Sjubarnsmamman

Jag har varit så trött idag. Jag lade mig på soffan efter vi hade ätit mat och det skulle jag aldrig ha gjort för jag somnade till. Nu är man lagom trött kan man säga.

På Liljas här i Borgholm så hade de roligheter för barnen. De hade en hoppborg där barnen gärna var. Tur att det var skönt väder för annars hade man frusit. Igår var det ju så kallt! De har lovat 15 grader varmt nästa helg så vi får hoppas på det.

Nu är det Fångarna på Fortet och sen går det några filmer. Det är väl konstigt., Vissa dagar går det inga filmer alls och sedan helt plötsligt så går det flera stycken på en och samma dag och naturligtvis på samma tid med.

Robin och Stéphanie befinner sig i Kalmar. De är på laser Game och sedan blir det film för dom på fritidsgården. Skönt för dom och komma ut lite på roligheter även dom.

Intressant?

Dagarna går fort nu tycker jag. Snart har halva april gått med. Igår var vi ute i det fina vädret. Jag tog barnen och gick ner till stan. Vi köpte en bukett blommor på torget och gick till gravarna. Det fanns inga blommor på Fredriks brors grav så våra papegojtulpaner gjorde sig fina där. Pappa fick likadana blommor. Det var svårt att sätta ner en vas i marken så vi får se hur länge vasen står upp. Det blev fint iaf.

Sen gick vi till en lekplats så barnen kunde leka av sig lite. Det fanns några barn när vi kom men de gick sen. När jag satt och tittade ut över lekplatsen när det bara var jag o mina barn kvar så såg det ändå fullt ut fast det bara var en familj där. Jag hade sex av de sju barnen med så det var kanske inte så konstigt 🙂

Sedan blev det handling inne på Netto. Det blev en del mat som skulle bäras hem så Robin tog dom på mopeden så blev det inte så tungt för oss andra. Det var hem och laga mat för sedan på kvällen åkte jag, Robin och Fredrik till Kalmar för att se på Johan Falk - Kodnamn Lisa. Det var rätt så bra faktiskt. Jag brukar inte gilla dom filmerna annars men denna var sevärd. Vem vet, jag kanske ser fler av dom nu.

Idag har jag inga planer alls. Det hade jag inte igår heller utan vi tog dagen som den kommer. Rätt skönt det med. Vi går säkert ut iaf. Man får passa på medan man kan.

Såg ni Tonårsbossen igår? Vi spelade in den och såg den efter vi hade kommit hem från bion. Jag satt och blev irriterad och näst intill förbannad. Bortskämd unge var det. Hon tänkte nästan enbart på sig själv bara. Hon prioriterade helt fel.

Jag förstår mig inte på programidén. Han som höll i det sa att hon höll budgeten och har lärt sig  dagar i veckan. något. Vad? Hon har lärt sig att man kan leva på lasagne 7 dagar i veckan. Något ansvar över pengar tycker inte jag att hon har lärt sig.

Något som jag undrar över är om de verkligen använder sig av familjens pengar. Men det får man väl hoppas att de gör. Föräldrarna ger denna unge sitt barnbidrag plus 1000 kr extra varje månad. De vet att hon inte kan handskas med pengar. Nej det är inte så konstigt med tanke på att hon får allt hon pekar på nästan. Ja förutom en jacka på 3000 kr då. Hon har en garderob full med kläder men det är inte tillräckligt.

Ungen tänkte ju till och med ta pengar ur sin mammas plånbok. Hon sa nej men ger ändå henne 50 kr. Varför? Hon skulle inte haft några. Speciellt inte när hon respektlöst ska ta sin mammas pengar i plånboken!

Åh! Så irriterande program. Ändå kan man inte låta bli att titta. Jag tycker att detta program är ett hån mot alla dom som inte har pengar.

Intressant?

Såg ni på Sveriges mästerkock i går? Jag gjorde och jag blir så irriterad. Ibland är det inte bra att titta på TV. Det som gjorde mig smått irriterad är att det verkar som att juryn redan har valt ut sina finalister redan från början. Andra har åkt ut tidigare för enkla saker som de har missat. Det tjatar om att nu ska de kunna göra det och det. Men när Jenny inte klarade av att göra en enkel curysås vid topp tre gjorde ingenting. Hon fick stanna kvar. Varför?

