web analytics
Kategori: Livet

Hög som ett hus

Har nästan precis gått ifrån matbordet och känner mig lite hög. Det är inte som det låter men det känns nästan som det. Nu vet jag i och för sig inte hur det känns att vara hög men i alla fall. Jag vet hur det känns att vara hög på socker i alla fall och det är jag nu.

Jag är diabetiker och denna maten som man oftast har när det är midsommar är inte så bra för mig. Jag försöker äta det jag kan men att bara äta skinka är rätt så enformigt. Ja ägg är ju bra men att äta bara skinka och ägg låter väldigt tråkigt.

Sillen är kanske också bra att äta förresten, men jag vill ändå ha lite mer än det. Så det blev en mycket liten potatis, lite gräddfil och några köttbullar. Sedan var jag mätt…men hög.

Sedan Gastric bypass operationen för tre år sedan så äter jag inte så mycket. Tack och lov för blir jag så här efter detta lilla så undrar jag hur det hade varit om jag hade ätit som jag gjorde förr.

Nellie 3 år!

Nellie 3 årIdag är det inte bara midsommarafton utan det är även mitt äldsta barnbarns treårsdag. Tänk att jag har varit farmor nu i tre års tid. Vart har dessa tre åren tagit vägen då? Helt otroligt vad tiden går fort.

Vi började dagen med att sjunga för henne men det ville hon inte. Hon blev lite gladare när hon fick paket och öppna. Sedan har hon varit glad resten av dagen och när det blev fikadags med tårta så var hon jätteglad. Speciellt när hon fick resten av paketen 🙂 Jag tror att hon har haft en fin födelsedag så här långt.

Nu ska jag göra lite nytta. Jag hoppas er dag har varit bra så här långt och jag önskar er en fortsatt fin och trevlig midsommarafton.

 

Frågor och svar

Jag har fått några frågor som jag nu har svarat på. Jag tackar för frågorna. Det var roligt att tänka tillbaka lite. Har ni fler frågor så ställ gärna dom. Ha en fin dag!

Vad fick dig att börja blogga?

Jag har alltid älskat att skriva och av en slump så kände jag att det var skönt och skriva av sig. Jag har blivit rätt så mycket mobbad i min barn- och ungdom. Sedan började jag må dåligt psykiskt på grund av upplevelser som jag varit med om. Sexuella övergrepp och psykisk misshandel bland annat. Jag har levt i ett destruktivt förhållande och det var otroligt skönt att kunna skriva av sig om sina känslor. Det kändes som att när man skrev dom så försvann de ur kroppen på något sätt.

Vad är det bästa du vet med sommaren?

Det bästa med sommaren är att jag kan göra roliga saker med barnen utan att tänka på tider. Visst är rutiner bra att ha men på somrarna släpper vi lite på det och njuter av stunderna som är.

Vad har du helst på dig en varm sommardag?

Jag har aldrig trivts med att ha kjol eller klänning på mig så här blir det shorts och linne.

Vad ser du mest fram emot just nu?

Sommaren med familjen. Förhoppningen är att kunna åka och hälsa på min äldsta son och att vi ska kunna åka till Gotland och träffa min svärdotter och mitt yngsta barnbarn.

Vad har du för planer denna sommar?

Jag har egentligen inget planerat men har sagt att vi ska försöka bada så mycket som möjligt. Ta vara å dagarna så gott det går. Ta dagliga promenader.

Vart ser du dig om 5 år

Jag och min dotter har planer på att försöka starta vårt eget företag så vi ska kontakta arbetsförmedlingen och få lite information om hur man ska gå till väga. Så om 5 år så har vi förhoppningsvis varit igång ett tag och är på gång att försöka utveckla företaget.

Otåliga leder

Jag har så ont i mina leder idag. Känner mig trött och sliten. Förmodligen så är vädret en bidragande orsak. Jag får problem med min kropp när det är för kallt men även när det är för varmt. Jag blir stel och får svårt att greppa om saker och ting ibland. Men hellre för varmt än för kallt ändå!

