? 

Varit i Kalmar med stora dottern. Hon skulle till doktorn och jag skulle träffa min samtalskontakt. Vilket jag gjorde.

Jag är så otroligt glad över att få möjligheten att gå till henne. Hon känner mig mer än vad jag själv gör ibland. Har gått hos henne sedan jag flyttade hit för 13 år sedan. Innan dess var det psykolog i Skåne och dessförinnan var det kvinnojouren. Det är en lång resa jag haft. I väntrummet satt jag och tänkte tillbaka och kom fram till att det är 39 år som jag har kämpat på. Jag var bara 6 år. Ingen ålder.

Det är många tankar och funderingar som gått varma i mitt lilla huvud genom årens gång. Man bearbetar och bearbetar. Ibland känns det som att man står stilla. Ibland backar man. Har man tur så kommer man fram lite grann.
Det är mycket som hänt i mitt liv. Saker som händer runtomkring mig…hela tiden. Det finns inget stop. Ibland undrar jag hur mycket en människa ska orka. Ibland så gör jag inte det och jag dalar ner i depression.

Det är inte lätt att alltid vara så förbannat stark. Jag orkar inte alltid att le och jag orkar inte alltid att vara social. Jag måste få ta andrum och det är det många faktiskt utnyttjar. Det är då dom passar på att sticka kniven i ryggen. Rätt så osmakligt kan jag tycka. Det är inte rent spel. Men det är aldrig det. Alla har vi fått våra lotter här i livet och jag har fått min.

Men allt är inte bara en nitlott. Jag har en underbar familj som jag älskar över allt annat. När jag tittar på mina barn så ser jag att jag faktiskt har gjort något bra här  livet. Jag har fött 7 underbara barn till världen. Gett dom all min kärlek! Hjälpt dom i den mån jag har kunnat, väglett dom. Sen har de tagit sina egna beslut och gjort tabbar som de själva har fått ta konsekvenserna för. De har även gjort många bra saker. De har lärt sig vad livet har att ge. De är inte fullärda vilket man aldrig blir. De tar ansvar för sitt.

Jag har lyckan att få ha alla mina barn i min närhet. De är kanske inte alltid hemma men vi har daglig kontakt. Vi hjälper varandra och vi står varandra mycket nära. Det är inte alla mammor som har det jag har. Det är just detta som jag försöker ta till mig de dagar då man mår mindre bra.

I 39 år har jag kämpat som sagt. Hur tänker en del nu kanske. Jag är bara 45 så hur går det ihop?! Jag var inte gammal när jag fick läran om vuxenlivet. Det är inte lätt för en 6-åring att förstå allt som händer. Inte heller så lätt för en 6-åring att då göra sig hörd. Få andra att förstå att något är fel. I många år har jag levt med skammen och kan göra det än idag men samtidigt så vet jag idag att jag egentligen inte har något att skämmas för. Jag var bara ett barn.

Ibland kan jag fortfarande känna som den där lilla flickan. Känna rädslan och misstänksamheten tar ibland överhand. Jag har svårt för att lita på folk, men jag försöker. Jag vill inte tro något ont om andra människor men man har fått bevisat att det finns många olika sorters människor i vår herres hage.

Jag har svårt för att värdesätta mig själv. Vad mitt liv är värt. Ja jag kämpar på och får göra det tills jag får den eviga vilan. Ibland blir man trött i både kropp och själ bara.

Barn är meningen livet

Som jag skrev så har jag 7 barn men det är inte allt. Jag har ett underbart charmtroll till barnbarn. Ett till är på väg och går allt som det ska så får jag ännu ett barnbarn i slutet på året. Jag älskar barn. De är livets mening för mig. Ljuset i livet <3

Ibland när jag skriver så kan jag bli väldigt personlig men det är för att jag skriver ner det jag tänker för stunden. En del tycker att sådana här personliga saker ska man ha i en dagbok gömd i en byrålåda. Varför? Vem bestämmer det? Jag kommer fortsätta att skriva. Det är mitt val. Det är mitt sätt att bearbeta mina känslor, tankar och funderingar. Men utöver att skriva så är jag som sagt glad över att få ha min samtalskontakt som kan så dom där fröna som jag sedan bara kan vattna. Få mig att se på saker och ting ur ett annat perspektiv.

Meningen med livet

Från födelsedagsfirande till Mors dag

Min stora dotter Stéphanie fyllde hela 19 år igår. Hon föddes en förmiddag efter 1 1/2 timmes värkarbete. Jag vet, jag var välsignad 😉 Jag visste inte vilket kön det skulle bli förrän vid födseln. Där och då så visste jag att hon skulle få namnet Stéphanie. Det efter rollfiguren Stéphanie Harper från serien Tillbaka till eden. Flickan vägde 3700 gram och var 49 gram lång. Jag var 26 år och blivande trebarnsmamma.

Dagen började med frukost på sängen och paketöppning. Sen blev det solning i trädgården. Vi hade så fint väder. Solen var framme hela dagen. Jonatans föräldrar samt Erica kom på eftermiddagen. Vi grillade kött och åt ute i trädgården. Till kaffet hade vi cheesecake som Tove och Beatrice gjort. Det var mycket gott och mycket trevligt.