Helena åkte ut och det var ändå hon som fick minst kritik. Jag förstår mig inte på dessa herrarna som verkar hålla på Jenny. Jag vet att hon verkar vara en bra kock men vid topp tre ska man kunna göra en currysås utan problem. Jag hejar på Carl. Hoppas han tar hem det hela nu!

Idag händer det inte så mycket. Jag ska tvätta och städa lite. Det är väl allt. Ja allt och allt, det tar ju sin lilla tid bara det. Barnen är hemma. Vad de har för planer vet jag inte än. Vi tar dagen som den kommer. Jag ska nog pyssla lite med om jag hinner. Har börjat bli sugen på det igen.

Vad har ni för planer för dagen då?

Intressant?

Mitt förra inlägg handlar om ett ämne som vi alla har olika åsikter om. Det handlar om programmet tonårsbossen, TV-programmet som kommer på TV snart. Ungdomstjejen i det första programmet ska ha köpt en jacka till sig själv för 3000 kr och tvingar sin familj att äta fryst lasagne sen. Helfabrikat i en hel månad.

Jag skrev att min dotter inte skulle göra så utan att hon faktiskt vet mer om vilket ansvar man har. Jag fick en kommentar om att min dotter skulle vara ett mönsterbarn vilket hon faktiskt inte är. Hon har bara lärt sig på vägen från barn till ungdom om hur vi lever och vad vi anser är viktigast. Det är ju faktiskt vi föräldrar som bär ansvaret över att våra barn en dag ska kunna stå på egna ben. Man kan inte börja med det när barnet är 18 år utan det måste man ju lära dom innan.

Jag var ensamstående när jag fick mitt första barn och jag var bara 21 år då. Det var att lära sig på den hårda vägen redan från början. Det blev inte som jag hade tänkt mig om jag säger som så. Sambon stack nämligen en vecka innan sonen föddes och han föddes dessutom 4 v för tidigt.

Jag levde ensam med honom och försökte vardagen att gå ihop. När det blev dags för arbete så var jag tvungen att jobba heltid för att klara av både hem och barn. Jag träffade en man och blev gravid. Även där blev jag lämnad och det var efter beskedet. Jag behöll barnet och var inställd på att leva ensam med två barn. Jag var då 24 år när jag fick sonen. Dock så fyllde jag 25 månaden efter.

Under den graviditeten så träffade jag en man som jag flyttade ihop med och jag blev gravid en tredje gång. Jag fick en dotter och när hon var 8 månader så blev jag ensamstående ännu en gång. Jag jobbade heltid för att försörja min familj. 26 år gammal hade jag hunnit att bli och det var en tuff tid. Pengarna skulle räcka till allt. Det var då jag kom på mitt knep.

Jag fyllde frysen med mat så att det skulle räcka en månad och jag betalade skulderna Sedan delade jag upp resten av pengarna på de antal dagar som fanns kvar. Den summan jag fick försökte jag inte överskrida. Ibland behövde man inte handla någonting och då hade jag pengar över. Det gjorde att jag kunde unna oss något gott på lördagarna. Vi kunde även käpa pizza ibland som många andra gör. Vi kunde åka till badet och bada. Mina barn blev inte lidande för att jag hade det tufft ekonomiskt.

Jag träffade en man och som jag även gifte mig med. Jag blev gravid och mannen stack. Det visade sig att det var två stycken bebisar i min mage så jag skulle bli ensamstående med fem barn. Jag var nu 30 år gammal. Många sa till mig att det var bättre att göra abort för hur skulle jag klara mig. Jag vände på frågan och frågade: Vad är det som säger att jag inte skulle klara det?

Det var ingen som hade svar på den frågan och jag var helt säker på att jag skulle klara av det. Mycket riktigt. Mitt sätt att klara av månaderna tidigare kom mer än väl till pass. Jag hade alltid pengar tack vare mitt sätt att dela upp ekonomin.