Veckan har gått fort. Jag lovade foton på mina morsdagspresenter. Jag har inte glömt bort det och de kommer. Jag lovar. Jag blev verkligen hyllad som mamma.

Nu ska jag vila mina leder. Ni får ha det så bra och sköt om er!

Ett stort tomrum i mitt hjärta

Igår åkte jag in till Kalmar för att prata med min samtalskontakt. Det var rätt så skönt. Vi pratade om det som har hänt den senaste tiden. Jag pratade om hur min relation var med min svärmor och sedan kom vi in på pappa. Hon frågade vad han dog av och jag sa förmodligen cancer…eller stroke. Oavsett vilken sjukdom det än var som tog hans liv så var utgången densamma och det fanns inget att göra ändå.

Helt plötsligt så kände jag bara tårarna komma.
-Du saknar honom sa hon.
Ja det gör jag. Det känns tomt. Sen har vi då Carina. Det kunde gå månader innan vi ringde till varandra men då kunde vi prata hur länge som helst. Det har nu gått fyra månader sedan vi pratades vi för sista gången och innan hon dog. Tiden är nu inne för ett samtal från henne/till henne men det kommer inget samtal och jag kan inte ringa henne.

Jag vill ringa hennes mobil för att höra hennes röst men rädslan finns där att numret inte finns mer. Då blir det som ett avslut och jag vill inte ha ett avslut. Jag ska upp till minneslunden när jag går till gravarna i helgen och sätta rosor. Hon älskade rosor precis som jag.

Det är tungt att bära den här sorgen. Saknaden är extremt stor och jag gråter bara jag tänker på det. tårarna bara rinner ner i skrivande stund.

Jag skulle tänka på hur jag ville ha kontakten med min samtalskontakt framöver. Jag frågade om det var upp till mig och det var det. Jag sa att jag ville fortsätta att prata och vi ska göra en ny omvärdering till nästa sommar. För sen går hon i pension!

NEEEEEEEJ! Men jag förstod ju att det skulle komma en dag men frågan är om jag vill och kan fortsätta gå hos en annan. Jag har gått hos henne jag har nu i 13 år. Hon känner mig utan och innan i stort sett. Ska jag behöva börja om då? Jag som har svårt att lita på folk. Det kommer ta tid. Men jag får se. Jag har ett år på mig att tänka igenom det!

När jag ändå var i Kalmar så passade jag på att umgås med min dotter. Gick hem till henne där hon bor med sin pojkvän och svärföräldrar. Hon bor där på vardagarna då hon går i skolan där. Vi gick hem till henne och då blev jag bjuden på middag va hennes svärföräldrar. Det tackade jag så mycket för. Det var mycket gott!

Jag tog bussen hem och var hemma lagom till kl 19:00. Det blev en heldag i Kalmar kan man säga. Väl hemma så tog jag en promenad med min yngsta dotter. Det var mysigt. Vi gick till gravarna och kikade till dom. De hade klippt gräset så det var en massa gräs på pappas gravsten Försökte ta bort så mycket jag kunde men ska dit i helgen och göra fint där igen.

Nu ska jag göra lite nytta här hemma. Ha det så gott och sköt om er!

Sjubarnsmamman
Nellie, Pontus och Sebastian leker.
Sjubarnsmamman
Hampus ute i solen

Öppet hus på Slottskolan

Idag var det öppet hus på Slottskolan. Tove och hennes barn följde med Beatrice på hennes lektioner medans jag och småpojkarna gick med Benjamin. Först ut var det matematik.

Han är mycket duktig på huvudräkning. De gjorde en pyramid som de kallade det för. De fick veta att siffrorna 1–5 skulle vara längst ner. Men inte i vilken ordning. Sedan skulle de räkna ut vilka tal som skulle stå ovanför. De hade 4 tal som de hade till hjälp. Det tog inte 30 sekunder för Benjamin att räkna ut resultatet. Vilka siffror som skulle vara vart. Efter matematik så blev det kemi och efter det sven. Det var roligt att gå runt och se hur de arbetade.

