web analytics
Gå till innehåll

Vad har jag gjort egentligen?

Det märks att hösten har kommit. På kvällarna får jag ha en tunn jacka på mig om jag ska till affären. Det är grått och smått kyligt. Vart tog sommaren vägen? Dagarna kom och sprang iväg. Min första tanke är att jag har inte gjort någonting i sommar. Sedan när jag tänker efter så har jag badat och solat. Åkt upp till Böda. En tur till Vita sand I Vassmolösa blev det med. Vi har varit på barndop I Skåne. Det har blivit små äventyr trots allt.

Jag hade uppehåll från terapin I 4 veckor i somras. Min terapeut hade semester. Nu har jag kommit igång igen men vi glesar samtalen nu till varannan vecka. Vi fortsätter med EMDR. Det kan vara fruktansvärt jobbigt ibland för det kan komma upp jobbiga bilder som man har lagt i glömska. Jag har inte glömt dom med flit. Små flashbacks i någon sekund. Det lämnar ett obehag och en jobbig känsla framträder. Jag får ångest och får hjälp med att andas. Ibland undrar jag varför jag utsätter mig själv för det här. Men jag vill ha en förändring. Jag vill börja leva och se framåt! Det är därför jag gör det här. Jag måste ibland påminna mig själv!

När jag var 15 år så gjordes det en anmälan till socialförvaltningen. Det var egentligen jag själv som stod i grund för den. Jag hade pratat med min skolkurator och därefter blev det möte med socialförvaltningen. En polisanmälan om sexuellt utnyttjande gjordes. Sexuellt utnyttjande? Är det så det kallas? Jag kunde inte bo hemma så jag fick åka till Bjärnum i en vecka. Sedan fick jag plats hos en familj i Hörby. Bodde där i en vecka. Sedan for jag upp till Hälsingland för att spendera min sommar där. Lagom till skolan började kom jag hem igen.

Det var ett jobbigt år. Jag vet att det finns många andra som haft det värre och det är så tragiskt. Jag vet inte hur det ät nuförtiden men jag hoppas att socialförvaltningen är mer noggrannare idag när det gäller sådana ärenden. Socialförvaltningen kontaktade en barnpsykolog. Dit skulle jag gå för att prata tyckte dom. Att vara 15 år pch prata om privata saker med en främling var inte roligt. Jag satt tyst. Jag vågade inte prata. Var rädd för att det skulle gå vidare till andras öron. Rädd för att straffas. Rädd för att hon inte skulle tro på mig. Jag gick där en gång i veckan. Missade mina kemilektioner men dom fick jag ta igen på andra tider.

Jag har beställt hem journalerna från socialförvaltningen i Hörby där jag bodde. Det står inte så mycket men ändå så står det em del. Ibland kan man läsa mellan raderna.

Nej...nu ska jag inte tjata mer om det. Men det var mina tankar från denna stunden. Nu ska jag ta en kopp kaffe och vara njuta av lugnet. Hoppas ni har en fin dag. Önskar er en fin fortsättning. Kram kram.

Är man låg en dag så pysslar jag lite. Denna barnvagn ska ett av mina barnbarn få 🥰
Publicerat den Kategorier PTSD

Om Lisa

Sjubarnsmamman som bloggar om livet. Har fibromyalgi och diabetes. Jag har några ljus I livet. 7 barn och 7 barnbarn ❤ Att skriva, fotografera, läsa böcker och pyssla är några av mina intressen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.