Nu bor jag sambo med en man sedan 8 år tillbaka och vi har fått två barn ihop. Jag har alltså 7 barn  idag. Jag har lärt mina barn sedan barnsben om hur man ska handskas med pengar. Jag har lärt dom att hjälper man till hemma så blir det en belöning. Deras lön kan man säga. De gör saker här hemma och hjälper mig. Jag visar dom uppskattning och glädje över hur mycket de faktiskt har hjälpt mig och de får en peng för sitt arbete. Ingenting är gratis.

Jag fick två  fråga för lite sen när det gällde att ge sitt barn pengar när de har gjort något. Varför ska de har betalt? Måste de alltid ha pengar för att hjälpa till. Jag ställde en motfråga. När du jobbar, vill du jobba då utan att få någon lön? Nej blev svaret. Nej varför ska då barnet göra det?

Ett barn som får pengar bara så där hela tiden har inget hum om vad pengarnas värde är. De får ju sina pengar. Barn som gör något för sina pengar förstår att man faktiskt får jobba ihop sina pengar. Mina barn vet idag att jag inte får min lön gratis utan jag jobbar för den. När mina barn får pengar för att de har gjort något här hemma så vet de vad det var värt för mig.

Detta är kanske fel för många men det har hjälpt mig på vägen. Det har hjälpt mig att lära mina barn vad pengars värde är.

Jag kallade ner min dotter och frågade vad hon skulle göra om hon fick våra pengar i sin hand. Vad tänker du göra först när du får dom frågade jag. Hennes svar blev att köpa mat. Vad för mat frågade jag. Sådan mat som vi brukar ha svarade hon. Alltså husmanskost där vi har kött och potatis, pasta och ris, grönsaker och fisk med mera.

Jag frågade henne vad hon skulle göra sen. Jo hon skulle ge mig och sambon lite pengar så att vi kunde göra något och de två små skulle också få. Tvillingarna skulle få jobba lite för sina sa hon skrattande.

Jag frågade henne vad hon skulle göra mer. Jo hon skulle då betala skulderna och vi skulle sen ha lite chips och läsk på lördagarna. Sen då frågade jag. Sen är det väl inte så mycket över sa hon.

Inte en enda gång så tänkte hon på att köpa en massa saker till sig själv. Nej min dotter är inget mönsterbarn. Hon har ett huvud som hon använder och jag anser att hon använder det på rätt sätt. Jag som mamma till henne behöver inte vara orolig för att hon inte ska klara av sitt hem en dag.

Intressant? 

Det är redan den 3:e april och snön börjar faktiskt försvinna. Man kan till och med känna vår i luften. Det är dock kallt på nätterna fortfarande. Jag längtar till våren. Det är min favoritårstid. Förr var det alltid sommar men nu som vuxen så ser jag tjusningen med våren. Det är så vackert när allt blommar upp och får liv.

Jag har inte gjort så mycket egentligen dessa dagarna. Det har blivit några smycken, armband och halsband. Halsbandet ska jag jag tävla ut en dag. Får se när jag kommer till skott med det, men det ska nog inte dröja för länge. Först ska jag ha en tävling där man kan vinna en fin Monster High docka. Håll utkik efter den.

Jag har sett på reklamen på TV att Tonårsbossen ska sändas. Det är ett nytt TV-program där en tonårstjej ska bestämma över ekonomin. Linn som är 16 år köpte en jacka för 3000 kr och lät familjen sedan äta helfabrikat. Är det något program att vilja se egentligen? Jag kommer förmodligen bara bli förbannad. Inte på dottern helt och hållet utan mest på föräldrarna som inte har lärt sina barn hur man ska handskas med pengar.

Jag har en 15-årig tjej och jag slår vad om allt jag äger och har att hon hade inte köpt en jacka för 3000 kr och låtit familjen leva på helfabrikat resten av månaden. För det första så älskar hon vanlig husmanskost. Hemmalagad mat och sedan vet hon pengarnas värde och hon vet att man måste ha mer än mat för att klara sig en månad. Hon vet hur man planerar.

När min dotter får fria tyglar att handla i affären så köper hon bra mat. Jag har lärt henne det sedan några år tillbaka och hon får gå och handla ibland och välja mat. Hon gör det så bra så. Det blir fin mat med kvalité samtidigt som det inte är jättedyrt. Hon klarar det hur bra som helst.