Jag får dock lite panik inombords när jag kommer ibland stora folkmängder och speciellt på skolor. Förmodligen så sitter det i sedan skoltiden.

Jag tycker bättre om när det är små grupper men i skolan så finns det ju folk överallt…av naturliga skäl. Jag saknar dock skolan…eller det som jag förlorade när jag gick i skolan. Det var ofta som jag tog ett steg tillbaka. Ville inte synas och ville inte höras.

Mina favoritämnen i skolan var matematik, engelska, svenska, musik, gymnastik och bild. Jag gjorde mitt bästa av det möjliga. Men hade jag inte blivit mobbad i skolan så hade jag säkert kunnat presterat bättre.
Jag älskade gymnastiken. Speciellt redskapsgymnastik. Då skötte man sig i regel själv. jag tyckte om sport med men det var aldrig roligt när vi skulle delas upp i lag för jag var den som oftast blev vald sist. I bästa fall näst sist.

Jag var inte dålig om jag får säga det själv men jag var långt ifrån populär. Inget jag strävade efter och fast jag blev så mycket mobbad i skolan så förblev jag ändå mig själv. Jag ändrade inte mig själv för att platsa in.

Ja.…det är stor skillnad mellan skolor. Den skolan jag gick på var kanske inte så mycket större men vi var fler elever. Rätt så många fler elever jämfört med slottskolan. Skönt att det inte är så många här faktiskt.

Nu är vi hemma och Tove och Beatrice gör maten idag. Inget avancerat. Ärtsoppa och pannkakor blir det. Ska bli gott! Ha en fin kväll och sköt om er!

Livet är som dominobrickor

Har varit hos min läkare och gjort min årliga besiktning. Jag har ju diabetes och har gjort en gastric bypass operation för snart tre år sedan. Då ska man kolla sig en gång om året så att man kan se så att alla värden håller sig där de ska. Mina kalkvärden var på väg ner vilket innebär att jag får för lite kalk i mig. Jag har ju mediciner för det men jag kan glömma och ta dom ibland.

Tog upp det här med mitt dåliga minne och det hänger ihop med all stress jag känner om dagarna sa hon. Verkar logiskt. Jag har ju även fibromyalgi vilket innebär verk i kroppen. Jag går ju med värk i stort sett hela tiden men ibland så är det värre än vanligt. För mig så är kroppen mer utsatt för verk på kvällarna. Jag har tagit Alvedon 665 innan men nu så finns dom tydligen inte så nu ska jag prova på Ipren i stället. Någon som testat Ipren? Funkar dom?

Doktorn sa att det var inte så konstigt att jag inte mådde hundra procent bra med tanke på allt som har hänt. Även hon tycker att jag har varit med om en hel del bara under det senaste året och när man tänker tillbaka själv så inser jag själv att det inte är så konstigt. Men min fråga är: När ska det kännas bra då?

På ett år så har det hänt otroligt mycket

För ett år sedan så var jag på flera rättegångar som min son var inblandad i. Resultatet blev fängelsestraff och det avtjänar han just nu en massa mil härifrån. Han tar sitt straff och inser att det han har gjort var fruktansvärt fel men han står för vad han har gjort i alla fall.

Min moster dog och sedan blev jag oväns med min svärmor. Det resulterade i en massa annat tråkigt. Hon anmälde oss till socialen och kom med lögner. Mina två yngsta barn som är hennes barnbarn ville inte träffa henne något mer efter allt det hon gjorde. När socialen insåg att det var felaktig information i anmälan och min svärmor fick veta det så slängde hon ut oss på gatan. Det är ju trots allt hon som står som ägare på huset vi bor i fast hon sagt att Fredrik ska få förvalta det som sitt eget.

