Jag läste i aftonbladet om en studie forskarna hade gjort om rökning. Rätt så intressant då jag själv har varit rökare en gång i tiden. De som rökte hade enligt studien lågt IQ och de som inte rökte hade högre IQ.
Citat: Det visar att det inte är cigaretterna i sig som försämrar intelligensen utan att de som har lågt IQ är mer benägna att börja röka menar forskarna.
Om man då har rökt en gång men slutat. Hur ligger man då i IQ? Höjs det då? Tänk så många ointelligenta människor det finns då om man tänker efter. Var o varannan människa röker ju!
Jag slutade att röka för 15 år sedan. Jag var ensamstående med min äldsta son André. Min syster hade en pojkvän som inte kunde acceptera att det var slut mellan dom så han förföljde oss alla i familjen. Det var stressigt och oroligt. Hur som helst så skulle jag o min syster handla en dal. Hennes X strök omkring i området och han hade besöksförbud så vi anmälde när han kom i närheten. '
Polisen kom o sa att vi skulle g¨som vi brukar. De stod i buskarna o hade koll o visst fick de jobba den kvällen. Vi kunde gå lugnt till affären men där började jag få ont i ryggen. Inte i själva ryggen men inuti bakom ryggraden. Trodde jag då. Jag trodde jag hade en nerv i kläm så jag bad min syster slå till i ryggen men det hjälpte inte. Hon fick slå hårdare men förjäves.
Vi gick hem o jag fick stickningar i fingrarna. Ringde till vårdcentralen som sa till mig att vänta tills morgondagen för det var säkert lunginflammation o de kunde inte röntga. Det svaret fick jag. 20 min senare så kunde jag inte vänta längre. Jag låg på golvet på rygg för det kändes bättre då. Åkte till vårdcentralen o de skickade i väg mig direkt till Lund.
Jag kom till Lund och kl 23:05 tog jag mitt sista bloss för den kvällen. Trodde det skulle bli för kvällen men det blev för alltid. Jag hade min syster med mig. Jag kom in i ett rum. Blev röntgad o undersökt. En läkare kom in. Han hämtade ännu en läkare o den läkaren hämtade den tredje läkaren.
Helt plötsligt var det akut. Jag förstod ingenting. Jag hade bara svårt för att andras. Det förstod jag för det kände jag ju. De slängde upp mig på båren. For ut i korridoren. Sprang ut i hisshallen. Åkte ner. De sprang ut och bort till nästa hisshall. Upp några våningar o ut i en annan korridor. Sen in på ett rum o den ena läkaren sa: Jag hinner inte förklara, men vi ska in med denna slangen i lungan. Hålet ska vara på 5,5 mm och slangen är på 6 mm.
Jag förstod ingenting. Jag fick en spruta och en sköterska satt o höll mig i handen. Läkaren tryckte in slangen i det lilla hålet han hade gjort på min högra sida. Kl var 03 på natten. Jag var helt slut och utmattad. Jag hade fruktansvärt ont o jag var helt omtumlad av vad som hade hänt.
Efter läkaren var klar så kunde han äntligen förklara. Min högra lunga hade trillat i hop. Den låg som ett skrynklad russin. Det var håll på lungsäcken och luft sipprade in. Vänster höll på att kollapsa och det var inte så långt kvar tills den oxå hade trillat i hop som häger gjorde. Jag hade tur med andra ord.
Jag låg där i en vecka och kämpade. Jag låg fast i en maskin som skulle hjälpa till att ställa allt till rätta. Var gång jag rörde mig fick jag ont. De gav mig morfin o jag var ständigt yr kändes det som. Efter en vecka så mätte dom som jag kallar fär luften i lungan. Jag vet inte vad det heter. Det kändes konstigt när jag tryckte på min högra sida. Det fanns luft inuti på 7 cm höjd och i siffror så var det 119.
För mig var det bara siffror. Jag förstod inte vad det stod för. Jag tyckte bara att det såg bra ut för att det hade ju varit värre. Jag frågade vad siffrorna skulle stå på. Noll blev svaret. Oppsss!!! Det låg på 119. Då insåg jag att det var en bit kvar.
Jag behövde komma hem iaf för jag hade min son hemma. De lade om runt hela ryggen. För det lilla hålet! Men läkaren sa att de var tvungna för det fick inte lov att luftas för då kunde luft komma in o då var det inte så bra. Jag fick inte lufta eller göra något. Det lät så överdrivet men läkaren sa att det var viktigt.
Jag blev rökfri under denna tiden. Pga rökningen + den stress som jag var utsatt för orsakade denna thorax som de kallade det för.De sa rent ut till mig att ville jag leva längre s¨var det bara att sluta röka och varva ner lite. Jag var bara 23 år gammal o jag hade en son att tänka på så det var inte så svårt att sluta då. Inte när ens liv står på spel.
Läkaren i Lund sa att det var bra att jag kom in som jag gjorde, för hade jag väntat till morgondagen som läkarna på vårdcentralen först ville att jag skulle göra så hade jag förmodligen aldrig vaknat upp igen efter jag somnat in för natten.
För att återgå till artikeln så har dom nog rätt! Jag blev nog mer intelligent när jag slutade röka 😉
