web analytics
Gå till innehåll

Gårdagen är några timmar borta men ändå känns det som det har gått flera dagar. Så är det efter varje session i terapin. I gårdagens session så kom vi in på den skuld jag bär på mina axlar. Den skuld som jag egentligen inte ska bära men som jag har burit under alla åren. Det är dags att släppa den men det är så svårt. Det känns som att jag förlorar min identitet.

Jag som många andra har svårt att se ibland vem jag är. Ibland när jag ser mig själv i spegeln så vet jag inte vem jag är. Jag känner mig så splittrad ibland.

Ibland känner jag att jag har förlorat mig själv på vägen mot ett bättre mående. Borde det inte vara tvärtom? Eller är det ovanan som gör att jag känner mig förlorad? Min mark under mig försvinner Ibland men ibland kan jag faktiskt tro att den förlorade marken ersätts ned ett mjukare underlag. Det ger mig hopp!

Jag ska fundera under veckans gång om vem jag är. I nuläget så är jag en kvinna som har fött sju barn. Jobbat inom vården och förgyllt många äldre människors liv. Jag älskar att fotografera, läsa böcker, teckna och pyssla i allmänhet vilket gör mig till en kreativ person med andra ord. Jag vill andra människor väl. Jag skulle kunna ge bort min sista krona till dom som behöver den bättre. Ofta låter jag väldigt negativ av mig men egentligen så vill jag bara ha ur mig sådant som jag bär på. För att bli av ned det. Jag låter mer negativ än vad jag egentligen är. Eller vill vara i alla fall.

Det är lite om vad jag är eller gör som person men vad säger det om mig?

Idag är det en grå och trist dag. Det regnar så smått och det är kallt. Inget väder att vara ute i med andra ord. Idag hade jag behövt solen.

känner mig inte på topp idag. Blir så trött på livet ibland. Jag försöker fylla min vardag med glädje och kärlek men ibland så når jag inte dit. Har svårt ibland att känna glädje. Istället så känner jag mig nedstämd och olycklig. Varför? Ja...Hade jag det visst. Det är nu okunniga människor skulle kunna säga: Det är bara att rycka upp sig!

Ja....tänk om det vore så enkelt!Jag har inga planer alls för dagen. Inte mer än att försöka få undan lite här hemma. Sortera bort och få undan.

Jag hoppas att du får en fin dag. Kram och sköt om er!

Gårdagens foto. Härligt att se den gröna färgen!

Har varit i Göteborg i några dagar och hjälpt min dotter och hennes sambo att flytta in till deras första gemensamma bostad. Det har både varit roligt och mysigt.

Ja jag har vuxna barn. Herregud vad tiden har sprungit iväg. Jag har många barn men jag har en mycket bra och nära relation med samtliga av mina barn. Dom ringer ofta och det är roligt att få vara del av deras vardag fast vi inte längre bor tillsammans.

Vi har haft fint väder. Jag och Beatrice tog en liten promenad i skogen som ligger precis intill deras hus. I skogen kunde man ta stigen upp till ett litet berg som gav oss en helt underbar utsikt. Vi kom nästan lika långt upp sim hyreshuset låg. Det var ingen lek kan jag säga att klättra upp där men upp kom vi. Det var värt mödan 😊

När jag hade fått mina fem äldste barn så sa en äldre syster till mig att jag som barn sagt att jag ville ha många barn som vuxen. Inget jag kommer ihåg att jag har sagt men det är möjligt. Nu har jag sju barn och jag är en otroligt stolt mamma!

Det finns tillfällen då jag tycker jag är en värdelös människa som inte har åstadkommit något i mitt liv. Då försöker jag ta fram bilden av mina barn. Det ger mig styrka. När jag ser dom så känner jag att jag faktiskt har gjort något viktigt i mitt liv. Jag har gett liv till sju underbara barn där några har gett mig ljuvliga barnbarn.

Mitt äldsta barnbarn fyller sju år nästa månad. Det är inte klokt vad tiden går fort. Jag kommer ihåg när min nu 14-åriga son skulle fylla sju år och börja första klass. Jag skaffade mig en katt som jag kunde ta hand om här hemma 😊 kände att jag behövde det. Katten fick mycket kärlek kan jag tala om hahaha.