Livet är ibland som dominobrickor. Det ena slår emot det andra och sedan är rullningen igång. Det finns inget slut ibland. Förra hösten så fick jag veta att min allra bästa vän hade fått ännu fler cancerknutor i hjärnan. Denna gången så fanns det ingen återvände och Carina somnade in för gott i januari i år. Endast 46 år gammal. Gudarna ska veta att jag saknar henne så det gör ont!

Vi kunde ringa varandra och prata om allt. Vi har varit med om liknande händelser i vårt liv och hade en hel del att prata om. Jag saknar hennes röst. Jag saknar telefonsamtalen från henne. Hon var en mycket tapper kvinna som hade hjärtat på rätta stället. Livet är inte rättvist!

Så under ett enda år så har det hänt så otroligt mycket så hälften hade varit nog. Jag kämpar ibland med att hålla huvudet ovanför vattenytan men jag vet att det finns folk som hoppas att jag drunknar. Några av dom springer in i min blogg och hoppas på att hitta något som de kan ha emot mig. Nu fick de en blogg att få njuta av. Där jag skriver om hur mycket negativt som det har hänt i mitt liv det senaste året.

Nu har vi tre älskade barnbarn

Men allt har inte varit negativt faktiskt. Under förra året så fick jag två nya barnbarn. Så nu har jag och Fredrik tre fina barnbarn. Två flickor och en pojke. De är så fina och så värdefulla. Älskar dom av hela mitt hjärta! Nellie kan inte säga F så när hon ska kalla på mig och Fredrik så blir det Sarmor och Sassar 🙂

Det har hänt mer negativa saker än positiva om man ska se till antalet men då jag är en kvinna som väljer att se det positiva i det negativa så över väger det positiva. Så det enda som jag ser som negativt egentligen är att min bästa vän gick bort. Det fanns ingen mening med det alls. Älskar dig Carina <3

Det blev en svammelblogg idag. Hoppas ni orkade att läsa igenom hahaha. Ha en fin dag. Kram på er!

Underbar dag på stranden

Vilken skön dag igår det var. Vi gick ner till stan. Träffade några vänner där som jag och Stéphanie pratade en stund med. Sedan gick vi till lekplatsen vid hamnen där Tove, Beatrice, Nellie och Sebastian var. De hade hunnit matat ankorna när vi kom och de var i full gång med att gunga på gungorna. Sedan gick vi hem och sedan tog vi en tur till Fredriks jobb. Stéphanie skulle ha några ljusen till sin cykel.

I veckan som gått så tog jag upp ämnet Fredriks mamma, småkillarnas farmor för Fredrik. Hampus och Pontus fick inga julklappar förra året. Inte för att det ska vara obligatoriskt men då de alltid har fått och inte fick förra året så fanns naturligtvis funderingar på om det var för att vårat bråk gick ut över barnen. Igen!

Sedan fyllde Pontus år i januari och inget samtal kom till honom där hon sa grattis. Pontus fyllde ändå tio år. Hampus blev 12 i mars och ingen gratulation kom till honom i heller. sedan skickade småkillarna ett sms till sin farmor där de skrev att de var ledsna över att hon var sjuk men inget svar fick de tillbaka.

Däremot dagar senare så skickade hon sms till Fredrik. Ja inget om småkillarna utan hon ville ha hjälp.
jag har ju fått höra att jag är en mycket hemsk person. Men hemska jag kan se framåt och kan sätta mina egna känslor åt sidan. Jag…ja hör och häpna. JAG tog upp frågan med Fredrik om att de kanske kunde åka ut till min svärmor så att småpojkarna fick träffa henne. Jag hade förhoppningar om att hon kanske skulle bli glad och visa det för killarna.

Jag gjorde detta för barnens skull. Jag vill inte att de ska ha känslan av att inte vara omtyckt. Jag vill att de ska få veta att de faktiskt betyder något trots allt. Det var skönt att höra att hon blev glad. Och killarna tyckte det var roligt. De ville inte riktigt åka ut där innan men jag sa att det kan kännas skönt och var det som så att de inte ville stanna kvar där så kunde de gå ner till stranden där jag och resten av familjen väntade.