Vi spelade lite poker på kvällen och ungdomarna fortsatte med att spela ett spel som Stéphanie fick av Susanne och Jonas (Jonatans föräldrar). Själv la jag mig tidigt på kvällen. Hade ont i mina leder och rygg.

I morse vaknade jag dödstrött men gick upp och gick ner med flickorna till stan. Vi gick in på banken där det var mycket folk och endast en kassa öppen. Sen gick vi ner till Bubbeltian. När vi kom hem så blev det solning i trädgården. Man får verkligen passa på medan man kan.

Vi går mot mors dag

Idag så är barnen lediga då det är en klämdag. Skönt för dom att få lite ledigt. Jag hoppas på fint väder i helgen så vi kan vara ute. Vi planerar att fira mors dag ute i vår fina natur. En tur på Ölands vägar med lite fika med oss. Det är inte helt fel. Bara det är en present nog för mig att få ha mina nära och kära runtomkring mig. Det är inte alla som får den äran.

Jag hoppas ni alla får en fin dag och en mycket mysig helg. Sköt om er!

 

En tung offerkofta kan förstöra så mycket

Det finns många olika sorters människor i vår herres hage. Kanske behövs vi alla för att uppskatta andra. Som människa är det bra om man kan se både de dåliga egenskaperna som de bra. Jag kan se mina dåliga och de bra egenskaperna hos mig själv. Sen att andra kanske inte delar det med mig är en annan sak. En sak vet jag i alla fall. Människor kan kalla mig för mycket men någon offerkofta ser dom inte på mig i alla fall!

Det finns människor som visar sig vara snälla och omtänksamma när de i självaste verket är grundligt elaka. Det finns dom som faktiskt inte ser att de är elaka utan de tar på sig offerkoftan direkt och tycker synd om sig själv. Dessa människor har jag svårt för och de suddar jag ut ur mitt liv. De existerar inte ens. Men jag ska inte sticka under stolen med att jag samtidigt tycker dom är intressanta. Jag vill veta hur en sådan människa tänker. Om den tänker överhuvudtaget. Har de något mål med sitt agerande? Ser de att de gör fel eller tror dom verkligen på att de är offer???

Tung offerkofta att bära

Att bära på en offerkofta måste vara jobbigt. Den ser inte sina egna fel eller deras handlingar. De känner bara det som den andra svarar på. Jag hoppas på att aldrig sjunka så lågt som dessa människor. De kan vara farliga ute i allmänheten. Vem vet vad de kan ta sig till?! Sådana människor ska inte få komma nära mina barn så länge jag kan hålla dom på avstånd.

En sådan människa skadar sina nära och kära men det finns konsekvenser med allt och i detta fallet är det att den får stå ensam kvar.  Jag tillåter inte att mina barn skadas. De ska inte få höra saker som inte är sanna. De ska inte behöva vara med om händelser som baseras på lögner!

Offerkofta

Gymnasiearbete – stora dotterns redovisning

GymnasiearbeteIdag har jag varit med stora dottern i Kalmar när hon redovisade sitt gymnasiearbete. Hon var jätteduktig. Hon valde samarbetsövningar och det är ju något som man måste göra i vardagen. inte bara på hemmaplan utan även i yrkeslivet.

Hon var lite nervös då hon inte tycker om att prata inför folk men det märktes inte på henne. Hon gjorde en snygg presentation och hon utförde sin uppgift galant!

 

Det var fler som redovisade sina gymnasiearbeten. Erica hade valt vandring. En tjej som tycker om friluftsliv. Något som jag delar med henne. Jag älskar att vara ute i naturen. Min dröm som yngre var att göra en vandring under semestern. Det har aldrig blivit av, men vem vet?! Någon gång i framtiden kanske.

Stéphanies andra väninna, Agnes redovisade om psykisk ohälsa och det är ju ett ämne som intresserar mig då jag själv lider av det då och då. Depression och ångest är ju något som tillhör min vardag, Hon tog upp många intressanta åsikter som jag själv har tänkt på lite då och då.

Hemma igen

Dagen har sprungit iväg men nu tycker jag att den börjar gå långsam. Jag är trött och skulle bara vilja gå och lägga mig egentligen. Det har varit en innehållsrik helg med förberedelser inför konfirmationen. Sen den stora dagen med konfirmation och sen igår med kroppkakskok. Ja idag känner man att det har varit hektiska dagar. Men jag ska inte klaga för det har varit fina dagar med.

Det var inte många som var bjudna på konfirmationen, men dom som var det gjorde dagen minnesrik för tvillingarna och det tackar jag dom för.

Veckan har precis börjat och jag har inga stora planer. Det ska tvättas en hel del. Blir det fint väder så blir det förhoppningsvis promenader. Idag har det varit riktigt skönt och jag hoppas verkligen att det får hålla i sig lite.Nu behöver vi lite sol. Det har varit kyligt nu en längre tid tycker jag.

I morgon blir det Kalmar igen. Ska försöka hälsa på sonen tänkte jag. Det är ett tag sedan nu. Ni får ha en fin kväll och en skön vecka! Sköt om er!