Jag har barnen hemma idag. Man får passa på medan man kan det. Min näst minste son börjar ettan till hösten och sen kan man inte ha honom hemma hur som helst. Barnen häromkring har påsklov denna vecka och jag hoppas att det fina vädret håller i sig så man kan vara ute mer.

Ni får ha en bra dag mina vänner.

Intressant?

Vi har handlat för morgondagen. Det blev en del men nu är allt hemma i alla fall. Barnen ser verkligen fram emot morgondagen för de ska ju leta upp påskägg då. Hela barnaskaran är inte på plats i morgon men det blir ju så när de börjar bli stora. André bor ju 30 mil ifrån och han är ju numera vuxen med. Han har tjej och är förlovad och han firar med henne naturligtvis. Robin är på sitt håll och Stéphanie på sitt.

Det är ändå skönt att veta att dessa sju barn värdesätter saker och ting på ett bra sätt. Det är inte bara saker de får utan de värdesätter sådant som de faktiskt kan ge bort. Inga ting utan de ger bort av sig själv. Det är ett telefonsamtal, ett mail på facebook eller ett sms på mobilen. De må vara stora barn eller vuxna barn, de vet vart de kommer ifrån och värdesätter det. Det är inte alla som gör det.

När jag var barn så växte jag upp med mina föräldrar och jag hade släkt runtomkring mig. Det var mormor och farmor samt mostrar och fastrar och morbrödrar. Någon farbröder jade jag aldrig men jag klarade mig ändå. Man har de som man tycker är viktigast och det är det som räknas.

När jag tittar på mina egna barn på vem de har som finns för dom så är det lätträknat men det är inte minst ändå. De har mig och min sambo och flera på min sida. Det är moster, morbror och mormor med sambo. Någon morfar har de inte kvar i livet längre men han finns hos mina barn iaf. Det är ofta som mina barn pratar om morfar. Min minsting brukar fråga mig: Mamma, när ska morfar trilla ner?

Lille söte Pontus. Ja när ska morfar trilla ner? Han saknar morfar och de gör de andra barnen med. De har en mormor med men hon bor 30 mil ifrån men det r inte milen som gör avståndet utan det är andra faktorer som stämmer in där. Nu menar jag inte att det finns avstånd från mormor, utan tvärtom. Det är 30 mil bort men mormor finns där för mina barn alltid och barnen frågar alltid efter henne,

Någon som de har slutat att fråga efter är farmor, vilket inte är så konstigt i sig. Hon finns ju inte där för dom. Jag har 7 barn och de flesta av barnen har aldrig haft en farmor som har brytt sig. Två av dom har, det har iaf synts så, men numera så är det inget alls., Vilket är värst? De farmödrar som aldrig har funnits där eller de farmödrar som har funnits där men som struntar blankt i dom sen? För mig är det den sistnämnda. Det ett barn aldrig har haft kan de inte sakna men de kan sakna den som funnits där men som har bestämt sig för att de inte är lika mycket värda som övriga barn.

Mina barn vet iaf att det inte beror på dom utan felet sitter hos den vuxne.

Oj...nu slant jag iväg i mina tankar igen. Det blir oftast så när man bara skriver det man tänker. Nu ska jag göra lite kaffe och njuta av tiden jag har med mina barn. Ha en fortsatt fin långfredag.

Intressant?

Jag är helt död. Det känns så iaf. Jag var sjuk i veckan som gick. Sedan kände jag mig bra och återgick till vardagen. Det varade två dagar, sen var det kört igen. Jag låg pall i två dagar och är på väg tillbaka igen, men det är segt. Jag har ont i huvudet och är så trött så trött. Det känns att man börjar bli gammal. Det tar längre tid för kroppen att återhämta sig, annars har jag bara råkat ur för en ordentlig influensa som vill vara seg.

Min dotter befinner sig på Gotland just nu. Hon åkte med sin kompis och hennes familj dit. Hoppas hon har det roligt men det har hon säkert. Annars hade hon nog hört ifrån sig. Hon skrev att hon var världens smartaste ungen i världen. Hon hade glömt sin tandborste men det ordnade sig ändå för det gick ju att skaffa en där....hahaha....min dotter i ett nötskal.

Idag blir det retser från gårdagen. Vi hade snitzel med potatis och sås. I morgon blir det påskmat för hela slanten. Fredrik jobbar så det får bli senare under dagen som det blir något påskäggsletande för barnen. De kommer att tjata ihjäl mig har jag en känsla av.

I morgon är det Loppis i stan. Jag skulle ha stått där jag med men jag hoppar på det. Jag vågar inte för risken är att jag står och blir kall och blir sjuk....igen.

Jag önskar er alla en glad påsk. Sköt om er!

Intressant?

Vilken kaos det blev i morse. Varje morgon så är det stressigt i normala fall. Man ska ju alltid vara i sista minuten med allt. Det känns nästan så. Vi gick upp. Väckte barnen och såg till så att de fick frukost i sig. Så var allt lugnt. Sen skulle barnen klä på sig och i vår hall så blir det rena kaoset nästan när vi alla ska samlas där och ta på skor och jacka.

Mitt i allt detta så plingar det till i Fredriks dosa från brandkåren. Det var ett larm på gång och Fredrik har jouren. Vi skulle åkt bil till skola och dagis men nu fick jag vackert gå med dom. Det blev stressigt för vi hade räknat med att åka bil och när man gör det så lägger man inte på några extra minuter utifall att man skulle få gå.

Det var bara att försöka få på barnen sina kläder och skor och gå iväg. Det var inte det enklaste för det ena barnet fick jag hålla i handen hela vägen för han skulle inte gå! Vill han inte något så gör han det inte heller. Det blev en dragkamp mellan mig och honom. Jag vann till slut i alla fall. Men egentligen undrar jag om jag gjorde det, för det tog musten ur mig.

Jag kom på plats i stan iaf och gjorde av med några timmar där. Sedan var det dags för min samtalskontakt (eller vad man ska kalla det för) Det var rätt så skönt och få gnälla av sig där faktiskt.

Jag hämtade Pontus på dagis och gick sedan raka vägen hem. Så här sitter jag nu och funderar på vad vi ska ha för middag. Jag pratade med Pontus lite om middagen och det blev en liten härlig dialog.

Jag: Vad har du ätit för mat på dagis idag?
Pontus: Potatisgratäng, oliver och tomater.
Jag: Inget kött.
Pontus: Nej det var bara det.
Jag: Jasså? Fick ni inget kött? Vad åt fröken då?
Pontus: Sin egen mat så klart.

...hmmm...klok unge jag har!

Från det ena till det andra. Våffeldagen! Det var igår har jag för mig. En del säger att den är idag. Jag vet inte men oavsett så lär det bli våfflor ikäll om jag känner mina barn rätt för jag missade våfflorna igår. Jag gillar våfflor men de är inte så hälsosamma för min del att äta.

Nej mina vänner. Nu ska jag ta mig en kopp kaffe och samla krafter till eftermiddagens hyss. Ha en fin dag!

Ps: Några tips på vägen till er läsare

Intressant?

Idag kom paketet från Buzzdor. En flaska med Flux smak av jordgubb och tio små¨askar med tuggummi. Naturligtvis dom oxå med smak av jordgubb. Jag buzzar denna produkt just nu och det går till som följande. Jag berättar om produkten, ger bort lite tuggummi och sedan får de ge sina svar om vad de tyckte via nätet. Det är få frågor och man är anonym. Så här ser det hela ut 🙂

Jag är sjuk. Det händer inte så ofta att jag faller ner så här långt men jag har nog fasen fått influensan. Jag har feber, ont i lederna (mer än vad jag brukar), ont i huvudet, halsen och öronen. Vilken hit alltså.

Jag har precis vaknat upp från min dvala för dagen. Febern är på 39 och jag känner mig halvt död så varför jag egentligen sitter här är för mig en gåta, men jag tänkte att det kan vara bra att ge ifrån sig ett livstecken.

Idag är det final i Gladiatorerna. Jag ska se det om jag orkar. Det var tydligen fotboll samtidigt som sambon vill se. Ja då får han väl se den i vardagsrummet för jag tänker ockupera mitt sovrum.

Ha en fin fredagskväll.

Intressant?