Ja medan Fredrik och småkillarna var hos min svärmor så satt vi nere på stranden och fikade. Fredrik och killarna cyklade ner men vi andra gick ut. Det blev en härlig promenad men gudarna ska veta att jag hade ont i min kropp efteråt men det var det värt! Sammanlagt så gick vi nästan två mil under hela dagen. Härligt!

Stranden Stranden

Något besatta eller?

Det är intressant det här med IP-adresser. De berättar en hel del som många användare inte tänker på. När man sedan kollar upp en iP-adress så kan man få reda på vad personen har surfat med. Om det är en dator, mobil eller surfplatta. Vilken operatör den har och vilken webbläsare som använts och även upplösningen. Det går även att se om det finns någon Javascript aktiverad och naturligtvis så kan man få exakta tiden de har varit inne och läst. Vilka blogposter de har läst med mera.

Jag har en K R som har varit inne i min blogg inte mindre än 201 gånger och denne har surfat in med 11 olika IP-nummer.

En J A har varit inne 109 gånger i min blogg. Men denne har bara använt sig av 4 IP-adresser. Men det kommer förmodligen bli fler. Dessa antalet gånger är utdelade på några månader bara. På en månad så går det 30 dagar så det är några gånger om dagen.
Det är roligt med läsare som fäljer min blogg men dessa två följer inte min blogg för att de är intresserade av att läsa hur min dag har varit utan de har förhoppningar om att hitta något som de kan använda emot mig. Men då får de leta 🙂

När jag ser att de har varit inne på min blogg så kan jag inte göra annat än att skratta för de tror att de är anonyma. De tror att bara för att de sitter bakom en skärm där ingen ser dom så finns dom inte….men ack så fel de har. Man är AlDRIG anonym över internet!

Inte ens jag är det!

Denna bloggposten tillägnar jag K R och J A

Idag har jag och min älskade familj umgåtts och haft det mysigt tillsammans. Dagen började med en kopp kaffe i sängen. Sedan väckte min man våra barn. Vi gjorde oss i ordning och sedan åkte jag med till skolan då Fredriks och mina småpojkar hade talang 2018. Pontus var med och han var såååå duktig. Ja alla var faktiskt duktiga!

Jag pratade med en mamma till Pontus klasskamrat på vägen hem. Det var jättetrevligt. Sedan gick jag hem och pussade på mitt ena barnbarn som var hemma. Det andra var på dagis. Det blev lite prat med min svärdotter och sedan gick jag in för att läsa lite.

Jag har inte gjort ett enda vettigt handtag idag. Ja hör och häpna. Dessa dagar är faktiskt sällsynta. Jag vet att ni vill att det ska vara precis tvärtom och jag vet att ni sprider era lögner vidare med men det kan ni få göra. Blir ni gladare av det så varsågod!

Jag låg i soffan och läste min bok. Drack lite kaffe och fortsatte att läsa. Sedan gick jag och min näst äldsta son till Fredriks jobb och hälsade på honom. Han blev glad som han alltid blir. Sedan tog vi oss en tur till Kalmar. Kom hem för någon timme sedan. Då hade Tove gjort maten och gett barnen så jag slapp att laga middag med idag. Tack Tove!

Det är skönt med en familj som värnar om sina familjemedlemmar. Det skulle fler ha gjort, eller vad säger ni? Det hade väl inte varit dumt. Mycket kan man säga om oss här hemma men vi bryr oss om varandra. Vi finns där för varandra och det oavsett om det finns blodsband eller inte!

Tänk själv! Mina barn ser Fredrik som pappan i huset. Till och med min äldsta son som var 12 år när vi kom till Öland kallar fredrik för pappa. Det är fint och det är framför allt äkta. Inga baktankar finns utan det är äkta känslor som finns där emellan!

Men det är kanske något som ni inte kan relatera till själva? Äkta känslor menar jag! För att kunna känna något för en annan människa så kan man inte vara en stor egoist. För är man egoistiskt så kan det finnas svårigheter att förstå hur andra känner det. Eller hur?!