Nu ska jag ta hand om min tvätt. Ha en fin dag och slöt om dig!

Våren bjuder på en del varma dagar och det är skönt. I förrgår var det vädret underbart. Varmt och skönt fast det blåste. Igår så var vindarna inte lika varma men ändock sköna. Sedan kom regnet igår kväll. Det behövdes.

Jag är så trött om dagarna. Ingen trötthet som jag kan vila bort tyvärr. Vissa dagar är bättre än andra men oavsett så försöker jag hålla igång. Ta promenader, umgås med barnen, kela med hundarna. Allt för att tanka ny energi.

Jag brukar bli trött efter terapin med så det är kanske inte så konstigt att man är trött i psyket. Jag jobbar med att må och få det bättre. Jag måste lära mig att tänka på mig själv. Det är svårt. Men jag måste.

Vi har kommit in på strukturell dissociation. Något som jag lider av. Ett svar på de känslor och tankar som stormar inom mig ibland. Svårt att ta in men samtidigt skönt att få ett ord på det som händer inom mig. Samtidigt som det är skönt att få en förklaring på det så känns det som ett straff som jag får på grund av vad andra har utsatt mig för. Det får mig att tänka vidare på rätt och fel. Vem som bär ansvaret. Men sedan tänker jag att det spelar ingen roll för det gör inte min situation mindre skrämmande och jobbig att ta itu med. Jag ska fokusera på mig!

I min vardag så kämpar jag mot svåra känslor. Bland annat rädsla, skam, sorg. Det borde inte vara så! Men jag har kommit en bra bit på väg i alla fall. Någon gång ska jag nå mitt mål!

Häromdagen så tog jag och min son en promenad vid havet. Det var så underbart. Det var vackert och fridfullt. Jag skulle kunna sitta vid havet en hel dag och bara tanka ny energi, men där kommer rädslan in. Jag kan inte sitta och njuta och veta att min rygg är fri. Jag vill veta om det kommer någon bakom mig. Men kanske så kan jag sitta och njuta vid havet en vacker dag!

Idag är en ny dag med nya möjligheter. Någon promenad idag blir det inte. Det har regnat och det hänger fortfarande i luiften. Det blir att fixa lite här hemma. Jag hoppas att ni alla har det bra. Kram och sköt om er!

Idag blir mitt minsta barnbarn 18 månader. Tänk att det redan har gått så lång tid sedan han kom till världen. Jag var med under förlossningen och jag fick klippa navelsträngen för Benjamin ville inte göra det. När barnmorskan frågade om jag ville göra det i stället så var jag snabb med att säga ja! Vilken underbar känsla det var när jag fick se ett liv födas fram.

Jag har ju själv varit med om det några gånger men då är man inte med på samma sätt som när man bara är en i rummet som är med. När man ligger där själv så är man helt upptagen med att föda. Gärna så fort som möjligt!

Jag har mått som bäst när jag har väntat mina barn. Samma känsla får jag idag när vi alla samlas. Jag älskar att ha mina sju barn hos mig och jag är överlycklig över att få se mina barnbarn leka. Idag förstår jag pappas känsla som han fick när han såg sina barnbarn leka. Det fick han göra samma dag som han insjuknade två dagar innan hans bortgång.

Idag ska vi ha vår första grillning. Älskar att äta grillat kött och gärna ute i trädgården. Vi kommer inte vara många idag runt bordet. Det blir bara jag, Fredrik och våra två hemmaboende söner. Det känns lite tomt då vi har varit 12 boende här hemma. Sedan halverades det och sedan flyttade även Benjamin och Beatrice.

Ja barnen börjar verkligen bli stora. Min näst yngsta kommer förhoppningsvis in i gymnasiet. Han har sökt med inriktning på musik. Han är så duktig på både spela piano och sjunga. Han är nästan aldrig tyst. Det är ett under att han inte sjunger när han sover hahaha.

Pontus har blivit 14 år. min minsting är inte så liten längre. Han är mycket längre än mig och han har förmodligen inte växt klart.

Ja...under tiden som ens barn växer så blir man själv äldre och det skrämmer lite för det känns som att ens tid rinner ut. Man hinner inte riktigt med. Veckorna bara springer iväg. Med tanke på det så är det otroligt viktigt vad och hur man fyller sina dagar. Vad vill jag göra idag? Vad mår jag bra av? Det är två frågor som jag ska försöka följa varje dag. Inte det lättaste men jag ska göra ett bra försök i alla fall.

Nu ska jag faktiskt städa mitt sovrum. Det är något jag vill göra. Jag vill ha det fritt där jag ska gå. Få undan tvätten och vädra ut.

Jag önskar er alla en fin dag. Sköt om er!

Fredagen har kommit med fint väder. Härligt. Jag hoppas på att det håller i sig så man kan vara ute lite i helgen. Jag behöver solljuset. Jag som så många andra.

Idag vaknade jag med lugn kroppen men det övergick till oro under förmiddagen. Jag for på och städade och nu är köket och hallen taget men nu ska jag försöka att bara ta det lugnt. Tycker det är det enda jag gör egentligen...att ta det lugnt. Jag går hemma och sköter om det så bra jag kan, men det är också allt. Det är städ, tvätt och matlagning. Men sedan så arbetar jag mycket med mig själv. Terapin tar en hel del faktiskt. Det ger lika mycket som det tar energi av mig så det är ju bra. Men jag jobbar hårt.

Jag har sedan jag väntade mitt andra barn haft dåligt minne. Det blev värre då ska jag säga för mitt minne har annars alltid varit dåligt. Nu har jag nog fått svaret på varför. Min terapeut sa att jag är förmodligen splittrad. Den ena delen av mig vet kanske inte om den andra. Det som den ena delen av mig gör vet kanske inte jag. Låter det förvirrande? Det gjorde det för mig med men nu förstår jag den känslan som jag har burit med mig i så många år. Den känslan av att jag känner mig just splittrad! Sedan gör ju inte stressen det bättre med minnet!

Min behandling för PTSD går framåt. Min terapeut säger att jag har C-PTSD. Vilket betyder att det är många trauman som man bär på och vad jag har förstått så är det något som kan utvecklas under ens barndom. Det är nytt för mig så jag är långt ifrån insatt i det. Men det är så skönt att få veta att det faktiskt finns en förklaring till allt som händer inom mig.

Att få diagnosen PTSD får man ju inte bara så där utan man får fylla i ett formulär och sedan räknar dom ut poängen därifrån. Jag hade 74 av 80 och cut off ligger på 38 tror jag. Nu är jag nere på 42. Men det är inte bara dessa poäng för PTSD som är det viktiga utan det är så mycket mer. Jag jobbar nu med att acceptera och förstå de känslor jag har och de tankar som dyker upp. Få delarna av mig att förstå att jag lever i en annan tid än när de uppkom.

Herregud. Det låter inte riktigt klokt när jag själv läser det jag har skrivit men jag kan inte förklara det bättre än så här idag. Jag funderade på om jag överhuvudtaget skulle skriva om det. mycket på grund av vad andra ska tänka om mig när de har läst. Men tänkte sedan att det finns så många fler där ute som har samma problem som jag, som känner detsamma men som inte har någon att vända sig till. Hamnar dom här så kan dom kanske få känna att de är inte ensamma!

Jag hoppas att ni alla får en fin fredag. Önskar er en fin och mysig helg. Varm kram från mig!

Ännu en fredag. Vad ska ni göra i helgen då? Själv ska jag ta mig upp till min pappas grav och göra i ordning där. Om det inte regnar vill säga. Det regnade igår men idag skiner solen. Snacka om ett skiftande väder.

I förmiddags så gick jag med ångest. Jag satte mig för att rita lite. Det brukar få mig att tänka på annat. Det gjorde det med. Satt nog i några timmar. När jag var klar så fick jag lite dåligt samvete. Den tiden kunde jag gjort nytta i hemmet i stället. Men det är inte ofta som jag sätter den tiden till mig själv.

Vi har kommit in på ett nytt spår i terapin. Det skrämmer mig lite. Inte själva spåret i sig men vad det innebär och vad det gör med mig. Svårt att förklara...då måste jag berätta vad det är och det är jag inte redo för än. Om jag någonsin blir det.

Det hela har i alla fall fått mig att fundera och åter fundera. Min hjärna har fått arbeta med andra ord. Samtidigt som spåret känns skrämmande så är jag samtidigt lättad. Jag har det av en anledning och att jag då har det känns som ett bevis på vad som faktiskt har hänt i mitt liv. Inte vad det har hänt utan att något har hänt. Låter flummigt...jag vet. Kanske så förklarar jag en dag! När jag vet mer om vad det egentligen är.

Blir bara så ledsen, besviken och ibland rätt så arg för hade de vuxna hjälpt mig när jag verkligen behövde det som barn så hade jag förmodligen inte haft det som jag har det. Jag vet att det inte hjälper att tänka på det så men ibland kan man inte hjälpa vad tankarna gör. De lever sitt eget liv ibland.

Jag är glad över att ha min familj i min närhet. Det är dom som ger mig styrka.

Jag önskar er alla en fin helg. Sköt om er!

Jag har fått hem nya Sudio Hörlurar som faktiskt är de bästa jag haft hitintills. Sudio E2 heter dom. Dom har mikrofoner med dubbla sändare med Vividvoice-teknik. Speltiden är cirka 4 1/2 timme och behöver man dom snabbt efter batteriet tagit slut så kan man ladda dom i tio minuter och då får man två timmars speltid. Annars så blir dom fulladdade efter en timme.

Ljudet är bra. Super för att vara ärlig. Dom är trådlösa och den har Bluetooth-version 5.2. Den laddas med en USB-C. Det bästa av allt är ändå hur de sitter i örat. Jag har haft några tidigare som har känts tunga och jag har fått ont i mina öron men dessa kan jag ha utan problem. Jag är fullkomligt nöjd över dom.

Laddaren är super. Det går fort att ladda upp fodralet där hörlurarna ligger i och batteritiden är lång. Jag använder mina varje dag och har haft laddning i flera dagar.

Behöver du nya hörlurar själv eller bara känner för att köpa ett bättre par än det ni redan har så rekommenderar jag verkligen dessa från Sudio.

Just nu kan mina läsare få 15% rabatt när en beställning görs på sudio.com. Gör en beställning senast den 30 april (eller så långt lagret räcker) så får ni med en trådlös laddare av av ett värde på 429kr. Använd koden: sjubarnsmamman

2

Vad vore livet utan hund? I mitt fall väldigt fattigt. Hundar är underbara skapelser. Man kan ge dom kärlek och man får dubbelt tillbaka. Är man ledsen en dag så sätter man sig hos en hund. Genast då känns det lite bättre. Är man arg eller frustrerad så sätter man sig hos en hund. Helt plötsligt så har man fått en helt annan förståelse för hur livet är. Till en viss del i alla fall.

Jag vill nog bli en hund i mitt nästa liv 😊......eller?....Nej kanske inte. Man vet ju inte vart man hamnar. Det finns ju dom som är elaka mot djur. En del torteras. En del slängs ut på gatan och sedan får dom leva där bäst dom kan.

Jag förstår inte hur vissa människor är skapta ärligt talat. Jag såg en film om seriemördare Ted Bundy och det var så svårt att sätta sig in i det han gjorde. Tack och lov för den människan...Ja vad ska jag säga. Han var inte helt frisk! Får man lov och skriva det så? Han och många andra likasinnade har jag ingen förståelse alls för. Det sägs att många av dessa som utför sådana hemska brott son Ted Bundy har själva haft en dålig uppväxt. En del har blivit sexuellt utnyttjade. Är det ett sammanträffande att dom har varit utsatta själva? Jag vet inte. Själv så vet jag att det finns massor av andra som haft en dålig uppväxt som inte har valt att mörda och lemlästa andra människor.

Usch...Det finns verkligen massor med människor som är som djävulen själv men sedan finns det även massor som har ett gott hjärta!

Ja...Det var mina tankar för dagen. Jag började med hundar som gick över till seriemördare. Så är det när man låter ena tanken avlösa den andra.

Idag har jag gjort lite nytta. Mitt kök och hall har blivit städade. Disken är tagen och tvätten är i maskinen. Solen lyser och äntligen blev det kaffe i trädgården. Det är en fin dag idag 😊

Jag hoppas att ni alla har det bra. Önskar er en superfin helg. Kram och sköt om er!