Men men…nog om det! Nu har ni fått er en liten stund i rampljuset. Mer än så får ni inte!

Tack och hej, leverpastej 🙂

Till alla er andra så önskar jag en riktig trevlig helg. Sköt om er! Stor kram till er!

 

Vad vinner dom på det?

Härliga fredag. Jag har fått lite gjort idag. Jag tog en svängom med dammsugaren på nederåningen. Hängt ut lite tvätt i det fina vädret. Men det är också allt. Men det tar sin lilla tid. Jag har problem med min högra axel lite då och då. Idag kände jag inget i den men nu så fick jag smärta i vänster axel i stället. Man ska minsann få känna att man lever. Men skam den som ger sig. Jag tänker inte tillåta smärtan ta över mig! Inte i den mån jag kan bestämma det i alla fall!

Min äldsta son har ringt hem ett par gånger. Roligt att få höra hans röst. Min näst äldsta son har ringt hem och jag är så otroligt glad över att få ha denna fina kontakt som jag har med mina barn. Vad vore jag utan dom? Ingenting!

Jag har sagt det innan men det är värt att sägas igen: Jag är otroligt glad över att f ha min familj så nära mig. De behöver inte vara nära som i samma stad utan dom är nära hjärtat. Vi vet vart vi har varandra och ingen kan ta det ifrån oss. Och då menar jag INGEN!

I helgen så blir det att tvätta och umgås med barnen. Blir det fint väder vilket jag hoppas på så blir det kanske en sväng ner till ankdammen och lekplatsen. Vi får väl se vad helgen har att erbjuda. Blir det dåligt väder så blir det massor med spel 🙂

Det är 13 år sedan nu

Tänk, i år är det 13 år sedan som jag blev tillsammans med Fredrik. Många ser nr 13 som ett oturstal men det gör inte vi. För 12 år sedan så åkte jag och Fredrik till Köpenhamn och fick rum nr 13 på Scandic hotell. Vi förlovades oss där. Nu i år har vi varit gifta 4 år.

Det är många som önskade att det skulle gå åt pipsvängen för oss, men skam den som ger sig. Vi har stått emot många hårda vindar och för varje kastvind så har vi blivit starkare och kan stå emot nästa orkan.

Jag undrar vad dessa människor tror sig vinna på allt skit de ställer till med egentligen. De kan inte tänka längre än vad näsan räcker till. Det är helt klart den svenska avundsjukan som står i centrum för dessa människor. Sådana människor kan bli farliga med tiden. Något som de inte har i åtanke är allt de missar i sitt eget liv när de försöker leva och andas in andras!

Nu ska jag fortsätta att ta hand om min tvätt. Ni får ha en underbar helg mina vänner!

Kan man älska nån på avstånd?

Ja det kan man göra. Den meningen är en titel på en låt som Vikingarna sjöng och den passar så bra in när jag tänker på min äldsta son och hans flickvän.

Igår var jag, Fredrik, Angelica och lilla Alizia iväg precis hela dagen. Mina andra barn hade Tove hand om. (Tack för hjälpen!) Vi åkte för att träffa min äldsta son. Det tog några timmar att åka dit och lika många timmar att åka hem så klart. Men dagen gick väldigt fort men man var rätt så trött när vi kom hem.

Idag så fyller min man år och jag ska slå in hans paket. Vi ska fira honom lite senare då han jobbar nu. Det ska bli roligt att få ha familjen samlad under samma tak men alla kan tyvärr inte närvara. Min äldsta son är där han är och Robin jobbar flera flera mil härifrån.

VÄdret ute är ju inte det roligaste precis. Det blåser och är grått och kallt. Regnet kommer emellanåt. Jag som hade hoppats på lite sol så man kunde sitta ute i trädgården och fika ikväll, men det får bli runt köksbordet i stället!

Nu ska jag ta mig en kopp kaffe och försöka vila min onda rygg lite. Ni får ha en fin dag mina vänner. Sköt ome r!

%d bloggare gillar detta: